Samhällsekonomi: Grundkurs

Samhällsekonomi.

Ordet ekonomi betyder hushållning, att hushålla med de resurser man har. I en familj och i ett samhälle finns det alltid stora behov, men oftast är resurserna (pengarna) begränsade.

Privatekonomi

När en löntagare får sin lön varje månad kallas denna lön för bruttoinkomst, och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som man får kvittera ut.
Arbetsgivaren har då redan dragit skatt på lönen. Det belopp man får ut i lön kallas för nettoinkomst, dvs. lönen efter skatt. De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av nettoinkomsten plus eventuella bidrag som familjen får, och det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag osv.

Det ekonomiska kretsloppet



Länk till film om det ekonomiska kretsloppet:

Film

 

Skatt

Hela folket i ett land är med och betalar skatt. Skatt är en slags avgift som i Sverige betalas till kommunen, landstinget och staten.

Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera.

I Sverige betalas skatten till kommunen, landstinget och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Landstingen ser i regel till regionens sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet.

En stor del av skattepengarna går tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).

Olika typer av skatter

Skatt är en avgift eller en del av ett större belopp som ska betalas in till staten. Det finns flera olika skatter i Sverige, så som inkomstskatt, moms (mervärdesskatt), punktskatt, trängselskatt och fordonsskatt.

Syftet med skatten är att finansiera kollektiva nyttigheter, det vill säga offentliga utgifter och investeringar, så som skola, sjukvård, social omsorg, infrastruktur och mycket annat. Avsikten med skatten kan i bland även vara att styra människors val, för att till exempel få oss att köpa mindre av en vara som anses skadlig.

Moms

Moms, eller mervärdesskatt med ett annat namn, är den skatt som betalas till staten vid handlande med varor och tjänster. När en privatperson köper en vara eller en tjänst är momsen nästan alltid inkluderad i det pris som betalas medan företagare själva måste lägga på moms vid försäljning av varor och tjänster samt betala och redovisa moms för de varor de handlar med.

Punktskatt

Punktskatt en är skatt som läggs på utvalda varor och har ofta som syfte att kontrollera och styra människors konsumtionsval, alltså begränsa hur mycket av varan människor köper. Exempel på varor där en punktskatt är pålagd är tobak, alkohol, energi, reklam, spel och lotteri.

Inkomstskatt

I Sverige ska som huvudregel skatt betalas på alla inkomster. Det allra vanligaste är skatt på lön, men skatt ska även betalas på pension och sjukpenning. Inkomstskatt går till kommunerna, landstingen och staten.

Skatten kan variera mellan olika kommuner, eftersom det är politikerna i respektive kommun som avgör hur hög den kommunala skatten ska vara. Som grundregel ska alla inkomster redovisas i den personliga inkomstdeklarationen som skickas in till Skatteverket.

Prissättning. 

Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en dragkamp mellan utbud och efterfrågan. Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts. (jämviktspriset)

Marknadsformer.

Ibland pratar man om att det har kommit en ny produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. Man pratar om bilmarknaden, husmarknaden osv.  Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället. Då brukar man prata om de tre marknadsformerna: fri konkurrens, oligopol och monopol.
Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin leder fri konkurrens till bra kvalitet och låga priser.
På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag.
En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, Näringsfrihetsombudsmannen (NO) som kontrollerar att inga sådana karteller bildas.
Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.

Olika ägandeformer

 
Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är: privat ägande, kooperativa företag och offentliga företag. Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.
Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är Konsum och OK (som säljer bensin).
Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, landstingen eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.

Aktiebolag

En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.
Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.
Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.

Produktionsfaktorer

När en vara ska tillverkas (det kan vara en dator eller en blyertspenna osv.) så talar man om att det behövs olika sorters produktionsfaktorer för att produktionen ska kunna genomföras. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, råvara/material och realkapital.
Naturligtvis måste det finnas några personer som tillverkar varan och skickar ut den till kunderna, och det krävs material eller från början råvaror för att man ska kunna tillverka en speciell sak. Realkapital är alla de slags hjälpmedel som behövs i produktionen. Det kan vara allt från en blyertspenna till en avancerad dator. Nu börjar man alltmer tala om den fjärde faktorn, och det är kunskap. Ju mer komplicerade produkterna har blivit krävs det allt mer kunskap av arbetarna.
Man kan också lägga till en femte produktionsfaktor, nämligen pengar som behövs för att starta och genomföra en produktion.

Exempel

Gunnars fågelholksfabrik
-Pengar(kapital) som man kan använda för att starta företaget
-Råvara/Material: Trä och spik
-Arbetskraft: Snickare
-Realkapital: Lokal och Verktyg

BNP

 
BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.
Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).

Samhällsekonomiska mål

Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning samt stabilt penningvärde.

Orsaker till arbetslöshet

Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare. En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.
Åtgärder mot arbetslösheten.  Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.
Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.
Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan.  Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.

Inflation

Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga. En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.

I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.
Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.

Inflationens orsaker

Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.
Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.
Så stoppas inflationen.
I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.
Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.

Grundläggande begrepp som du behöver kunna

Det ekonomiska kretsloppet

ekonomi, pengar, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, utbud/efterfrågan, jämviktspris, resurser, arbetsgivare, arbetstagare, tillgångar, varor och tjänster, bank, export, import, ränta, amortering, bidrag, inkomst, nettoinkomst, bruttoinkomst, bidrag, kapital, investering, konjunkturer, inflation, riksbanken, produkt, marknadsföring, marknadsekonomi, blandekonomi, planekonomi

Frågor

1. Förklara ordet: ekonomi.
2. Förklara orden: nettolön och bruttolön
3. Vad är skatt och vad används skattepengarna till?
4. Hur sätts priset på en vara? Vad är jämviktspris?
5. Berätta vad aktier är.
6. Förklara begreppet: BNP.
7. Vilka fördelar och nackdelar finns det med detta begrepp för att mäta ett lands välmående?
8. Förklara begreppet: inflation.
9. Förklara hur det ekonomiska kretsloppets delar hänger samman och fungerar samt hur man kan påverka detta.

Att kunna vid arbetsområdets slut

Förstå hur hushållens-, företagens-, bankernas- och offentlig ekonomi(stat, kommun och region) hänger samman och kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar, samt hur man kan påverka/styra kretsloppet på olika sätt.

Förstå varför vi betalar skatt och vad skattepengar används till

Förstå hur länder och regioners ekonomier hänger samman i en global värld samt kunna resonera kring möjligheter och utmaningar med globaliseringen

Känna till olika ekonomiska system och vad som påverkar en varas pris i en marknadsekonomi.

Känna till och kunna resonera kring olika sätt att mäta ett lands välmående/välstånd.

Användbara begrepp sorterade i grupper

Hushållens ekonomi(privatekonomi)
Känner du till och kan använda begreppen kopplade till hushållens ekonomi?
Bruttolön
Nettolön
Bidrag
Disponibel inkomst
Budget
Konsumtion
Sparande
Räntan

Banken
Känner du till grunden i bankens affärsidé, samt för- och nackdelar med olika sparformer?
Inlåningsränta
Utlåningsränta
Sparformer

Skatt
Vilka olika typer av skatt finns, varför och vad används pengarna till?
Inkomstskatt

Moms

Punktskatt

Ekonomiska kretsloppet
Känner du till hur de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet samspelar, samt hur Sveriges beroende av andra länder ser ut?
Hushållen
Företag
Stat och kommun
Banken
Räntan
Utlandet
Import och export

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Finanspolitik och Penningpolitik
Hur kan man påverka det ekonomiska kretsloppet, vad fungerar som gas- och bromspedal?
Stimulera ekonomin
Bromsa ekonomin
Räntan
Inflation

Hur mäter man ett lands välstånd/välmående

BNP

BNP per capita

HDI

En varas pris
Vad påverkar priset på en vara?
Tillgång
Utbud
Efterfrågan
Säsong
Transportkostnad
Tillverkningskostnad
Marknadsföring

Globalisering
Vad innebär en globaliserad ekonomi och vilka för- och nackdelar finns med denna?
Globalisering och produktion
Fördelar
Nackdelar
Multinationella företag
Landgrabbing
Braindrain

Produktionsfaktorer

Vad är produktionsfaktorer? Kan du ge några exempel från olika branscher?
Realkapital
Arbetskraft
Råvara

Ekonomiska system

Kan du beskriva de olika ekonomiska systemen och vilka styrkor respektive svagheter ser du med respektive system?
Marknadsekonomi(Prissättning, Konkurrens, Tillgång/Utbud)
Planekonomi
Blandekonomi

Arbetsmarknaden
Kan du kortfattat beskriva de spelregler som råder mellan arbetsmarknadens parter?
Arbetsvillkor
Fackförening
Strejk
Lockout
Medlare
Skyddsombud
LO och SAF
Saltsjöbadsavtalet

Fler begrepp som kan vara bra att kunna(osorterat).
ekonomi, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, tillgång/efterfrågan,
utbud, ekonomiska system, export, import, kapital, investering, ränta, konjunkturer, inflation, finanspolitik, riksbanken, privat – offentlig, entreprenör, bank, produktionsfaktorer,
multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, råvaror, arbetskraft, monopol, AB, sparande, resurser, behov, bidrag, amortering
moms, A-kassa, arbetsmarknad, arbetsmiljö, fackförening, tjänster, varor, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering