Grundkurs, Lag och rätt 2026

Följande begrepp behöver du ha koll på 

Riksdag Regering Parlamentarism Parlament Utskott Departement Myndigheter Votering Ministrar 349 riksdagsledamöter Statsminister Minoritet/Majoritet Proposition/Motion Partier Lagar Demokrati Grundlagar Diktatur Folkomröstning

Demokrati: Folket bestämmer, direkt eller indirekt.

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som inte är folkvalda. Folket får inte tycka och tänka som de vill.

Majoritet: Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner (majoritet). Motsatsen till majoritet kallas minoritet.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte
får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksmini
ster m.fl.

Statsskick: Det handlar om huruvida man har monarki (kung/drottning) eller republik (president) samt om landet är en demokrati eller en diktatur.

Parlamentarism: Riksdagens 349 platser fördelas efter valresultatet och alla beslut måste röstas igenom av riksdagen.

Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Direkt demokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Regeringsformen: Beskriver hur landet styrs. Sammanfattningsvis att all makt utgår från folket. Vi röstar, en riksdag utses och denna fattar alla beslut gällande exempelvis nya lagar.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige: regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen.

För att ändra en grundlag behöver riksdagen besluta om detta, ett riksdagsval hållas och samma beslut tas igen.

Yttrandefrihet: Yttrandefrihetsförordningen är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande inte kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt).

Tryckfrihetsförordningen: För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt och att medier fritt ska kunna granska makthavare.

Successionsordningen: Bestämmer tronföljden, vem som tar över kronan efter kungen/drottningen. Det förstfödda barnet är det som gäller i nuläget.

Myndigheter: De som har ansvar för att genomföra riksdagens beslut ute i samhället, exempelvis Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket och Skolverket.

Grundlagar

Så stiftas lagar

Korta informativa Begreppafilmer

Vad är demokrati 3.20

Vad är diktatur 3.08

Olika statsskick 2.31

Så här bildas en regering 3.59

Hur riksdagen stiftar lagar 2.53

Riksdag och regering 3 min

Sveriges kommuner och regioner 3.41

Demokratins grunder

Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.
I Sverige är våra demokratiska friheter och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism
Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar bäst
Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

Men skyldigheter då?

Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.

• Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
• Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
• Visa hänsyn till dina medmänniskor

Frågor.
1. Hur ofta har vi val till riksdagen och hur många ledamöter sitter i riksdagen?
2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?
3. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter talmannen har.
4. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter statsministern har.
5. Varför har riksdagen olika utskott och vad jobbar de med?
6. Varför har vi departement och vilket arbete utförs där?
7. Förklara varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga i politiskt arbete.
8. Förklara vad votering och acklamation i riksdagen är.