Historia
Hinduismen är världens äldsta religion. Den har ingen grundare och själva ordet hindu betyder: indier/person som bor vid foden Indus. Över 80 procent av Indiens 1100 miljoner invånare är hinduer. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet
För att förstå mångfalden inom indisk religion måste man gå tillbaka i historien. Hinduismen
har inte någon stiftare som Jesus eller Muhammed. Den har växt fram ur en mängd
traditioner, som levt sida vid sida och som har sina rötter i förhistorisk tid redan 3000 f Kr
Centrala tankar
För en hindu är Gud och världsalltet ett och samma. Brahman (världssjälen) genomsyrar allt. Gud finns därför också inom oss själva och i allt annat levande. Det gudomliga inom oss själva kallas för Atman och kan liknas vid vår själ.
Tron på själavandring/reinkarnation är en central tanke inom hinduismen. I den här tankegången uppfattas allt levande som en del av en evig cyklisk process som inbegriper födelse, död och återfödelse. Kroppen utgör endast Atmans (själens) skal som byts ut mot ett annat när den dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.
Detta kretslopp av återfödelser kallas samsara. Vilket liv en själ får i nästa liv beror på hur den har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Summan av ens goda och onda handlingar avgör hur man återföds. Detta kallas karma. Målet för hindun är att slippa återfödelsen och att själen blir ett med gudvärlden. Detta kallas att uppnå moksha.
Kastsystemet. Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.
Kastväsendet tros ha uppstått på 1500-talet f.Kr. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna och handelsmännen och längst ned fanns tjänarna. Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika status.
Kastlösa. Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de ”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.
Karma. Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.
Den heliga kon. Hinduerna anser att kon är ett mycket heligt djur. I Indien finns det cirka 200 miljoner kor. Kon är en symbol för moderligheten och ömheten. Respekten för kon härstammar från den tiden arierna var koskötande nomader. Då var korna deras viktigaste ägodelar. I indiska städer och byar strövar kor fritt omkring i trafiken.
Gudar
Det finns miljontals gudar inom hinduismen och många varianter av samma gud finns. Tanken om att det finns många gudar kallas polyteism. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva. I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden.
Brahma är skaparguden. Genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.
Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.
 |
| Vishnu |
Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv.
 |
Shiva
|
Som dödsgud och förgörare kan han vara fruktansvärd, men som livets och fruktbarhetens gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.
Heliga skrifter
Hinduernas heliga böcker är mycket långa och invecklade. Äldst är Vedaböckerna. De härstammar från tiden 1500 till 400 f.Kr. De består av en rad olika böcker från olika tider. Ordet Veda betyder kunskap. Den äldsta bland Vedaböckena är Rigveda. Den innehåller böner och beskrivningar hur offer ska gå till.
Hinduernas heliga stad
Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare.
Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här.
Heliga män
Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som i många fall lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Det kallas att leva som en asket eller att leva ett asketiskt liv.
Ahimsa
Idealet är principen: ahimsa, som betyder: icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé.
Så dyrkar man sina gudar
Hemmet:
De flesta hinduiska familjer har ett litet altare hemma med bilder eller statyer av sina favoritgudar. Man tänder rökelse och oljelampor, ber böner och offrar blommor eller frukt. Ofta samlas familjen på morgonen eller kvällen för en gemensam stund av vördnad.
Templet:
I templet anses guden vara fysiskt närvarande i sin staty. Det innebär att man "ser" guden och att guden "ser" tillbaka på den troende. Det är ett heligt möte genom ögonkontakt med statyn. Man ger gåvor till gudarna (ofta mat), som sedan välsignas av prästerna och delas ut till de troende.
Olika former av hängivenhet
Dyrkan behöver inte bara vara rituell, den kan också vara praktisk eller känslomässig:
Texter och sånger är en form. Att sjunga lovsånger (Bhajans) eller repetera guds namn (mantran) är ett sätt att visa innerlig kärlek och hängivenhet.
Pilgrimsfärder är ett annat sätt att visa att man är hängiven. Miljontals hinduer reser till heliga platser, som floden Ganges i Varanasi, för att bada och rena sin karma.
Yoga och meditation. För vissa är dyrkan en inre resa där man genom kontroll av kropp och sinne försöker nå förening med det gudomliga (Brahman).
Högtider/Festivaler
Divali, ljusets högtid
Divali (eller Diwali) firas oftast i oktober eller november och varar i fem dagar. Det är den viktigaste högtiden för många hinduer och kan liknas vid ett kombinerat nyårsfirande och jul.
Varför firar man?
Man firar att det goda segrar över det onda och att ljuset vinner över mörkret. En vanlig berättelse handlar om hur kung Rama återvände till sin stad efter 14 års exil och hur folket tände små lerlampor för att visa honom vägen hem.
Hur gör man?
Man tänder mängder av oljelampor (diyas) och ljus i och utanför hemmet. Man städar ordentligt och dekorerar golven med färgglada mönster som kallas rangoli. Man ger bort presenter och godis till familj och vänner. Det skjuts ofta mycket fyrverkerier.
Holi, färgernas högtid
Holi firas på våren (oftast i mars) och är en sprudlande, glad och lite kaotisk folkfest. Det är en tid för förlåtelse, gemenskap och att välkomna den nya årstiden.
Varför firar man?
Man firar vårens ankomst och att vintern är slut. Det är också en fest för kärlek och lekfullhet. En känd legend handlar om hur den unge Prahlada räddades från en eld medan demonen Holika brann upp (därav namnet Holi).
Hur gör man? Den mest kända traditionen är att folk kastar färgat pulver och häller färgat vatten på varandra utomhus. Alla blir täckta av regnbågens alla färger! Man tänder stora lägereldar kvällen innan. Holi bryter ner sociala barriärer; på gatan leker rika, fattiga, unga och gamla tillsammans.
Användbara begrepp
cyklisk,reinkarnation,monoteism/polyteistism, urkund, symboler, asket, samsara,
moksha, ahimsa, veda, karma, kastsystem, atman, brahman, Brahma, Vishnu, Shiva, Bhagavdgita, Diwali, sanskrit, Sanatana Dharma, Holi
Frågor
1. När/Var och Hur uppstod hinduismen?
2. Berätta om hur man ser på karma och återfödelsen.
3. Vilket är hinduernas viktigaste mål?
4. Förklara vad begreppet ahimsa innebär.
5. Beskriv vad kastsystemet är.
6. Vilka är de tre huvudgudarna och vad har de för funktion/uppgift?
7. Ge exempel på hur hinduerna dyrkar sina gudar.
