tisdag 30 mars 2021

Viktiga begrepp och personer inom de Abrahamitiska religionerna

 Vi övar på viktiga begrepp

Gör ett bildspel, en Kahoot eller liknande och låt dina vänner testa sina kunskaper om de viktiga begreppen.

Vad är religion?

ritual, rit, existentiella frågor, cyklisk, etik, moral, monoteism, polyteism, ateist, humanism, övernaturlig, naturreligioner, animism, urkund, symboler, asket, celibat, myt, helig
 

Judendom

 pesach, exodus, synagoga, kippa, ortodox, liberal, konservativ, reform, kosher, sabbat, förintelsen, menora, rabbin, Tora, purim, "Det utvalda folket", "De tolv stammarna", chanukka, förbund, Abraham, Isak, Jakob, Moses

Kristendom

ortodoxa kyrkor, katolska kyrkan, protestantiska kyrkor, messias, Petrus, Martin Luther, Påven, Johannes Döparen, apostoliska trosbekännelsen,  frälsning, dop, bikt, Konstantin

bannlysning, bergspredikan, biskop, evangelium, helgon, krucifix, nattvard, advent, konfirmation, välsignelse, kyrka, Bibeln, reformation, protestantism, katolicism och ortodoxi, påve, Martin Luther, kloster, ikon, martyr, patriark, sakrament, treenighet, reformerta kyrkor, anglikanska kyrkan, mysterier, baptism, missionär, väckelserörelse, Kristi Himmelsfärdsdag, Pingst, Påsk, Jul

Islam

Mecka, minaret, moske, Muhammed, muslim, profet, Koranen, Allah, Kaba, sura, sharia, sunna, shia, imam, Bokens folk, domens dag,  Ramadan, hadith, haram, halal, id al-fitr, kalif, kalifat, martyr, Medina, Jerusalem, jihad, böneriktning, kalifat, Kaba, islamofobi, islamism, De fem pelarna,


måndag 29 mars 2021

Judendom: grundkurs

 

Judendom grundkurs

Judendomen  den minsta av våra världsreligioner.

Judarna i världen.  Judendomen är en av världens äldsta religioner. Det finns sammanlagt ca 16 miljoner judar i världen. Större judiska grupper finns i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan dubbelt så många judar som i Israel. I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar. I Israel finns det knappt 6 miljoner judar. Ur judendomen har religionerna kristendomen och islam bildats.












Abraham

Tidsmässigt hittar vi  Abraham för 4000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak). I skrifterna berättas det om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk. Gud sade till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land (nuvarande Israel eller Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna, som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen.

Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag. Abraham och hans ättlingar gav upphov till Israels tolv stammar.

Det är från denna överenskommelse(förbund) som traditionen med omskärelse kommer, liksom den frisyr som är vanlig bland ortodoxa judar.










Mose

Judendomens egentlige grundare hette Mose. Ibland markerar judarna det genom att man ibland kallar sig för mosaiska trosbekännare i stället för judar.  Mose levde på 1500-talet f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag att leda sitt folk ur Egypten, där de levde i slaveri. Generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud, därför hamnade de bland annat i slaveri i Egypten.Under ökenvandringen mötte han Gud på berget Sinai. På berget Sinai slöt Gud ett nytt förbund med judarna. Där fick han ta emot en lag av Gud. Dess kärna var det som kallas tio Guds bud. Fortfarande har de flesta av jordens kulturer sin grund i dessa budord. Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de regler Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.

Den judiska tron

  Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda.

Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Judarna anser inte att Jesus var Messias. De väntar fortfarande på en Messias(en stor ledare) som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska bringa evig fred.

REPORT THIS ADPRIVACY SETTINGS

Religionen fokuserar inte så mycket på livet efter detta, utan det gäller att leva ett gott liv präglat av goda handlingar.

Vem är jude?

Vilka är egentligen judar? Denna fråga har vållat många debatter. En modernare definition säger att den person som bekänner sig till den judiska religionen är en jude. Enligt ortodox uppfattning(mer traditionell) ska var och en som har en judisk mor räknas som jude, även om den personen inte själv är religiös.













De heliga skrifterna

  Den judiska Bibeln innehåller de fem Moseböckerna, som bland annat beskriver Mose liv och verk. Den kallas Tora och det är här grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad. I Toran finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god.

En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tora. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns det hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

I Talmud finns massor av tolkningar av hur man bör leva sitt liv. Det är t.ex. förbjudet att göra upp eld under sabbaten eller att koka mat. Inte heller får man rosta bröd, för då bryter man mot eldförbudet. Man får inte skriva något, inte ens en namnunderskrift. Talmud säger att man bara får skriva två bokstäver på sabbaten.













Judisk mat

Judarna följer gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst.

Reglerna är mycket klara. De ska vara idisslare och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare.  Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte var bedövade då de slaktas.

 Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött från utlandet.  Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod anses inte vara rent kött eftersom djuret då inte betraktas som ett dött djur. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.

Kött och mjölkprodukter får inte blandas. Man ska ha respekt för allt liv och man ser det inte som respektfullt att exempelvis servera kalvkött med en sås gjord på den mjölk som skulle ha varit kalvens mat. Det gör också att en vanlig cheeseburgare inte ses som kosher.











Synagogan

Synagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta.

Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem.

Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa.

Vid gudstjänst i synagogan hålls män och kvinnor åtskilda.

Olika former av judendom

Judarna kan indelas i tre olika grupper. De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla Torans regler. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar.

En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat.

Reformjudar ser positivt på förändringar. De följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga.

De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.

Böner

En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner. Toraläsningen är tillrättalagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också läsa ur den första boken. Så fortsätter det från år till år. Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. Gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste 2 000 åren.









Sabbaten – en festlig familjehögtid

Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen.

REPORT THIS ADPRIVACY SETTINGS

Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var enligt judendomen en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.

Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, ljus och sabbatsbröd.

Sabbatsljusen ska tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen ska också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden shabbat shalom, som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.

Efter detta bryter pappan i familjen ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.

Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man ges extra tid att umgås med varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna genom historien.

Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra under sabbaten.

Judiska högtider

Den judiska påsken, Pesach, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten för mer än tretusen år sedan. Påskhögtiden inleds med den s.k. sedermåltiden, som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. Det ska också finnas vin och osyrat bröd.

Alla dessa saker ska påminna om judarnas tid i Egypten då de var slavar. I firandet ingår sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning. Ordet seder betyder just ordning. Efter denna inledning serveras en god måltid.

Jom Kippur är “försoningsdagen” och den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta är en mycket allvarlig högtid. Då ska de troende fasta i ett dygn, bekänna sina synder och på nytt söka försoning med Gud. Samtidigt ska man lova att försöka leva enligt Guds vilja.

Sukkot är lövhyddofesten”. Det är en glad skördefest som varar i åtta dagar. Den firas till minne av israeliternas fyrtioåriga ökenvandring (efter flykten från Egypten), när de fick bo i enkla hyddor.


Användbara begrepp

pesach, exodus, synagoga, kippa, ortodox, liberal, konservativ, reform, omskärelse, kosher, sabbat, förintelsen, menora, rabbin, Tora, purim, "Det utvalda folket", "De tolv stammarna", chanukka, förbund, Abraham, Isak, Jakob, Moses


Frågor


1. Hur många judar finns det i världen?

2. Berätta lite om varför Abraham är en viktig figur för Judendomen.

3. Varför är Moses så viktig?

4. Beskriv kortfattat bilden av Gud inom Judendomen.

5. Vem räknas som  jude? Förklara.

6. Vilka är Judendomens heliga skrifter.

7. Förklara kortfattat de judiska reglerna kring mat.

fredag 19 mars 2021

Barabbas - hur kände han sig?


 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem var Barabbas?

Händelserna i denna övning utspelas vid tiden för Jesu korsfästelse. Barabbas var en förbrytare, som är omnämnd i evangeliernas berättelse om Jesu lidande. Han hade fängslats för att ha deltagit i ett upplopp. Pontius Pilatus som var romersk ståthållare i området vid den här tiden lät den upphetsade folkmassan välja om han vid påskhögtiden skulle frige Jesus eller Barabbas, som båda var dömda till döden. De valde då att frige Barabbas.

 Vissa forskare hävdar att denna beskrivning är en missuppfattning vid översättningen av bibeltexterna som gjordes från Arameiska ca 50 år efter Jesu död och att Jesus och Barabbas var en och samma person. Den mest kända versionen är ändå den att Barabbas var en förbrytare och att folket valde att frige honom istället för Jesus.

Barabbas i litteraturen

 1950 gavs romanen Barabbas av Pär Lagerkvist ut. I den får man följa Barabbas tiden efter Jesu korsfästelse.

Din uppgift

Här nedanför kan du läsa inledningen av romanen Barabbas.

Din uppgift är att beskriva hur resten av denna dag var för honom. Vad tänkte han på, vad kände- och gjorde han? 

Troligtvis kunde Barabbas, om han fanns på riktigt, inte skriva och några sociala medier fanns inte, men det behöver vi inte bry oss om. Du kan välja om du vill låta Barabbas berätta om dagen i dagboksform, som ett inlägg i sociala medier med text ljud och bild, bara text eller bara bild.

 

Så här inleds romanen:

 

Alla vet hur de hängde där på korsen och vilka som stod samlade omkring honom, Maria hans moder och Maria från Magdala, Veronika och Simon från Cyrene, som bar korset, och Josef från Arimatea, han som svepte honom. Men ett stycke längre ner på sluttningen, lite avsides, stod en man och iakttog oavlåtligt honom som hängde däruppe och dog, följde hans dödskamp ända från dess början till dess slut. Hans namn var Barabbas. Om honom handlar denna bok.

 

Det var en karl på omkring tretti år, kraftigt byggd men med gulblek hy, skägget var rödaktigt, håret svart. Ögonbrynen var också svarta, ögonen låg för långt in, som om blicken helst ville gömma sig. Under det ena hade han ett djupt ärr som försvann inne i skägget. Men hur en människa ser ut betyder inte mycket.

 

Han hade följt folkhopen genom gatorna ända från pretoriet, men på avstånd, lite efter de andra, och när den utmattade rabbin sjunkit ihop under sitt kors hade han stannat och blivit stående ett slag för att inte hinna fram dit där korset låg, och så hade de tagit den där Simon i stället och tvingat honom att bära det. Det fanns inte många män i skaran, utom de romerska soldaterna, förstås, det var mest kvinnor som följde den dödsdömde och så en skock barnungar som alltid var med när någon fördes ut att korsfästas genom deras gata, som tog det som en förströelse. Men de tröttnade snart och återvände till sina lekar sedan de kastat en blick på mannen som gick efter de andra och som hade ett långt ärr neråt ena kinden.

 

Nu stod han här uppe på galgbacken och såg på denne som hängde på det mittersta korset och kunde inte slita sina ögon från honom. Egentligen hade han inte alls velat gå med hit upp, för allting här var orent, fullt av besmittelse, och om man beträdde denna osaliga och mäktiga plats så blev säkerligen någonting av en kvar där och man kunde tvingas tillbaka dit igen och då för att aldrig lämna den mer. Skallar och ben låg kringspridda överallt och nerfallna, halvt förmultnade kors som inte kunde brukas längre men som ändå inte fördes bort, för att ingen ville röra vid någonting här.

 

Varför stod han här? Han kände ju inte denne man, hade ingenting med honom att skaffa. Vad hade han på Golgata att göra, han som var frikänd?

 

Huvudet hängde ner på den korsfäste och han andades tungt, han kunde nog inte ha så långt kvar. Det var ingen kraftig karl. Kroppen var mager och spinkig, armarna smala som om de aldrig hade blivit använda till någonting. En konstig man. Skägget var glest och bröstet alldeles utan hår, som på en yngling. Han tyckte inte om honom.

 

Från första stund han såg honom inne på borggården hade han känt att det var något besynnerligt med honom. Vad det var kunde han inte säga, det var bara någonting han kände. Han tyckte han aldrig hade sett en sådan människa förr. Fast det berodde väl på att han kom direkt inifrån fängelsehålan och att ögonen ännu inte var vana vid ljuset. Därför såg han honom först liksom omgiven av ett bländande sken. Strax efteråt försvann förstås skenet och hans syn blev som vanligt och uppfattade allting, inte bara honom som stod där ensam ute på borggården. Men han tyckte fortfarande att det var någonting mycket underligt med mannen och att han inte liknade någon annan. Och det verkade alldeles obegripligt för honom att han var en fånge och att han hade dömts till döden, precis som han själv. Det kunde han inte fatta. Inte för att det angick honom - men hur kunde de döma på det viset? Det var ju klart att han var oskyldig.

 

Ja, och så hade den mannen förts ut till att korsfästas - och honom själv hade de tagit av bojorna på och förklarat för fri. Det kunde han ju inte rå för. Det var ju deras sak. De kunde välja vem som helst, det stod dem alldeles fritt, och det råkade bli på det viset. Bägge var de dödsdömda, men en av dem skulle ju frikännas. Han var själv förvånad över hur de valt. Medan man befriade honom från kedjorna såg han den andre försvinna mellan knektarna ut genom portvalvet och han hade redan korset på sig.

 

Han blev stående och såg ut genom det tomma valvet. Så gav vakten honom en knuff och röt åt honom: Va står du och glor för, ge dig iväg härifrån, du är ju fri! Och då hade han vaknat upp och gått ut genom samma portvalv och när han sett den andre släpa sitt kors neråt gatan hade han följt efter honom. Varför visste han inte. Och inte varför han stått här i timtal och sett på korsfästelsen och på hans långa dödskamp, fast han inte alls hade med den att skaffa.


tisdag 16 mars 2021

Från film till litteratur: Skriv en inledning

 


I denna övning kommer du att få träna på att måla upp en miljö och en stämning med ord.

1. Se inledningsscenen till filmen Christine

https://www.youtube.com/watch?v=4koPfEQVo44

 

2. Överför scenen till text. Tänk på att det inte handlar om att referera det du ser utan att försöka få till en inledning till en berättelse som fångar och förmedlar det som händer bokstavligt och under ytan. 

Filmen är baserad på en bok av Stephen King med samma namn. Boken inleds dock inte med samma scen som filmen så lägg ingen tid på att leta upp den. 

Mitt drömresmål


 

Det senaste året har världen varit inne i en pandemi och möjligheterna att resa och röra sig fritt har varit mycket begränsade.

Skriv och berätta om vart du skulle vilja åka när situationen i världen är ljusare igen. Det kanske är ett avlägset resmål eller en plats som ligger mycket nära. Det som gör ett resmål till ett drömresmål är inte avståndet dit utan det man kan uppleva på platsen.

Några saker som du bör ha med:

-En presentation av platsen, var den ligger samt lite om dess samhälle, natur, klimat och historia.

-Vad kan man göra där?

-Vad är det som gör att du vill åka just dit?

-Bilder från platsen.

tisdag 9 mars 2021

Steinbeck: Jämförande litteraturanalys, Öster om Eden

 

 

 


 

 

 

 

 

 


Författaren


John Ernst Steinbeck, Jr född 27 februari 1902 i Salinas i Monterey County, Kalifornien, död 20 december 1968 i New York i New York, var en amerikansk författare som belönades med nobelpriset i litteratur 1962. Särskilt under 1930-talet var Steinbecks författarskap realistiskt och samhällskritiskt.


Till Steinbecks mest berömda litterära bedrifter hör romanen Möss och människor (1937), Pulitzerpris-vinnaren Vredens druvor (1940) som båda beskriver arbetare under den stora depressionen samt Pärlan. Hans historier kännetecknas av att de bygger på verkliga historiska skeenden och personligheter som tvingas kämpa hårt för att klara tillvaron. Hans litteraturstil brukar beskrivas som naturalism.


Uppgift 

Här nedanför kan du läsa två versioner av inledningen till boken Öster om Eden av John Steinbeck, utgiven 1952.

Den första versionen är modifierad medan den andra är originalversionen av den svenska översättningen. Bortse från att raderna är väldigt korta i originalversionen och fokusera på språket och berättandet.


-Läs de båda versionerna.

-Beskriv hur de skiljer sig åt.

-Berätta hur skillnaderna påverkar hur du som läsare upplever texten?

-Skriv ned dina tankar.


Modifierad version

Salinasdalen ligger i Norra California mellan två bergskedjor och Salinasfloden rinner genom dalen ut i Montereyviken.

 

Jag minns namn på gräs och blommor från min barndom. Jag minns var grodorna bodde och när fåglarna vaknade; jag minns hur träden och årstiderna doftade, jag minns människorna.

 

Jag minns Gabilanbergen i öster och att man längtade efter att klättra upp på dess kullar där det växte gräs. Åt väster fanns Santa-Luciakedjans berg.

 

Jag var rädd för det som fanns i väster och älskade det som fanns i öster. Jag vet inte varför. Kanske var det på grund av var solen gick upp och ned.

 

Från båda sidorna av dalen rann vatten ner i Salinasfloden. På vintern var det mer vatten och floden växte och kunde förstöra både natur och byggnader, samt döda djur. På våren minskade vattenflödet och på sommaren försvann det helt. Då växte vassen och gräset. Salinas var bara en flod ibland.

 

 

Originalversion

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 





 




måndag 8 mars 2021

En skolplansch som historisk källa

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgift 

Resonera kring planschen med hjälp av nedanstående punkter.

Trovärdighet

Resonera om vilka slutsatser man, utifrån planschen, kan dra om den syn på världen och människorna som visades upp i klassrummen på 30-talet. 

Relevans

Vad skulle denna plansch kunna användas till idag och hur skulle man inte kunna använda den? Förklara

Vilken information?

Vad kan vi hämta för information från denna plansch? Vilka frågor kan den besvara?

 

Använd dina kunskaper om

  • historia om samhällsutveckling och kulturmöten

  • hur man såg på raser och rasbegreppet på 1930-talet


Gruppdiskussion: En stor filmupplevelse

 


 


 

 

 

 

 

  1. Fundera över en film som berört dig på ett eller annat sätt. Det kanske var för att den var otroligt bra,     väldigt spännande eller rent av usel.                                                                                              
  2. Huvudsaken är att den berört dig starkt. Diskutera tillsammans i grupp och tänk på att försöka sätta ord på varför filmen berörde dig som den gjorde.                                                                                                                                                                                 
  3.  Skriv en kort presentation av den film du valde på Showbie.

torsdag 4 mars 2021

Litteraturövning In medias res

Jämför två inledningar där författarna använt sig av liknande grepp.

Läs inledningen av de båda böckerna Strimmor av hopp och Godnatt Mister Tom. I båda böckerna har författarna använt sig av något som kallas "in medias res" som innebär att läsaren kommer in mitt i handlingen och sedan gradvis får en bild av situationen som helhet.

Läs de två inledningarna och beskriv likheter och skillnader.

1. Diskutera i grupp

2. Skriv dina egna tankar på Showbie.

 

Godnatt Mister Tom


 
 
Strimmor av hopp 
 




Källövning Historia Rosettastenen

Uppgift

Vilket av nedanstående påståenden stämmer:

a) Texten berättar hur framgångsrik Ptolemaios var.
b) Texten berättar att Ptolemaios var kung i Egypten.
c) Delar av texten saknas.
d) Texten berättar att ett antal präster utsåg Ptolemaios till en gud.


 

tisdag 2 mars 2021

Från Sverige till kriget, del 2



 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finska vinterkriget, november1939- mars 1940

I november 1939 krävde Sovjetunionen att få vissa gränsområden av Finland i närheten av Leningrad (dagens S:t Petersburg). Dessutom ville ryssarna ta över några öar längst in i Finska viken.  I gengäld skulle Finland få en del av Östkarelen längre norrut.

 

Syftet med Stalins förslag var att skydda staden Leningrad vid ett eventuellt anfall från Hitlers Tyskland. Finland gick inte med på de ryska kraven och därför gick ryska trupper utan krigsförklaring över gränsen.

 

De flesta trodde att Finland snabbt skulle besegras men man lyckades hålla stånd mot det överlägsna Sovjetunionen i 105 dagar. Freden innebar att man fick ge upp större områden än vad som krävts från början men man fick behålla sin självständighet som land.

 

I Sverige var stödet till Finland stort. Stora inslamlingar till stöd för Finland gjordes och ca 8000 svenskar gick med i kriget på Finlands sida.

 

Fortsättningskriget 1941-44

 

Fortsättningskriget var en förlängning på det finska vinterkriget och Finlands kamp mot Sovjetunionen under andra världskriget. Fortsättningskriget startade i juni 1941 (16 månader efter finska vinterkriget) då Finland anslöt sig till operation Barbarossa, tyskarnas stora anfall mot Sovjetunionen. När Sovjetunionen hamnade i krig med Tyskland såg man från finsk sida en chans att ta tillbaka områden man förlorat efter att Sovjetunionen anfallit landet under vinterkriget.

 

När andra världskriget hade vänt 1944, slöt Finland fred med Sovjetunionen. Finland tvingades till några mindre landavträdelser och fick därmed sina nuvarande landgränser.

 

Under fortsättningskriget var inte stödet lika stort hos den svenska befolkningen, delvis för att Finland nu hamnat på samma sida som Tyskland.


En krigsveteran berättar

 


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Orvar Nilsson ställde upp som frivillig på finsk sida i både vinterkriget och fortsättningskriget.

Hör honom berätta om sina upplevelser här:

 

https://www.youtube.com/watch?v=NrhIIs8lWpI

 

Frågeställningar


Använde dig av vår resonemangsmodell när du besvarar frågorna.

 

1. Hur ser du på valet att gå med i kriget på Finlands sida?

 

2. Är det någon skillnad mellan att gå med i Vinterkriget respektive Fortsättningskriget, med tanke på att man i det senare hamnar på samma sida som Tyskland?


3. Hur ser du på exempelvis Orvars val i jämförelse med det som togs upp i föregående uppgift, alltså personer som anslutit sig till Tyska armén på 40-talet och IS i nutid?


Geografiska grundkunskaper 7-9

Intro Rita världskartan på "fri hand" (A3) Moment 1 Öva Seterra ( länk till Seterra ) - Världsdelarna - Kan du de 70 största lände...