Hinduism, grundkurs

Historia

Hinduismen är världens äldsta religion. Den har ingen grundare och själva ordet hindu betyder: indier/person som bor vid foden Indus. Över 80 procent av Indiens 1100 miljoner invånare är hinduer. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet

För att förstå mångfalden inom indisk religion måste man gå tillbaka i historien. Hinduismen

har inte någon stiftare som Jesus eller Muhammed. Den har växt fram ur en mängd

traditioner, som levt sida vid sida och som har sina rötter i förhistorisk tid.

Dravider, arier, perser, greker, hunner, mongoler och britter är några av de folk som har erövrat Indiska halvön. Vart och ett av dessa folk förde med sig sin kultur och sina religiösa föreställningar.

Arkeologiska utgrävningar  har visat att det redan på 3000-talet f.Kr fanns en blomstrande kultur runt floden Indus.

Man har funnit en utvecklad byggnadskonst, konstrika verktyg och vackra skulpturer. Djur och växter tycks ha varit kultföremål. Svastikan eller hakkorset (en gammal solsymbol) förekommer också bland fynden. Tyvärr har man ännu inte lyckats tyda de skrifter som hittats.

Omkring år 1500 f.Kr började den ariska erövringen av Indiska halvön. Arierna eller indoeuropéerna var ett herde- och krigarfolk som kom norrifrån. De förde med sig sin religion och sina berättelser. 

Gudarna kunde påverkas med hjälp av riter som måste utföras på ett speciellt sätt. För detta ändamål utvecklades ett prästerskap, brahmanerna, som under den vediska tiden (ca 1500-1000 f.Kr) fick en mycket stark ställning bland folket. Man trodde att prästerna genom sina offer och andra kulthandlingar kunde behärska naturens krafter.

Ariernas kultur utsattes för påverkan från de traditioner den mötte under sin fortsatta utbredning. Gudarna Vishnu och Shiva blev till exempel alltmer framträdande.

Två huvudtankar, den rituella offerkulten och den personliga fromheten, finns från denna tid sida vid sida. De bearbetas och utvecklas och så småningom uppstod det vi idag kallar hinduism.

Själavandring. För en hindu är Gud och världsalltet ett och samma. Brahman (världssjälen) genomsyrar allt. Gud finns därför också inom oss själva och i allt annat levande. Det gudomliga inom oss själva kallas för Atman och kan liknas vid vår själ.

Tron på själavandring är en central tanke inom hinduismen. I den här tankegången uppfattas allt levande som en del av en evig cyklisk process som inbegriper födelse, död och återfödelse.Kroppen utgör endast Atmans (själens) skal som byts ut mot ett annat när den dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.

Återfödelsen. . Tron på återfödelsen är mycket viktig inom hinduismen. Hindun tror på själavandring. Det innebär att själen vandrar vidare till en ny kropp när kroppen dör. Detta kretslopp av återfödelser kallas samsara. Vilken liv en själ får beror på hur den har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Målet för hindun är att slippa återfödelsen och att själen blir ett med gudvärlden. Detta kallas att uppnå Moksha.

Det finns hinduer som tror på många gudar, medan andra i sin tur räknar med bara en enda gudomlig kraft. De flesta tror att Gud finns överallt och i allting, det kallas för panteism.

Kastsystemet. Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.

Kastväsendet tros ha uppstått på 1500-talet f.Kr. Arierna blev nu överklassen och det besegrade folket draviderna, hamnade i underklassen. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna och handelsmännen och längst ned fanns tjänarna. Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika anseende.

Kastlösa. Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de ”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Långt in på 1930-talet fanns det en föraktad kast som kallades ”oseebara”. Det var en tvättarekast som tvättade andra kasters kläder. De fick bara arbeta under nätterna och fick inte gå ut under dagarna.

Den främste förkämpen för de kastlösa var den store folkledaren Mahatma Gandhi. Han införde benämningen Harijans = ”Guds små barn” på de kastlösa. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.

Karma. Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.

Den heliga kon. Hinduerna anser att kon är ett mycket heligt djur. I Indien finns det cirka 200 miljoner kor. Kon är en symbol för moderligheten och ömheten. Respekten för kon härstammar från den tiden arierna var koskötande nomader. Då var korna deras viktigaste ägodelar. I indiska städer och byar strövar kor fritt omkring i trafiken.

Gudar. Det finns miljontals gudar inom hinduismen och många varianter av samma gud finns. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva. I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden.

Brahma är skaparguden. Genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.

Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.

Vishnu

Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv.

Shiva

Som dödsgud kan han vara fruktansvärd, men som livets gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.

Heliga skrifter. Hinduernas heliga böcker är mycket långa och invecklade. Äldst är Vedaböckerna. De härstammar från tiden 1500 till 400 f.Kr. De består av en rad olika böcker från olika tider. Ordet Veda betyder kunskap. Den äldsta bland Vedaböckena är Rigveda. Den innehåller böner och beskrivningar hur offer ska gå till.

Hinduernas heliga stad. Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare.

Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här.

Hinduernas heliga män. Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Sadhuerna tillhör olika sekter och de visar med märken på armar och bröst vilken riktning de bekänner sig till.

Sadhuerna är oftast på en ständig vandring från helgedom till helgedom och till olika religiösa högtider. En del sadhuer anser att den enda vägen till frälsning går genom strängt asketiska handlingar som innebär att man utsätter sig för olika kroppsligt krävande övningar för att visa gudarna hur hängiven man är.

Det finns sadhus som stirrar direkt på den brännande solen dagen lång tills de blir blinda. En del av dem står upprätta i många år, utan att någonsin sitta eller ligga. De sover stående mot ett uppspänt tygstycke. Med åren svullnar deras ben och medhjälpare måste massera deras ben för att förhindra skador.

 

Ahimsa. Trots att de flesta indier är hinduer är Indien en religiös neutral stat. Religionsundervisning får inte undervisas i statligt kontrollerade skolor.

Idealet är principen: ahimsa, som betyder: icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé. Denna ahimsa-princip kan komma i konflikt med det moderna samhällets krav. Indien har varit i krig med Pakistan och Kina flera gånger, då måste ahimsa-principen ge vika.

Användbara begrepp
cyklisk, reinkarnation, moral, monoteism, polyteistism, naturreligioner, urkund, symboler, asket, samsara, moksha, ahimsa, veda, karma, kastsystem, atman, brahman, Brahma, Vishnu, Shiva, Bhagavdgita, Diwali, sanskrit, Sanatana Dharma, Holi

Frågor

1. När/Var och Hur uppstod hinduismen?

2. Berätta om hur man ser på karma och återfödelsen.

3. Vilket är hinduernas viktigaste mål? 

4. Förklara vad begreppet ahimsa innebär.

5. Beskriv vad kastsystemet är.

6. Vilka är de tre huvudgudarna och vad har de för funktion/uppgift?

7. Ge exempel på hur hinduerna hyllar sina gudar.

Buddhism, grundkurs

En filosofi och religion
Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva.
Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv.
Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen.
Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan).
Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.

Buddhismen har växt fram ur hinduismen
Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.
Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.
Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Sydkorea.

Buddhas liv
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen ”Buddha” (den upplyste) fick han först så småningom.
Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.

Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen.

När Siddhartha en dag begav sig utanför palatset stötte han i tur och ordning på en gammal man, en mycket sjuk man och en död man. Dessa möten var mycket omskakande för honom. De fyllde honom med "obehag, skam och vämjelse". "För mig försvann, då jag såg sådant, all glädje över ungdom, hälsa och liv."

När han sedan såg en vandrande asket, bestämde sig Siddhartha för att själv bli asket. 

Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer (vishetslärare) och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt.

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.
Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha – en upplyst – och nådde fram till nirvana, d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut.

Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

Buddhismens lära
Buddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillstånd av disharmoni).

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Bakom detta ligger tron på karma – summan av människans goda och dåliga gärningar – som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma.
Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse (nirvana). Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.
Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.

1. Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga.
2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
3. Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

Inom buddhismens största gren mahayana (se nedan) kan det – vid sidan av Siddharta Gautama – förekomma fler mindre betydelsefulla buddhor.  Bodhisattva är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället hjälpa andra människor till upplysning.

Kärnan i Buddhismen

Plikterna i den åttafaldiga vägen och de fyra sanningarna (se ovan) kan liknas vid den kristna Bibelns budord. Det är framförallt genom sina etiska handlingar, inte sin tro (som t.ex. inom de monoteistiska religionerna), som buddhisten kan nå upplysning.
De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna huvudpunkterna för hela den buddhistiska läran.
Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, medglädje och sinneslugn.
En ännu bredare sammanfattning av buddhismen finns i buddhismens trosbekännelse de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen eller församlingen som inkluderar alla aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana – som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.



Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet.
Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning. Mahayanabuddhister tror nämligen att det är svårt för en människa att nå upplysning på egen hand. Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Hinayana/Theravadaq, den lilla vagnen eller theravada (de äldstes skola) som anhängarna själva vill kalla sig, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.
Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Därav namnet ”den lilla vagnen”. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.


Vajrayana, diamantvagnen, härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.
Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism eller lamaism. Inom den tibetanska buddhismen tillbeds Buddha som en gud. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva som uppfattas som en levande gud.
I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därigenom nå andlig frihet.

Buddhismens klosterväsende
Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden.
Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet hålls högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.
Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.
I klostren ägnas mycket tid åt studier undervisning och meditation.
Inom buddhismen syftar bön till att väcka vår egen inre kapacitet i form av t.ex. styrka, mod och visdom.
I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar.
Munkar och nunnor utgör därtill viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil förblir en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Kvinnan inom buddhismen
Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas i den buddhistiska läran på lika villkor. Buddha grundade även en nunneorden. Det finns därmed en väl etablerad buddhistisk tradition av nunnor, varav många är välkända. Inom mahayana och vajrayana förekommer dessutom många kvinnliga bodhisattvor.

Indisk kejsare bidrog till buddhismens spridning
Buddhismen spreds till en början relativt långsamt över Indien och de närliggande länderna. Men på 200-talet f.Kr blev den indiske kejsaren Ashoka (304-232 f.Kr) buddhist och lät införa läran i hela sitt rike.
Ashoka bidrog också till buddhismens spridning i Indien genom att skicka ut missionärer och bygga helgedomar.

Begrepp kopplade till Buddhism

 

Reinkarnation: Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.
Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd – handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.
Nirvana: En slags tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).
Buddha: En person som nått nirvana (upplysning) bli buddha. För buddhister är Siddharta Gautama den främste bland alla buddhor och inom vissa grenar ses han som den enda som nått denna nivå.

Bodhisattva: En person som nått upplysning men som istället för att "gå in" i nirvana väljer att stanna hos människorna för att leda dem vidare i utvecklingen.

Samsara: Återfödelsens kretslopp

Asket: En person som lever mycket sparsamt/svältande för att visa sig hängiven sin religion.

Ahimsa: Strävan efter att inte använda våld, inte skada levande varelser.

Stupa: Religiös, helig byggnad, ofta spetsig eller kupolformad som sägs innehålla någon relik(rest) från Buddha Siddharta.

Den gyllene medelvägen: Siddharta nådde upplysning genom att välja en medelväg i livet. Inte asketism och inte ett liv i överflöd.

Tripitaka: den äldsta och grundläggande skriftsamlingen inom buddhismen. 

Uppgifter och frågor

1. Hur uppstod buddhismen?
2. Nämn några likheter och skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
3. Vad menade Buddha med att “livet är ett lidande”(strävan/längtan)?
4. Förklara begreppen karma och reinkarnation.
5. Förklara begreppen (en) buddha och nirvana.
6. Hur kan man enligt Buddha nå upplysning?
7. Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).

Etik

Innehåll

Övergripande frågeställningar
Hur kan man använda etiska modeller för att fatta beslut?
Hur ställer sig de etiska modellerna till olika etiska frågor?

Vad bedömer vi?
Din förmåga att resonera och föra resonemang kring vardagliga moraliska dilemman, utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Etiska modeller

Pliktetik

Vissa handlingar (t ex lögn, dödande, tortyr) är alltid förbjudet. Det spelar ingen roll om det inte var med avsikt eller om konsekvenserna blir värre av att man inte ljuger än att man ljuger. Det är alltid fel ändå.

Motto: ”Lagen och normen avgör vilken handling som är det rätta.”

Varför tänker man så?
Följare av pliktetiken tänker att för att samhället ska kunna fungera så ska varenda handling vi gör kunna bli en lag som gäller för alla. Ett exempel är att man inte får ljuga. För om alla skulle ljuga hela tiden då skulle inte samhället funka, därför får ingen ljuga. Samma sak gäller mord, tortyr, prata bakom ryggen på någon, stöld etc.

Exempel
Om en person är så pass sjuk att den har oerhörda smärtor och har förlorat alla kroppsliga funktioner som gör det värt att leva och vill få aktiv dödshjälp så skulle det enligt pliktetiken vara ett felaktigt beslut. Detta är på grund av att döda någon är alltid är fel. Det spelar ingen roll hur deprimerad man är, hur ont man har, dödshjälp är att döda någon som lever. Undantag kan inte ges i specifika fall för det skulle det enligt pliktetiken vara negativt för samhället.

Konsekvensetik

Man ska välja de handlingar som ger största möjliga lycka åt största möjliga antal människor. Inför ett val måste man därför beräkna konsekvenserna av sitt handlande, värdera dessa och låta dem styra de val man gör.

Motto
”Den handling som får de bästa konsekvenserna är den rätta”

Varför tänker de så?
Följare av konsekvensetiken tänker att för att veta om handling är rätt så måste du beräkna vad du ska göra får att flest människor ska bli lyckliga. Enligt det tänkandet är det alltså rätt att en person har det har det mindre bra om det innebär att 5 personer har det jättebra. Fem är fler än en och alla kan inte ha det bra jämt. Problemet med det här tänkandet att man inte alltid vet vilka konsekvenser ens handlingar kommer att få.

Exempel: Om en person är så pass sjuk att den har oerhörda smärtor och har förlorat alla kroppsliga funktioner som gör det värt att leva och vill få aktiv dödshjälp så kan det enligt konsekvensetiken både vara ett riktigt och ett felaktigt beslut beroende på situationen och hur man ser på det. Man får här ta i beaktande vilka människor som skulle påverkas av personens död och och vilka konsekvenser det skulle få för dem.

Sinnelagsetik

Det är inte en regel eller konsekvensen av en handling som avgör om den är rätt eller fel utan motivet bakom. Om du har rätt inställning men handlar fel så är det rätt ändå.

Motto
Det som avgör om en handling är rätt eller fel är avsikten bakom handlingen.

Varför tänker de så?

Sinneslagsetiken har sina rötter i Nya testamentet och i Jesus sätt att handla. Allt som gör i kärlek är alltså enligt sinneslagsetiken rätt. (”Kärleken är lagens uppfyllelse” Rom 13:10). Problemet med detta tänkande är att man inte alltid vet vad en persons verkliga avsikter är med sina handlingar. Är det ok att göra vad som helst bara man har rätt motiv? En omdömeslös handling som skadar andra människor kan vara gjord med goda intentioner, alltså med en tanke att hjälpa. Går man strikt efter sinneslagsetiken är det alltå tanken bakom handlingen som ska avgöra om den är rätt eller fel, inte handlingens konsekvenser.

Uppgift 1

- Se filmen "Etik och etiska modeller" (sli.se). 18 min

- Resonera kring sex olika dilemman, utifrån de olika etiska modellerna.

Här kommer sex etiska dilemman. Berätta hur man skulle se på dem utifrån de tre olika etiska modellerna

1. Sanningen eller vänskapen?

Din bästa vän har klippt sig i en frisyr som hen älskar, men du tycker det ser hemskt ut. Vännen frågar: "Visst blev det snyggt?". Om du svarar ärligt blir vännen sårad. Om du ljuger blir vännen glad.

Beskriv hur man skulle kunna se på detta dilemma utifrån:

-Pliktetik

-Konsekvensetik

-Sinnelagsetik

2. Den misslyckade överraskningen

Din förälder har jobbat över och är jättetrött. För att vara snäll bestämmer du dig för att städa hela köket och diska allt som en överraskning. Mitt i städningen råkar du stöta till en flaska diskmedel så att den välter och rinner ut över hela golvet, in under spisen och in i diskmaskinen så att det blir ett enormt lödderkaos i hela huset. Istället för att få vila måste din förälder nu sanera köket i flera timmar.

Beskriv hur man skulle kunna se på detta dilemma utifrån:

-Pliktetik

-Konsekvensetik

-Sinnelagsetik

3. Spårvagnsproblemet

Ett tåg skenar mot fem personer som sitter fast på spåret. Du står vid en spak och kan styra om tåget till ett annat spår där det bara sitter en person fast. Om du drar i spaken dör en person, men fem räddas.

Beskriv hur man skulle kunna se på detta dilemma utifrån:

-Pliktetik

-Konsekvensetik

-Sinnelagsetik

4. Plånboken på parkeringen

Du hittar en plånbok med 2 000 kronor på en tom parkering. Det finns ingen i närheten. Du väljer att lämna in den till polisen. Du gör det inte för att du hoppas på hittelön, utan för att du vill vara den typen av människa som är ärlig och gör det rätta, även när ingen ser.

Beskriv hur man skulle kunna se på detta dilemma utifrån:

-Pliktetik

-Konsekvensetik

-Sinnelagsetik

5. Att stjäla medicin

En mans fru är döende i en sjukdom. Det finns en medicin som kan rädda henne, men den är så dyr att mannen inte har råd. Apotekaren vägrar sänka priset. Mannen bryter sig in på apoteket på natten och stjäl medicinen för att rädda sin fru.

Beskriv hur man skulle kunna se på detta dilemma utifrån:

-Pliktetik

-Konsekvensetik

-Sinnelagsetik

6. Klimatstrejken

En elev väljer att skolka från en viktig lektion för att delta i en klimatdemonstration. Eleven vet att hen bryter mot skolans regler, men anser att målet – att rädda planeten för framtida generationer – är viktigare än en enskild lektion.

Beskriv hur man skulle kunna se på detta dilemma utifrån:

-Pliktetik

-Konsekvensetik

-Sinnelagsetik

Uppgift 2

1. Läs sid 277 i läroboken (2014)

2. Se filmen Allt om döden: Etik och juridik 15 min

2. Resonera om vad du tror är det främsta skälet till att inte fler anmält sig till donationsregistret.

3. Svara  frågorna på Classroom.

Uppgift 3

Läs texten och gör uppgifterna

Romantiken

Romantiken var till stor del en proteströrelse mot upplysningens hyllning av förnuft och samhällskritik. Man kan säga att det blev mer modernt med  starka känslor och underhållning istället för det förnuftiga och vetenskapliga som varit typiskt för upplysningen.

Begreppet romantik får oss kanske främst att tänka på kärlek men det var starka känslor och upplevelser av olika slag som eftersträvades. Naturen blev ett viktigt inslag i litteraturen, främst som ett mystiskt och vackert inslag, ibland skrämmande. Även övernaturliga fenomen blev populära att skriva om.

Man hyllade den inre känslan, den personliga, subjektiva upplevelsen och fantasin. Inriktningen blev en stor rörelse i länder som England, Tyskland och Frankrike.

Johann Wolfgang von Goethe från Tyskland skapade exempelvis med Den unge Werthers lidanden en våg av sorgtyngda unga ur borgarklassen. Det påverkade mest unga ur den samhällsklassen då det var de som hade tid och råd att läsa böcker.

Kärleken i romantikens litteratur var oftast omöjlig – i många fall handlade det inte ens om kärlek till en person utan kärleken var istället riktad mot känslan och upplevelsen istället för själva personen som man var kär i. Denna syn på kärlek fanns också i de dikter som skrevs av poeter under denna tid.

Romantiken hyllade också det främmande, det exotiska, det mystiska och framför allt det skrämmande.

I Schweiz skrev Mary Shelley, som själv var från Storbritannien,  Frankenstein som kom att inleda den så kallade monstergenren, med berättelser om just monster av olika slag.

Victor Hugo från Frankrike går ännu längre i sin roman Ringaren i Notre Dame där monster istället blir den utsatte och folket blir monster när de behandlar honom illa.

En annan välkänd författare från denna tid är Edgar Allan Poe, som skrev såväl skräcknoveller som Den svarta katten och  deckare. Typiskt för romantiken är alltså stora känslor och ett poetiskt språk.

Edgar Allan Poe

I år är det 200 år sedan Edgar Allan Poe föddes. Förmodligen är han den amerikanska författare som haft störst betydelse för litteraturens utveckling.

En svensk som är intresserad av litteratur vet i allmänhet minst tre saker om Poe: att han skrev skräcknoveller och att han var deckarförfattare.

Passande nog både började och slu­tade Poes eget liv med ett mystiskt försvinnande. Innan han fyllt ett år försvann hans far, skådespelaren David, spårlöst. Kanske antog han en ny identitet, i en annan delstat. Och den 3 oktober 1849 hittades Poe själv, 40 år gammal, halvt medvetslös utanför en bar i Baltimore. Fyra dagar senare dog han.

Sedan dess har varje Poeforskare sin egen hypotes om vad som hände: förgiftning, fylla, överdos, rånmord, rabies, självmord eller psykisk sjukdom?

Första deckaren

För att en bok ska kvala in som en äkta deckare ska flera kriterier vara upp­fyllda. Brottet ska vara huvudsaken, och inte bara sidointrig. Ledtrådar och misstänkta ska presenteras för läsaren, så att denne kan tävla, på lika villkor, med detektiven. Och helst ska problemlösaren inte vara polis utan amatör.

Edgar Allan Poe var först i världen med att uppfylla dessa kriterier.
I hans tre noveller om den skarpsinnige problemlösaren C Augustus Dupin – Morden på Rue Morgue (1841), Mysteriet Marie Rogêt (1842) och Det undansnillade brevet (1844) – finns det mesta som vi förknippar med genren: en återkommande figur, en superhjärna, följeslagaren – som problemlösaren kan briljera inför och föra en dialog med – och det logiska resonerandet som leder fram till gåtans lösning. Det är uppenbart att Arthur Conan Doyle lånade mycket från Poe när han skapade sin hjälte Sherlock Holmes.

Hamnade hos fosterföräldrar
Poe förlorade inte bara sin far tidigt. 1811, då han var två år gammal, dog hans mor, varefter han hamnade hos fosterföräldrar i Virginia. Dessa såg till att han fick en i alla fall ekonomiskt god uppväxt, även om den inte var lycklig på alla sätt.

Fosterfadern, som bidrog med mellannamnet Allan, for till England i affärer och den sexårige Edgar följde med. Kanske var det där han upptäckte lord Byron och de andra romantikerna?

Efter konflikter med fosterfadern – som aldrig formellt adopterade honom – om finansiering av universi­tetsstudier försökte sig Poe på den militära banan, men insåg snart att det var poesin som var hans liv.

Hans första diktsamlingar sålde inte särskilt bra. Dock lyckades han få in en del texter i olika tidningar. Han gifte sig med sin trettonåriga kusin Virginia Clemm, med vilken han levde ett osäkert och fattigt liv. De fick aldrig några barn.

1837 publicerades följetongen Arthur Gordon Pym , en märklig korsning mellan sjöroman, skräckberättelse och sciencefiction. Författare som Herman Melville och Jules Verne läste och tog intryck av boken – kanske var det först på 1900-talet som världen tillfullo var mogen för sådana experiment.

Men tillräckligt många måste ha uppskattat Poes skrivande, för han fick beställning på ytterligare en följetong. Det blev vildavästernäventyret Julius Rodman (1840), tyvärr avbrutet efter hundratalet sidor eftersom Poe och redak­tören blev osams.

Introducerad av Baudelaire
Under hela författar­karriären skrev Poe omväxlande poesi, noveller, romaner, essäer, kritik, poetik och konstiga texter som inte går att placera i något fack. På 1820-talet var poesin viktigast. 1848 gav han ut den märkliga boken Eureka, i vilken han ansåg sig kunna förklara hur allt i universum hänger ihop. För eftervärlden är det framförallt som novellist han är viktig.

Efter hans död blev det ironiskt nog den redaktör han hade blivit osams med som fick ta hand om hans kvarlämnade texter och annat.

Om inte redaktören Griswold svartmålat Poe i olika biografiska texter hade kanske aldrig den franske poeten Charles Baudelaire fått upp ögonen för amerikanens författarskap och introducerat honom i Europa.

Baudelaire såg Poe som en sorts idealfigur: poeten som trotsade alla borgerliga normer och traditioner. Poe blev en modell för modernisterna ungefär som Byron en gång fungerat för romantikerna.

Analys av berättelsen Den svarta katten av Edgar Allan Poe

I denna uppgift får du träna på att läsa och analysera en berättelse

Läs Den svarta katten innan du besvarar dessa uppgifter

-Hur bygger Poe upp stämningen?

-Hur beskrivs ”jaget” i berättelsen?

-Hur beskrivs miljön?

-Vilka knep använder Poe för att göra berättelsen spännande?

Mary Shelley

 

Mary Shelley skrev flera romaner men blev berömd för skräckhistorien Frankenstein. Den skrevs 1816 då en grupp författare tillbringade en sommar tillsammans i Schweiz. Efter att ha läst och berättat spökhistorier för varandra bestämde de sig för att ha en tävling om vem som kunde skriva den bästa spökberättelsen. Två år senare hade Mary Shelley publicerat sin berättelse – romanen om Frankensteins monster.

I romanen skapar doktor Frankenstein på konstgjord väg en människoliknande varelse av hopplockade kroppsdelar. Monstret vaknar till liv i laboratoriet när energi tillförs av en kraftfull maskin. Boken blev en succé och Frankensteins monster blev ett begrepp som fortfarande dyker upp i mängder av sammanhang – inte minst i filmer, TV-serier och annan populärkultur.

Man brukar säga att Shelley startade monstergenren som sedan bara blev större och större. Monstret var en känslosam och omtänksam varelse även om han såg ut som ett monster. Omgivningen som dömde honom utifrån utseendet såg inte hans personlighet. Samma tema syns i både Ringaren i Notre Dame av Dumas och i den gamla folksagan Skönheten och odjuret, som filmatiserats och skrivits i flera olika versioner.

Bara 16 år gammal rymde Mary hemifrån med författaren Percy Bysshe Shelley till Frankrike. De gifte sig 1816, men Percy dog 1822 i havet utanför Italiens kust när den båt han färdades i sjönk i en storm. Mary fortsatte att skriva och arbetade med att få Percys dikter utgivna. Ingen av hennes övriga böcker blev dock lika populär som Frankenstein. Hon dog 1851.

ne.se

Bröderna Grimm samlar folksagor

På samma sätt som naturen blev ett populärt och spännande inslag i litteraturen blev även historia detta. Som en del av detta kom bröderna Grimms insamlade och nedtecknade gamla folksagor att bli mycket populära.

Jacob och Wilhelm Grimm, mer kända som bröderna Grimm föddes i den lilla staden Hanau
i södra Hessen. Jacob föddes 1785 och dog 1863. Wilhelm föddes 1786 och dog 1859. Bröderna hade fyra syskon och alla barnen blev uppfostrade i religiös anda.

Farfadern hade varit pastor i den reformerade kyrkan. Deras far var jurist men dog i fyrtioårsåldern, medan barnen ännu var små. Carl och Wilhelm fick först gå i skola hos en man i Steinau. Några skolor för alla barn fanns det naturligtvis inte på den tiden. Där hade de inte så mycket att lära.

Modern hade inte råd att kosta på dem utbildning, men en syster till henne tog sig an pojkarna. Hon var anställd vid hovet i Kassel och dit fick bröderna flytta för att gå i gymnasiet. I skolan fick Jacob och Wilhelm Grimm uppleva förnedring och sociala orättvisor.

De som var fattiga fick själva betala sin skolgång och fick finna sig i att bli nedlåtande behandlade av lärare och kamrater, medan deras adliga studiekamrater, som var arvtagare till stora rikedomar, fick alla stipendier som fanns vid skolan, tilltalades med "ni" och bemöttes hövligt av lärarna. Det var ett hårt arbete att gå i skolan på den här tiden. Sex timmar om dagen varade undervisningen och efter det hade bröderna Grimm minst fyra eller fem privatlektioner i latin och franska.


De blev båda  så småningom vetenskapsmän, språkforskare och historiker, de följdes åt livet ut, samarbetade och hade båda ett stort intresse för den folkliga kulturen. Man talade om att söka efter den tyska folksjälen. De gamla sagorna som de hört berättas när de var barn lockade dem som vuxna och de två bröderna började samla in och teckna ned sagor som ännu berättades.

Sagorna blev mycket populära och har under åren blivit allt mer barnvänliga även om man mycket av de drag som är typiska för Romantiken, med kärlek, äventyr och mystik.

Johann Wolfgang Goethe

Goethe levde i Tyskland mellan 1749  och 1832. Hans verk är på många sätt typiska för Romantiken och en av hans mest kända berättelser är Den unge Werthers lidanden. 

Romanen är skriven i brevform, där Werther skriver till sin vän Wilhelm. Den handlar om Werther som blir olyckligt förälskad i Lotte. Lotte är dock redan förlovad med Albert, som i romanen beskrivs som oerhört tråkig. Werther, som inte kan ge upp sin kärlek till Lotte, blir successivt mer deprimerad, vilket resulterar i att han tar livet av sig genom att skjuta sig, klädd i de för honom typiska blå-gula kläderna: gula byxor, gul väst, blå rock.

Romanen vållade stor debatt då den gav upphov till ”Wertherfebern”: unga män klädde sig som Werther, en del begick som han självmord av olycklig kärlek. Goethe själv tog senare avstånd från bokens överdrivna sentimentalitet och som han tyckte överdrivet stormande känslor.

Uppgifter

1. På vilket sätt kan man säga att Romantiken var en motreaktion till Upplysningen.
2. Vad kännetecknar Romantikens texter?
3. Vad var speciellt med det sätt som Mary Shelley skrev berättelsen om Frankensteins monster?
4. På vilket sätt kan man säga att monstret är en motsägelsefull figur?
5. Vad gjorde bröderna Grimm och hur kan man säga att deras arbete tydligt går att koppla samman med Romantikens ideal?
6. Finns det saker i dagens populärkultur som man i samhället tycker har en skadlig inverkan på unga på samma sätt som man ansåg att berättelsen om den unge Werther hade?
7. Man säger att Edgar Allan Poe var den förste deckarförfattaren. Vad kännetecknar en klassisk   deckare?

Skrivuppgift

I denna uppgift får du träna på att använda olika stilgrepp.

Romantikens stilgrepp

a) Titta på bilden här nedanför, och beskriv sedan trädet på bilden på två olika sätt. Den ena beskrivningen ska präglas av objektivitet och innehålla fakta om vad du ser på bilden medan den andra ska präglas av Romantikens ideal.

b) Beskriv sedan hur du tänkt när du skrev, vilka drag du som författare använt för att få rätt känsla i texten.

Filmuppgift

I denna uppgift får du träna på att se på och analysera film.

Skönheten och odjuret

1. Se filmen Skönheten och odjuret och besvara sedan de andra frågorna.
https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V9020

2. Det sägs ibland att ”kärleken är blind”. Vad menas egentligen med det? Hur går det talesättet att applicera på Skönheten och odjuret?

3. Tack vare Belles kärlek till odjuret hävs förbannelsen och han återtar sin tidigare gestalt som människa. Men hur vet vi att odjuret verkligen älskar Belle? 

4. Kan det vara så att han bara låtsas vara kär i henne för att hon ska bli kär i honom och han därmed åter ska bli människa? 

5. Hur tror du att Belles kärlek till odjuret påverkas av att han förvandlas till människa? Tänk om hon tyckte bättre om honom som odjur? 

6. Vad tycker du om fantasy som genre? Berätta vad du gillar respektive ogillar med filmer som utspelar sig i en sagovärld. Jämför gärna Skönheten och odjuret med andra fantasyfilmer. 

7. I vilken tid och miljö utspelar sig Skönheten och odjuret? 

8. Vilket är filmens budskap eller ”moral”? Det vill säga vad kan vi som människor lära oss av Skönheten och odjuret?

 

Mary Shelley

Mary Shelley skrev flera romaner men blev berömd för skräckhistorien Frankenstein. Den skrevs 1816 då en grupp författare tillbringade en sommar tillsammans i Schweiz. Efter att ha läst och berättat spökhistorier för varandra bestämde de sig för att ha en tävling om vem som kunde skriva den bästa spökberättelsen. Två år senare hade Mary Shelley publicerat sin berättelse – romanen om Frankensteins monster.

I romanen skapar doktor Frankenstein på konstgjord väg en människoliknande varelse av hopplockade kroppsdelar. Monstret vaknar till liv i laboratoriet när energi tillförs av en kraftfull maskin. Boken blev en succé och Frankensteins monster blev ett begrepp som fortfarande dyker upp i mängder av sammanhang – inte minst i filmer, TV-serier och annan populärkultur.
Bara 16 år gammal rymde Mary hemifrån med författaren Percy Bysshe Shelley till Frankrike. De gifte sig 1816, men Percy dog 1822 i havet utanför Italiens kust när den båt han färdades i sjönk i en storm. Mary fortsatte att skriva och arbetade med att få Percys dikter utgivna. Ingen av hennes övriga böcker blev dock lika populär som Frankenstein. Hon dog 1851.

ne.se

1900-talets andra hälft

En delad värld

Tiden efter andra världskriget och resten av 1900-talet var en tid då världen kom att präglas av maktkampen mellan de två supermakterna USA och Sovjetunionen, två länder med i stort sett motsatta politiska ideologier.

Ett begrepp som växte fram under denna tid för att beskriva kampen mellan de två supermakterna var ”Kalla kriget”. USA och Sovjet var aldrig i direkt krig med varandra men man stöttade olika sidor i flera andra konflikter och var i ett läge av ständig kapprustning.

Din uppgift

Kalla kriget var inte det enda som ägde rum under 1900-talets andra hälft och din uppgift är att fördjupa dig kring en konflikt, ett begrepp eller händelse från denna tid. Utgå ifrån vår resonemangsmall för ditt arbete.

Länk till mallen:

https://samorientsvenska.blogspot.com/search/label/Utveckla%20dina%20resonemang

Exempel på konflikter, begrepp och händelser

Järnridån, Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, Sydafrika-apartheid, Norge och oljan, Kubakrisen, FN, Berlinmuren, Koloniernas frigörelse, Martin Luther King, Rosa Parks, Rymdkapplöning och månlandningen, Koreakriget, Vietnamkriget, Kol och stål unionen, EU, NATO och Warsawapakten, Israel-Palestina, Balkankrigen, Falklandskriget, Irakkrigen, Miljörörelsen föd, Sveriges rekordår

Länk till SO-rummets information om Kalla kriget

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget