Skriva läslogg

Så skriver du läslogg

-Skriv de sista 5-10 minuterna av varje läslektion.
– Reflektera över romanens personer, miljöer, handling, uppbyggnad och språk. Anteckna  även egna tankar
-Ge gärna exempel genom att citera ur romanen.
-Variera dig. Välj olika bokuppgifter. Se exempel nedan

Exempel på uppgifter

En speciell händelse
Beskriv en speciell händelse från boken… och skriv en egen tanke om händelsen
Bok och bild
Välj en bild som du tycker passar till ett citat från boken. Förklara varför du valt bilden.
Bok och låt
Finns det någon låt som du tycker passar till boken? Förklara varför.
Bok och artikel
Välj en tidningsartikel. Presentera artikeln och förklara vilken koppling du ser till boken.
Bok och film
Välj en film som du sett som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera din film och förklara vilken koppling du ser.
Känner du igen dig i boken?

Finns det någon person, situation eller händelse som du känner igen dig i? Skriv och berätta.
Text och tanke
Välj en text (ca fem-tio meningar) ur din bok…, skriv din tanke om just den texten)
Intervjua en person i boken
Skriv en kort intervju med någon av personerna i boken.
Koppling till annan bok
Välj en annan bok som du har läst och som du tycker har koppling till den boken du läser. Presentera ditt val och förklara vilken koppling du ser.
Beskriv en orättvisa
Beskriv en orättvisa som drabbar någon i boken.
Beskriv en person i boken
Beskriv en av bokens personer, både till det yttre och inre.
Precist ordval
Välj ut åtta ord som på ett precist sätt beskriver en av karaktärerna i din bok.
Förändring
Berätta om  en person som förändras i boken. Beskriv hur och varför.

Globalisering

En globaliserad värld

År 1492 seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter, och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan 1492 var en del av.
Idag är handeln global på ett sätt som den aldrig varit tidigare. Som individer kan vi med ett par klick beställa specialkryddor från Sydamerika, öl från Belgien eller billig elektronik från Kina. Samtidigt är företag och stater delar av ett invecklat nät av handel med varor, tjänster och pengar som binder samman alla platser på jorden till ett sammanhängande system.

Ett nytt sätt att tänka

Efter första och andra världskriget förändrades inställningen till internationella relationer på många sätt. Världskrigen hade skapat en upplevelse av det fanns större behov av ett internationellt samarbete. I östra Europa och delar av Asien växte sig dessutom kommunismen stark, vilket gjorde att de länder i väst som tillämpade kapitalism och marknadsekonomi såg ännu större behov av ett ekonomiskt och politiskt samarbete.
Följden av detta, särskilt efter kalla krigets slut och kommunismens fall, har blivit att världen knutits allt hårdare samman genom en rad olika ekonomiska institutioner och samarbeten. Ekonomisk makt har sedan slutet av 1900-talets blivit viktigare än militär makt.
Den internationella handeln som vi känner den är i första hand en efterkrigsprocess. År 1950 utgjorde exporthandel 7% av världens samlade ekonomi, 1992 15% och 2007 25%, och den växer hela tiden.
På grund av det ökar också världens beroende av handel. Regleringar av handeln eller handelskrig mellan några av världens ledande handelsnationer skulle därför kunna få stora konsekvenser för världsekonomin och många av världens länder.
Nya handelsmönster: ökad specialisering och arbetsfördelning
Vår tids avancerade informationsteknik har lett till att helt nya handelsmönster har uppstått. Produktionen har fragmentiseras och delats upp på ännu fler olika platser, på ett sätt som inte gick innan.
Det kallas outsourcing när ett företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring.
En grundläggande tanke med detta internationella handelssystem är att olika länder och platser ska specialisera sig. Det innebär att utvinningen av råvaror och produktionen av produkter sker på den plats där det är billigast och mest effektivt. Därefter exporteras varorna dit efterfrågan finns.
Det omvända gäller för resurser och varor som saknas i ett land. Dessa måste istället importeras från andra länder som har specialiserat sig på att exportera just dessa råvaror, produkter eller tjänster.
Specialiseringen ökar ständigt och omfattar idag både varor och tjänster som till exempel turism. Detta gynnar den globala handeln, och de flesta ekonomer menar att hela världen gynnas av det på lång sikt. Även länder som har få varor att tävla med på världsmarknaden sägs vara vinnare eftersom de slipper utveckla egen produktion av många varor.
Små länder är särskilt beroende av den internationella handeln. Även om Sverige har gott om naturresurser så saknas ändå merparten av alla råvaror och produkter som behövs för att vi ska kunna bibehålla vår höga levnadsstandard. Faktum är att de enda produkter som Sverige är helt självförsörjande på idag är socker, mjöl och morötter. Vi är därför beroende av en väl fungerande utrikeshandel, precis som de flesta andra länder.

Kritik mot den globala handeln

Samtidigt finns det också gott om kritik mot den globala handeln. Många hävdar att systemet leder till ökade globala orättvisor och gör att rika länder blir ännu rikare på de fattiga ländernas bekostnad.
En annan bieffekt av denna specialisering är att vissa industriländer utvecklas snabbt, medan många andra länder riskerar att bli enbart råvaruexportörer, för att sedan tvingas importera tillbaka dyra förädlade varor. Risken finns att ett dessa länder fastnar i konstant fattigdom och att den ekonomiska utveckling där avstannar.
Den internationella handeln och specialiseringen har bidragit till att flytta allt större delar av produktionen till länder med låga löner och svag lagstiftning kring arbetsvillkor (vilket medför sämre arbetsförhållanden för arbetarna). Allt detta medan konsumtionen i den rika delen av världen ökar.
Produktionen har också fragmentiserats. De olika beståndsdelarna (komponenterna) i en färdig produkt (slutprodukt) tillverkas i olika delar av världen – där de är mest lönsamma att producera – för att till sist monteras ihop i en fabrik på något annat ställe.
Systemet med outsourcing är gynnsamt för konsumenten – vilken oftast lever i den rikare delen av världen – som köper den färdiga produkten. Detta eftersom tillverkningskostnaderna är pressande till lägsta möjliga, framförallt tack vare låga löner och dåliga arbetsvillkor i länderna som tillverkar de olika komponenterna i produktionskedjan. Varan blir på så vis mycket billigare att konsumera än om det mesta i produktionskedjan hade ägt rum i länder med höga löner och bra arbetsvillkor för de inblandade.
Hur global handel påverkat olika länder varierar kraftigt. Alla länder påverkas, men i olika grad. I de flesta fall bidrar globaliseringen till att välståndet i världen utvecklas positivt. Ett exempel på det är att andelen extremt fattiga i världen har minskat med nästan två tredjedelar de senaste 30 åren (2018).
Samtidigt ökar också klyftorna mellan de rika och fattiga i världen. Ett extremt exempel på det är att de 62 rikaste personerna i världen idag äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans.

Valutor – pengarna

Precis som att Sverige har sin egen valuta har nästan alla andra länder också en egen valuta. Det som avgör hur mycket ett lands valuta är värd är andra länders efterfrågan på just den valutan. Ett land med en stark ekonomi får därför också en stark valuta. Vissa valutor brukar anses vara starkare än andra. Exempel på sådana valutor är brittiskt pund, amerikansk dollar och EU:s euro.
Om det går dåligt för svensk ekonomi blir också landets valuta mindre värd än tidigare i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Det betyder att det blir billigare för företag och konsumenter i andra länder att köpa svenska varor och tjänster. Det blir också billigare att åka som turist till Sverige. Samtidigt blir det dyrare för oss svenskar att resa utomlands eller att handla (importera) från andra länder.
För att reglera valutans värde kan en stat använda två olika verktyg: devalvering och revalvering.
Devalvering innebär att man sänker värdet på landets valuta. När valutans värde minskar blir det billigare för andra länder att importera svenska varor. Därmed ökar den svenska exporten. En lyckad devalvering kan vara ett sätt att stärka ekonomin, eller att undvika en internationell lågkonjunktur.
Revalvering är motsatsen. Det innebär att man höjer den egna valutans värde. Då blir alla produkter som exporteras till andra länder dyrare, samtidigt som det blir billigare att importera eller för oss svenskar att resa till andra länder. Revalvering kan användas för att dämpa ökande priser i ett land och samtidigt minska inflationen. Revalveringar är i allmänhet ganska ovanliga.

Frihandel och frihandelsområden

När den moderna staten började växa fram under 1600- och 1700-talen var den dominerande idén att man skulle se till att skydda sin egen produktion med hjälp av tullar och aktiv handel. Som en motreaktion till detta uppstod senare idén om en handel fri från alla hinder – frihandel. Den grundläggande idén är att all handel ska ske utan hinder som såsom tullar eller importkvoter. Läs om nationalekonomiska teorier >
I takt med att världen vuxit har också handeln blivit friare. En rad olika internationella organisationer har grundats som alla arbetar för ökad frihandel. Flera stora frihandelsområden har sedan dess bildats. I Europa bedrivs till exempel frihandel inom Europeiska unionen och i Nordamerika inom ramarna för handelsavtalet NAFTA.
Även om många länder tillämpar frihandel är det fortfarande vanligt med mycket höga tullar på exempelvis jordbruksprodukter. Den typ av tullar som införs för att skydda enskilda varor eller branscher kallas för skyddstullar. Skyddstullar beläggs ibland på vissa varor eller inom branscher som anses särskilt viktiga för ett lands självförsörjning. Detta gäller bland annat jordbruksprodukter då folket måste ha mat även om handeln med omvärlden skulle minska eller upphöra, som vid krig eller andra internationella kriser.

Internationella handelsorganisationer

Det finns en rad olika organisationer som arbetar med och för ökad frihandel. De två viktigaste är OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development och WTO (World Trade Organization). Några andra betydelsefulla internationella organisationer är World Economic Forum, G8, G20, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).
OECD är en organisation som arbetar med att öka tillväxt, sysselsättning och levnadsstandard i sina medlemsländer. OECD driver därför olika frågor som är kopplade till detta. Handel är en av deras kärnfrågor.
WTO har som uppgift att övervaka och administrera internationella handelsavtal mellan olika länder. De vill ha en friare global handel, men arbetar också för att motverka ojämlikhet inom världshandeln. WTO är en omfattande organisation med 164 medlemsländer som representerar mer än 95% av den totala världshandeln [2018].
Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) är också två viktiga organisationer. Dessa arbetar inte specifikt med frihandel utan med att utveckla handel, tillväxt och sysselsättning. De ansvarar också för utvecklingsprogram och fördelar ekonomiskt stöd till olika länder som är i behov av det.

Att mäta välstånd

Det finns olika sätt att mäta länders framgång eller välstånd. Det vanligaste sättet är att mäta det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det värdet kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder.
Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet. [Lista med länders BNP/person]

Kritik mot BNP

BNP-måttet rymmer en rad olika problem och är därför ett komplicerat begrepp att använda. Dels är det en väldigt trubbig siffra då den inte berättar något om hur fördelningen av rikedomarna i ett land ser ut. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla pengar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.
Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.
Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

Viktiga begrepp

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.
Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den, t.ex. en produkt.
Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)
Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.
Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.
Konsumtion: Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.
Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.
Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.
Tull: Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.
Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.
Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.
Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Union: En slags sammanslutning, t.ex. av länder.
Europeiska unionen (EU): 28 länder i Europa som samarbetar i olika frågor som berör handel, ekonomi, fri rörlighet samt säkerhet.
Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s länder.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

1. Förklara kortfattat vad som menas med global handel.
2. Förklara begreppen:
   a) Specialisering
   b) Outsourcing
3. Nämn några fördelar med den globala handeln.
4. Nämn några nackdelar med den globala handeln.
5. Varför är ett dagens länder mer beroende av internationell handel än tidigare?
6. Förklara begreppen:
   a) Valuta
   b) Devalvering
   c) Revalvering
7. Förklara begreppen:
   a) Frihandel
   b) Tull
   c) Skyddstull
8. Välj ut tre internationella handelsorganisationer som nämns i texten och berätta kortfattat om var och en av dem.
9. Vad är BNP och hur fungerar det som välståndsmätare?
10. Vad är HDI och varför används det numera oftare än BNP för att mäta ett lands välstånd?
11. När det går dåligt för ett lands ekonomi och handel tappar landets valuta i värde i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Vad beror det på?
12. Förklara enkelt hur vår tids nya globala handelsmönster ser ut.

Ta reda på:

1. I vilka länder har H&M (eller något annat stort svenskt transnationellt företag) lagt ut sin produktion?
2. Från vilka delar av världen kommer kläderna som du har på dig?
3. Vad menas med konsumentmakt?
4. Hur stor BNP 2017 hade [Lista]:
   a) Sverige
   b) Kina
   c) Tuvalu
5. Varför är det så stor skillnad mellan de tre ovanstående ländernas BNP enligt sättet att mäta?
6. Undersök nu samma tre länders BNP per person och jämför ländernas placering i listan med den förra listan som bara mätte ländernas BNP. Hur stor BNP/person har [Lista]:
   a) Sverige
   b) Kina
   c) Tuvalu

Diskutera:

1. Finns det för många produkter att välja på ute i handeln? Motivera ditt svar.
2. När du konsumerar – tänker du då på var, hur och av vem produkten är tillverkad?
3. I texten nämns att Sverige endast är helt självförsörjande med socker, mjöl och morötter. Utgå från att alla inte älskar morotskaka och gör en lista på ytterligare 10 viktiga produkter som Sverige borde vara självförsörjande med. Motivera varför du har med varje produkt.
4. Vad kan du som konsument göra för att påverka handeln?
5. Vad kan vi konsumenter göra för att Sverige ska bli självförsörjande med fler produkter?
6. Vad är det som gör att man sysslar mer med jordbruk i vissa delar av världen, och t.ex. mer med industri eller tjänster i andra delar?

Samhällsekonomi: Grundkurs

Samhällsekonomi.

Ordet ekonomi betyder hushållning, att hushålla med de resurser man har. I en familj och i ett samhälle finns det alltid stora behov, men oftast är resurserna (pengarna) begränsade.

Privatekonomi

När en löntagare får sin lön varje månad kallas denna lön för bruttoinkomst, och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som man får kvittera ut.
Arbetsgivaren har då redan dragit skatt på lönen. Det belopp man får ut i lön kallas för nettoinkomst, dvs. lönen efter skatt. De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av nettoinkomsten plus eventuella bidrag som familjen får, och det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag osv.

Det ekonomiska kretsloppet



Länk till film om det ekonomiska kretsloppet:

Film

 

Skatt

Hela folket i ett land är med och betalar skatt. Skatt är en slags avgift som i Sverige betalas till kommunen, landstinget och staten.

Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera.

I Sverige betalas skatten till kommunen, landstinget och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Landstingen ser i regel till regionens sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet.

En stor del av skattepengarna går tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).

Olika typer av skatter

Skatt är en avgift eller en del av ett större belopp som ska betalas in till staten. Det finns flera olika skatter i Sverige, så som inkomstskatt, moms (mervärdesskatt), punktskatt, trängselskatt och fordonsskatt.

Syftet med skatten är att finansiera kollektiva nyttigheter, det vill säga offentliga utgifter och investeringar, så som skola, sjukvård, social omsorg, infrastruktur och mycket annat. Avsikten med skatten kan i bland även vara att styra människors val, för att till exempel få oss att köpa mindre av en vara som anses skadlig.

Moms

Moms, eller mervärdesskatt med ett annat namn, är den skatt som betalas till staten vid handlande med varor och tjänster. När en privatperson köper en vara eller en tjänst är momsen nästan alltid inkluderad i det pris som betalas medan företagare själva måste lägga på moms vid försäljning av varor och tjänster samt betala och redovisa moms för de varor de handlar med.

Punktskatt

Punktskatt en är skatt som läggs på utvalda varor och har ofta som syfte att kontrollera och styra människors konsumtionsval, alltså begränsa hur mycket av varan människor köper. Exempel på varor där en punktskatt är pålagd är tobak, alkohol, energi, reklam, spel och lotteri.

Inkomstskatt

I Sverige ska som huvudregel skatt betalas på alla inkomster. Det allra vanligaste är skatt på lön, men skatt ska även betalas på pension och sjukpenning. Inkomstskatt går till kommunerna, landstingen och staten.

Skatten kan variera mellan olika kommuner, eftersom det är politikerna i respektive kommun som avgör hur hög den kommunala skatten ska vara. Som grundregel ska alla inkomster redovisas i den personliga inkomstdeklarationen som skickas in till Skatteverket.

Prissättning. 

Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en dragkamp mellan utbud och efterfrågan. Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts. (jämviktspriset)

Marknadsformer.

Ibland pratar man om att det har kommit en ny produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. Man pratar om bilmarknaden, husmarknaden osv.  Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället. Då brukar man prata om de tre marknadsformerna: fri konkurrens, oligopol och monopol.
Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin leder fri konkurrens till bra kvalitet och låga priser.
På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag.
En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, Näringsfrihetsombudsmannen (NO) som kontrollerar att inga sådana karteller bildas.
Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.

Olika ägandeformer

 
Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är: privat ägande, kooperativa företag och offentliga företag. Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.
Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är Konsum och OK (som säljer bensin).
Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, landstingen eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.

Aktiebolag

En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.
Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.
Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.

Produktionsfaktorer

När en vara ska tillverkas (det kan vara en dator eller en blyertspenna osv.) så talar man om att det behövs olika sorters produktionsfaktorer för att produktionen ska kunna genomföras. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, råvara/material och realkapital.
Naturligtvis måste det finnas några personer som tillverkar varan och skickar ut den till kunderna, och det krävs material eller från början råvaror för att man ska kunna tillverka en speciell sak. Realkapital är alla de slags hjälpmedel som behövs i produktionen. Det kan vara allt från en blyertspenna till en avancerad dator. Nu börjar man alltmer tala om den fjärde faktorn, och det är kunskap. Ju mer komplicerade produkterna har blivit krävs det allt mer kunskap av arbetarna.
Man kan också lägga till en femte produktionsfaktor, nämligen pengar som behövs för att starta och genomföra en produktion.

Exempel

Gunnars fågelholksfabrik
-Pengar(kapital) som man kan använda för att starta företaget
-Råvara/Material: Trä och spik
-Arbetskraft: Snickare
-Realkapital: Lokal och Verktyg

BNP

 
BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.
Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).

Samhällsekonomiska mål

Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning samt stabilt penningvärde.

Orsaker till arbetslöshet

Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare. En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.
Åtgärder mot arbetslösheten.  Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.
Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.
Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan.  Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.

Inflation

Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga. En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.

I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.
Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.

Inflationens orsaker

Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.
Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.
Så stoppas inflationen.
I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.
Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.

Grundläggande begrepp som du behöver kunna

Det ekonomiska kretsloppet

ekonomi, pengar, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, utbud/efterfrågan, jämviktspris, resurser, arbetsgivare, arbetstagare, tillgångar, varor och tjänster, bank, export, import, ränta, amortering, bidrag, inkomst, nettoinkomst, bruttoinkomst, bidrag, kapital, investering, konjunkturer, inflation, riksbanken, produkt, marknadsföring, marknadsekonomi, blandekonomi, planekonomi

Frågor

1. Förklara ordet: ekonomi.
2. Förklara orden: nettolön och bruttolön
3. Vad är skatt och vad används skattepengarna till?
4. Hur sätts priset på en vara? Vad är jämviktspris?
5. Berätta vad aktier är.
6. Förklara begreppet: BNP.
7. Vilka fördelar och nackdelar finns det med detta begrepp för att mäta ett lands välmående?
8. Förklara begreppet: inflation.
9. Förklara hur det ekonomiska kretsloppets delar hänger samman och fungerar samt hur man kan påverka detta.

Att kunna vid arbetsområdets slut

Förstå hur hushållens-, företagens-, bankernas- och offentlig ekonomi(stat, kommun och region) hänger samman och kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar, samt hur man kan påverka/styra kretsloppet på olika sätt.

Förstå varför vi betalar skatt och vad skattepengar används till

Förstå hur länder och regioners ekonomier hänger samman i en global värld samt kunna resonera kring möjligheter och utmaningar med globaliseringen

Känna till olika ekonomiska system och vad som påverkar en varas pris i en marknadsekonomi.

Känna till och kunna resonera kring olika sätt att mäta ett lands välmående/välstånd.

Användbara begrepp sorterade i grupper

Hushållens ekonomi(privatekonomi)
Känner du till och kan använda begreppen kopplade till hushållens ekonomi?
Bruttolön
Nettolön
Bidrag
Disponibel inkomst
Budget
Konsumtion
Sparande
Räntan

Banken
Känner du till grunden i bankens affärsidé, samt för- och nackdelar med olika sparformer?
Inlåningsränta
Utlåningsränta
Sparformer

Skatt
Vilka olika typer av skatt finns, varför och vad används pengarna till?
Inkomstskatt

Moms

Punktskatt

Ekonomiska kretsloppet
Känner du till hur de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet samspelar, samt hur Sveriges beroende av andra länder ser ut?
Hushållen
Företag
Stat och kommun
Banken
Räntan
Utlandet
Import och export

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Finanspolitik och Penningpolitik
Hur kan man påverka det ekonomiska kretsloppet, vad fungerar som gas- och bromspedal?
Stimulera ekonomin
Bromsa ekonomin
Räntan
Inflation

Hur mäter man ett lands välstånd/välmående

BNP

BNP per capita

HDI

En varas pris
Vad påverkar priset på en vara?
Tillgång
Utbud
Efterfrågan
Säsong
Transportkostnad
Tillverkningskostnad
Marknadsföring

Globalisering
Vad innebär en globaliserad ekonomi och vilka för- och nackdelar finns med denna?
Globalisering och produktion
Fördelar
Nackdelar
Multinationella företag
Landgrabbing
Braindrain

Produktionsfaktorer

Vad är produktionsfaktorer? Kan du ge några exempel från olika branscher?
Realkapital
Arbetskraft
Råvara

Ekonomiska system

Kan du beskriva de olika ekonomiska systemen och vilka styrkor respektive svagheter ser du med respektive system?
Marknadsekonomi(Prissättning, Konkurrens, Tillgång/Utbud)
Planekonomi
Blandekonomi

Arbetsmarknaden
Kan du kortfattat beskriva de spelregler som råder mellan arbetsmarknadens parter?
Arbetsvillkor
Fackförening
Strejk
Lockout
Medlare
Skyddsombud
LO och SAF
Saltsjöbadsavtalet

Fler begrepp som kan vara bra att kunna(osorterat).
ekonomi, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, tillgång/efterfrågan,
utbud, ekonomiska system, export, import, kapital, investering, ränta, konjunkturer, inflation, finanspolitik, riksbanken, privat – offentlig, entreprenör, bank, produktionsfaktorer,
multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, råvaror, arbetskraft, monopol, AB, sparande, resurser, behov, bidrag, amortering
moms, A-kassa, arbetsmarknad, arbetsmiljö, fackförening, tjänster, varor, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering

Samhällsekonomi, mål och begrepp

Att kunna om några veckor:

Förstå hur hushållens-, företagens-, bankernas- och offentlig ekonomi(stat, kommun och region) hänger samman och kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar, samt hur man kan påverka/styra kretsloppet på olika sätt.

Förstå varför vi betalar skatt och vad skattepengar används till

Förstå hur länder och regioners ekonomier hänger samman i en global värld samt kunna resonera kring möjligheter och utmaningar med globaliseringen

Känna till olika ekonomiska system och vad som påverkar en varas pris i en marknadsekonomi.

Känna till och kunna resonera kring olika sätt att mäta ett lands välmående/välstånd.

Användbara begrepp sorterade i grupper

Hushållens ekonomi(privatekonomi)
Känner du till och kan använda begreppen kopplade till hushållens ekonomi?
Bruttolön
Nettolön
Bidrag
Disponibel inkomst
Budget
Konsumtion
Sparande
Räntan

Banken
Känner du till grunden i bankens affärsidé, samt för- och nackdelar med olika sparformer?
Inlåningsränta
Utlåningsränta
Sparformer

Skatt
Vilka olika typer av skatt finns, varför och vad används pengarna till?
Inkomstskatt

Moms

Punktskatt

Ekonomiska kretsloppet
Känner du till hur de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet samspelar, samt hur Sveriges beroende av andra länder ser ut?
Hushållen
Företag
Stat och kommun
Banken
Räntan
Utlandet
Import och export

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Finanspolitik och Penningpolitik
Hur kan man påverka det ekonomiska kretsloppet, vad fungerar som gas- och bromspedal?
Stimulera ekonomin
Bromsa ekonomin
Räntan
Inflation

Hur mäter man ett lands välstånd/välmående

BNP

BNP per capita

HDI

En varas pris
Vad påverkar priset på en vara?
Tillgång
Utbud
Efterfrågan
Säsong
Transportkostnad
Tillverkningskostnad
Marknadsföring

Globalisering
Vad innebär en globaliserad ekonomi och vilka för- och nackdelar finns med denna?
Globalisering och produktion
Fördelar
Nackdelar
Multinationella företag
Landgrabbing
Braindrain

Produktionsfaktorer

Vad är produktionsfaktorer? Kan du ge några exempel från olika branscher?
Realkapital
Arbetskraft
Råvara

Ekonomiska system

Kan du beskriva de olika ekonomiska systemen och vilka styrkor respektive svagheter ser du med respektive system?
Marknadsekonomi(Prissättning, Konkurrens, Tillgång/Utbud)
Planekonomi
Blandekonomi

Arbetsmarknaden
Kan du kortfattat beskriva de spelregler som råder mellan arbetsmarknadens parter?
Arbetsvillkor
Fackförening
Strejk
Lockout
Medlare
Skyddsombud
LO och SAF
Saltsjöbadsavtalet

Fler begrepp som kan vara bra att kunna(osorterat).
ekonomi, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, tillgång/efterfrågan,
utbud, ekonomiska system, export, import, kapital, investering, ränta, konjunkturer, inflation, finanspolitik, riksbanken, privat – offentlig, entreprenör, bank, produktionsfaktorer,
multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, råvaror, arbetskraft, monopol, AB, sparande, resurser, behov, bidrag, amortering
moms, A-kassa, arbetsmarknad, arbetsmiljö, fackförening, tjänster, varor, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering

Grundkurs

Länk till grundkurs

Kartkunskap

Kartans historia

Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.

De tidigaste kartorna vi känner till dateras till ca 2300 f.Kr och är i form av lertavlor från Mesopotamien. Under upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen utökades kartornas noggrannhet.

Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid nord- och sydpolerna. Under 1800-talet gick utvecklingen inom kartografin vidare i och med att vetenskapspersoner och upptäcktsresanden gjorde allt för att besöka de sista ”vita fläckarna” på kartan, vilket också skedde en bit in på 1900-talet.

Flygets utveckling under 1900-talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av 1950-talet.

Från lertavlorna är steget långt till dagens teknik där lokalisering kan ske genom ett knapptryck på din mobiltelefon där satelliter bedömer din position och avstånd.

Två typer av kartor

Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera på speciella områden. Många olika typer av kartor används för att visa hur världen ser ut.

Kartor behöver inte alltid användas för att uppmäta avstånd, utan kan även användas för att studera olika teman. Kartor brukar därför delas in två typer: topografiska kartor och tematiska kartor.

Topografiska kartor

Topografiska kartor visar bland annat natur, terräng och höjdskillnader.
Orienteringskartor och sjökort är typiska exempel på topografiska kartor.

Tematiska kartor

Tematiska kartor används när man vill studera ett specifikt tema som till exempel befolkningstäthet, religioners utbredning, språkkartor, jordbävningar och så vidare. Även bilkartor och väderkartor är exempel på tematiska kartor.
En topografisk karta som visar natur och orter i ett land skiljer sig därför mycket från en tematisk karta som visar var landets naturtillgångar finns lokaliserade.

Jordens koordinatsystem

För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät av breddgrader och längdgrader som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i.

Latituder (breddgrader)

De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader. Ekvatorn löper 

längs mitten av jorden och delar in jorden i två delar: det norra halvklotet och det södra halvklotet.
Ekvatorn har latitud 0°. På det norra halvklotet är det högsta gradtalet 90°N vid Nordpolen. På det södra halvklotet är det högsta gradtalet 90°S vid Sydpolen. Detta hjälper oss att placera ut platser som är norr eller söder om ekvatorn.

Longituder (längdgrader)

De linjer som går mellan Nord- och Sydpolen kallas longituder eller längdgrader. Longitud 0° kallas för nollmeridianen och går igenom Greenwich i London. Nollmeridianen fungerar som ett riktmärke för longituder på en karta. På den östra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° öst
På den västra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° väst.

GPS (Global Positioning System)

GPS är ett koordinatsystem för satellitnavigering som påbörjades och utvecklades redan under 1970-talet av det amerikanska försvarsdepartementet. Men systemet sattes inte i drift förrän 1994.
Runt jorden finns ett tjugotal satelliter i drift som står till GPS-systemets förfogande. Detta ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position – longitud, latitud och altitud (höjd) – var som helst på jorden.
GPS används numera i många sammanhang som ett nödvändigt system i modern navigation på land, hav och i luften runt hela världen. Idag finns dessutom en GPS-navigator i varje smartphone, och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

Skalor

Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. På varje karta finns därför kartans skala markerad.
En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. En karta med skala 1:10 000 innebär att en centimeter på kartan utgör 10 000 centimeter i verkligheten, alltså 100 meter. En sådan skala passar till exempel för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område.
En karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, exempelvis 1:10 000 000 där en centimeter på kartan utgör 10 mil i verkligheten.

Kartprojektioner

Jorden är rund men kartan är platt.
Om man vill avbilda en bit av jordgloben på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion. En kartprojektion är en avbildning av den krökta jordytan men matematiskt återgiven på en platt karta.
Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas. Kartprojektioner brukar vanligen delas in i: vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet.
Vinkelriktiga projektioner
Vinkelriktighet innebär att vinkeln mellan två punkter blir densamma på kartan som på jordytan.
Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas i slutet av 1500-talet.
En vinkelriktig karta är bra att använda vid t.ex. navigering. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka mycket större än vad de egentligen är. Ett bra exempel på hur Mercators projektion inte är fullständigt korrekt får vi om vi studerar Grönlands relation till Afrika. På kartan tycks Grönland vara större än Afrika i sin helhet, medan Afrika i verkligheten är 14 gånger större än Grönland vars egentliga storlek kan jämföras med Algeriet i Nordafrika.

Ytriktiga projektioner

Med ytrikthet menas att ett område behåller samma proportioner gällande yta eller area på kartan som det har på jordens yta, oavsett storlek. Ytriktiga projektioner återger därför kartobjektens riktiga storlek i förhållande till varandra. En karta kan därför inte vara både ytriktig och vinkelriktig.

Längdriktiga projektioner

Längdriktighet innebär att avståndet mellan punkt A och B är detsamma i kartans avbildning som på jordytan. Det är en egenskap som bara finns längs en linje, till exempel längs en meridian eller en parallell (se bilden till vänster här nere).

Vår egen världsdel i kartans centrum?

Genom att studera världskartan i svenska kartböcker finner vi vår egen världsdel i centrum.
Men människor i andra delar av världen har givetvis en annan uppfattning än vår. I exempelvis USA och Kina har man en annan uppfattning om vad som menas med ”världens mitt” eftersom USA utgör centrum på amerikanska kartor och Kina visas i mitten på de kinesiska.

Frågor till texten:

1. Vad skiljer en topografisk karta från en tematisk karta?
2. Hur och varför delar man in jorden i gradnät?
3. Hur fungerar GPS-navigation? Ge också exempel på olika sammanhang som GPS-navigation brukar användas.
4. Du bläddrar i en kartbok och noterar att det står 1:50 000 längst ner. Vad står det för och varför är det viktigt för kartans funktion?
5. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda Mercators projektion?

Kartövningar:

1. Bläddra i en kartbok och försök hitta exempel på en topografisk och en tematisk karta.
2. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en kartbok:
   a) Ouagadougou
   b) Cleveland
   c) Caracas
3. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en telefon eller dator
   a) Varberg
   b) Teheran
   c) Mogadishu
   
 

Viktiga begrepp

Grundläggande

karta, längdgrad, breddgrad, väderstreck, norr, söder, väster, öster, nordpolen, sydpolen, ekvatorn, 

nollmeridianen, längdgrad (longitud), breddgrad (latitud), väderstreck, nollmeridianen Greenwich,

tematiska kartor, skala, småskalig karta, storskalig karta, topografisk karta, GPS, kartprojektion, kartografi

Bra att kunna

GIS, klimat, Klimattyper: tropiskt klimat, subtropiskt klimat, tempererat klimat, polarklimat, inlandsklimat, kustklimat, medelhavsklimat, tromb, orkan, passadvindar, zenit, ekvatorn, region, ort, sund, delta, kontinenter, pangea, golfströmmen, regnskugga, tidvatten, tsunami, växthuseffekten, naturgeografi, kulturgeografi,öknar, stäpp, tundra, savann, lövskog, odling, bördigt, näringsfattigt, slam, permafrostberg, hav, sjö, flod, å, stad,

befolkning,  

Fler uppgifter 

Kartan en bild av verkligheten 

 

Egypten och Nilen, en analys 

 

Orsak och konsekvens 

 

 

Hållbar utveckling

Att kunna om några veckor:

• Kunna förstå och resonera kring hur människan påverkar naturen, samt hur människans liv i sin tur påverkas av naturen och de processer som pågår där.
• Kunna ge förslag till lösningar på miljömässiga problem och resonera kring dessa.
• Kunna förstå och resonera kring global handel och dess transporter, vattenbrist, växthuseffekten, naturresurser, befolkningstillväxt, samt fattiga och rika länder.
• Känna till och kunna resonera kring några geografiskt sårbara platser, vad som gör dem sårbara hur de kan skyddas.

Begrepp/svåra ord
transporter, vattenbrist, växthuseffekten/global uppvärmning, icke förnybara energikällor (fossila bränslen, uran), förnybara energikällor (sol, vind, vatten, biobränsle mfl)
naturresurser, befolkningstillväxt, ekologiskt fotavtryck, hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt)
kostnader, löner, global handel,  klimat, odling, infrastruktur, sårbara platser,
korruption, HDI, BNP, rika och fattiga länder, MUL-länder, kolonier, bistånd, demografiska transitionen, mortalitet, nativitet, FN:s milleniemål, fattigdomsbekämpning, fattigdomscirkeln


Övning: Vad är hållbar utveckling

Grundkurs, Befolkning

Mål för arbetsområdet

Att kunna vid arbetsområdets slut:

• Känna till och kunna använda grundläggande begrepp kopplade till arbetsområdet.

• kunna använda geografiska källor, exempelvis befolkningspyramider, för inhämtande av information.
• kunna resonera kring orsakerna till fördelningen av världens befolkning.
• kunna resonera kring migration, orsakerna bakom och dess följder.
• kunna resonera kring vilka mekanismer som ligger bakom och påverkar befolkningsutvecklingen i världen.
• kunna resonera kring utmaningar som befolkningsutvecklingen ställer oss inför och tänkbara lösningar på dessa.

Grundläggande begrepp

nativitet

Födelsetal, antal levande födda i ett område under ett år.

mortalitet

Antalet döda i ett område under ett år.

förväntad livslängd

Den livslängd man kan förvänta sig att en människa, född ett visst år, kommer att få.

familjeplanering

Att medvetet försöka påverka familjestorlekar/antalet födda genom användande av preventivmedel och information.

befolkningspyramid

En form av diagram som visar hur en befolkning är fördelad över ålder och kön.

spädbarnsdödlighet

Andelen födda barn som dör under sitt första år.

urbanisering

En process där fler människor flyttar från landsbygden till städer och tätorter.

migration

Begreppet handlar om hur människor flyttar inom eller mellan länder. 

emigration

Att flytta ut från ett land.

immigration

Att flytta in till ett land.

levnadsstandard

Anger hur befolkningen i ett land lever. Hur de har det när det gäller ekonomi, boende, utbildning vård med mera.

BNP

En förkortning av bruttonationalprodukt som anger värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Andra begrepp som kan vara användbara:

befolkningsfördelning, urbanisering, push och pullfaktorer,
demografi, demografiska transitionen,
BNP/capita, HDI, glesbygd, råvaror, fattigdom och rikedom.
naturresurser, ekologiskt fotavtryck, familjeplanering, infrastruktur, utbildning, migration, (immigration/emigration) “brain-drain”
socialt skyddsnät, sjukvård, pension, skatt, jämlikhet, jämställdhet
hållbar utveckling(ekonomiskt, socialt, ekologiskt)
förnybara energikällor (sol,vind,vatten mfl), icke förnybara energikällor (fossila bränslen mfl), “grön teknologi”, global uppvärmning, växthuseffekten,

Befolkningsutveckling

Människan har funnits på vår jord i omkring fyra miljoner år. För mer än 10 000 år sedan började människan att odla marken, då fanns det ca 8 miljoner människor på jorden. Befolkningsökning äger rum när födelsetal (nativitet) är högre än dödstal (mortalitet), alltså när det årligen föds fler människor än det dör.

Vid vår tideräknings början fanns det omkring 250 miljoner människor. Sedan ökade befolkningen mycket långsamt för att nå en miljard människor år 1820. Men sedan dess har folkökningen varit enorm. År 1930 fanns det två miljarder på jordklotet, tre miljarder passerades 1960, fyra miljarder 1975, fem miljarder 1987 och sex miljarder 1998.

Av jordens befolkning bor 60 procent i Asien, och där finns världens två folkrikaste länder, Kina och Indien. Indien och Kina har drygt 1,4 miljarder människor vardera och Indien är idag det folkrikaste landet i världen. 2024 är vi ca 8,1 miljarder människor på jorden (källa So-rummet)

För närvarande ser vi dock att u-länderna håller på att få ett lägre födelsetal, och i  den rika västvärlden har detta pågått under en längre period.

I flera stora länder i Asien föder kvinnorna nu färre än två barn, exempelvis i Indien, Kina och Thailand. Motsvarande trend kan man också se i Latinamerika. I Afrika däremot är födelsetalen höga, trots att aidsepidemin härjar värre där än någon annanstans. Snabbast ökar befolkningen i Afrika och sydvästra Asien. I de folkrika u-länderna Kongo, Nigeria och Sudan i Afrika blir folkmängden dubbelt så stor på bara 20-25 år.

För att minska på befolkningsökningen måste vissa åtgärder genomföras i samhället.
En av de viktigaste åtgärderna är att levnadsstandarden måste höjas. Det har visat sig att när människorna blir rikare och livet tryggare, minskar benägenheten att skaffa många barn.

Många familjer i utvecklingsländerna skaffar sig många barn därför att barndödligheten är hög. Man vill att några barn ska överleva barndomen. Därför måste barndödligheten begränsas.
Utbildning är ett viktigt instrument för att minska den alltför snabba befolkningsökningen. En utbildad familj tar lättare till sig information om barnbegränsning och preventivmedel.

Demografiska transitionen.
När levnadsstandarden för människorna i ett land förbättras förändras både dödstal (mortalitet) och födelsetal (nativitet) det får till följd att befolkningstillväxten förändras. Detta kan man visa med ett diagram:

Skede 1
Under 1700-talet var exempelvis Sverige ett förindustriellt jordbrukssamhälle. Man hade dålig sjukvård och många dog i smittsamma sjukdomar. Vissa år så slog skörden fel så många dog i undernäring. Sverige låg i krig osv. Man hade höga födelsetal(nativitet) och höga dödstal(mortalitet), vilket ledde till en låg befolkningsökning.

Skede 2
När industrialiseringen inleddes på 1800-talet började befolkningen öka snabbare än tidigare. Nya jordbruksmetoder och tekniska uppfinningar gjorde att man kunde producera mera mat.  Man fick vaccin mot epidemier som smittkoppor, bättre hygien och långsamt blev dödstalen (mortaliteten) lägre medan födelesetalen (nativiteten) fortsatte vara hög.

Skede 3
Under hela 1800-talet och in på 1900-talet i Sverige fortsatte dödligheten att minska. Urbaniseringen ökade och livsvillkoren förbättrades (skola/sjukvård/hygien/dricksvatten mm). Födelsetalen började minska.

Skede 4
I steg 4 har landet en välfungerande sjukvård och ålderdomen är tryggad via pensionssystem. Med bra levnadsstandard väljer de flesta att inte skaffa mer än två barn. Det gör att befolkningsökningen nu blir liten.

Skede 5
Befolkningen minskar. Kvinnorna skaffar sig i genomsnitt färre än två barn. De äldre blir en allt större del av befolkningen.

Filmklipp
Hans Rosling beskriver detta i ett filmklipp.

Rosling berättar om den positiva utvecklingen in Bangladesh men det är fortfarande ett land med stor fattigdom vilket du kan se i detta filmklipp.

Befolkningspyramider




Frågor.
1. Varför ökar jordens befolkning?
2. Var bor de flesta människorna?
3. Hur stor blir befolkningen i framtiden?
4. Hur kan en minskad fattigdom och bättre levnadsförhållanden påverka befolkningsökningen?
5. Titta på de olika befolkningspyramiderna. Vad kan du utläsa av dem? Förklara vad som händer i de olika faser som pyramiderna visar.

Övergripande frågeställning:

Vad påverkar befolkningsutvecklingen i världen?