fredag 20 september 2019

Kartkunskap


Kartans historia

Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.

De tidigaste kartorna vi känner till dateras till ca 2300 f.Kr och är i form av lertavlor från Mesopotamien. Under upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen utökades kartornas noggrannhet.

Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid nord- och sydpolerna. Under 1800-talet gick utvecklingen inom kartografin vidare i och med att vetenskapspersoner och upptäcktsresanden gjorde allt för att besöka de sista ”vita fläckarna” på kartan, vilket också skedde en bit in på 1900-talet.

Flygets utveckling under 1900-talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av 1950-talet.

Från lertavlorna är steget långt till dagens teknik där lokalisering kan ske genom ett knapptryck på din mobiltelefon där satelliter bedömer din position och avstånd.

Två typer av kartor

Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera på speciella områden. Många olika typer av kartor används för att visa hur världen ser ut.

Kartor behöver inte alltid användas för att uppmäta avstånd, utan kan även användas för att studera olika teman. Kartor brukar därför delas in två typer: topografiska kartor och tematiska kartor.

Topografiska kartor


Topografiska kartor visar bland annat natur, terräng och höjdskillnader.
Orienteringskartor och sjökort är typiska exempel på topografiska kartor.


Tematiska kartor


Tematiska kartor används när man vill studera ett specifikt tema som till exempel befolkningstäthet, religioners utbredning, språkkartor, jordbävningar och så vidare. Även bilkartor och väderkartor är exempel på tematiska kartor.
En topografisk karta som visar natur och orter i ett land skiljer sig därför mycket från en tematisk karta som visar var landets naturtillgångar finns lokaliserade.

Jordens koordinatsystem

För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät av breddgrader och längdgrader som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i.

Latituder (breddgrader)


De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader. Ekvatorn löper 

längs mitten av jorden och delar in jorden i två delar: det norra halvklotet och det södra halvklotet.
Ekvatorn har latitud 0°. På det norra halvklotet är det högsta gradtalet 90°N vid Nordpolen. På det södra halvklotet är det högsta gradtalet 90°S vid Sydpolen. Detta hjälper oss att placera ut platser som är norr eller söder om ekvatorn.

Longituder (längdgrader)

De linjer som går mellan Nord- och Sydpolen kallas longituder eller längdgrader. Longitud 0° kallas för nollmeridianen och går igenom Greenwich i London. Nollmeridianen fungerar som ett riktmärke för longituder på en karta. På den östra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° öst
På den västra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° väst.

GPS (Global Positioning System)

GPS är ett koordinatsystem för satellitnavigering som påbörjades och utvecklades redan under 1970-talet av det amerikanska försvarsdepartementet. Men systemet sattes inte i drift förrän 1994.
Runt jorden finns ett tjugotal satelliter i drift som står till GPS-systemets förfogande. Detta ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position – longitud, latitud och altitud (höjd) – var som helst på jorden.
GPS används numera i många sammanhang som ett nödvändigt system i modern navigation på land, hav och i luften runt hela världen. Idag finns dessutom en GPS-navigator i varje smartphone, och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

Skalor

Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. På varje karta finns därför kartans skala markerad.
En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. En karta med skala 1:10 000 innebär att en centimeter på kartan utgör 10 000 centimeter i verkligheten, alltså 100 meter. En sådan skala passar till exempel för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område.
En karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, exempelvis 1:10 000 000 där en centimeter på kartan utgör 10 mil i verkligheten.

Kartprojektioner

Jorden är rund men kartan är platt.
Om man vill avbilda en bit av jordgloben på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion. En kartprojektion är en avbildning av den krökta jordytan men matematiskt återgiven på en platt karta.
Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas. Kartprojektioner brukar vanligen delas in i: vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet.
Vinkelriktiga projektioner
Vinkelriktighet innebär att vinkeln mellan två punkter blir densamma på kartan som på jordytan.
Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas i slutet av 1500-talet.
En vinkelriktig karta är bra att använda vid t.ex. navigering. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka mycket större än vad de egentligen är. Ett bra exempel på hur Mercators projektion inte är fullständigt korrekt får vi om vi studerar Grönlands relation till Afrika. På kartan tycks Grönland vara större än Afrika i sin helhet, medan Afrika i verkligheten är 14 gånger större än Grönland vars egentliga storlek kan jämföras med Algeriet i Nordafrika.

Ytriktiga projektioner


Med ytrikthet menas att ett område behåller samma proportioner gällande yta eller area på kartan som det har på jordens yta, oavsett storlek. Ytriktiga projektioner återger därför kartobjektens riktiga storlek i förhållande till varandra. En karta kan därför inte vara både ytriktig och vinkelriktig.

Längdriktiga projektioner

Längdriktighet innebär att avståndet mellan punkt A och B är detsamma i kartans avbildning som på jordytan. Det är en egenskap som bara finns längs en linje, till exempel längs en meridian eller en parallell (se bilden till vänster här nere).

Vår egen världsdel i kartans centrum?

Genom att studera världskartan i svenska kartböcker finner vi vår egen världsdel i centrum.
Men människor i andra delar av världen har givetvis en annan uppfattning än vår. I exempelvis USA och Kina har man en annan uppfattning om vad som menas med ”världens mitt” eftersom USA utgör centrum på amerikanska kartor och Kina visas i mitten på de kinesiska.

Frågor till texten:
  1. Vad skiljer en topografisk karta från en tematisk karta?
  2. Hur och varför delar man in jorden i gradnät?
  3. Hur fungerar GPS-navigation? Ge också exempel på olika sammanhang som GPS-navigation brukar användas.
  4. Du bläddrar i en kartbok och noterar att det står 1:50 000 längst ner. Vad står det för och varför är det viktigt för kartans funktion?
  5. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda Mercators projektion?
Kartövningar:
  1. Bläddra i en kartbok och försök hitta exempel på en topografisk och en tematisk karta.
  2. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en kartbok:
    a) Ouagadougou
    b) Cleveland
    c) Caracas
  3. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en telefon eller dator
    a) Varberg
    b) Teheran
    c) Mogadishu
  4.  

Viktiga begrepp

Grundläggande

karta, längdgrad, breddgrad, väderstreck, norr, söder, väster, öster, nordpolen, sydpolen, ekvatorn, 

nollmeridianen, längdgrad (longitud), breddgrad (latitud), väderstreck, nollmeridianen Greenwich,

tematiska kartor, skala, småskalig karta, storskalig karta, topografisk karta, GPS, kartprojektion, kartografi

Bra att kunna

GIS, klimat, Klimattyper: tropiskt klimat, subtropiskt klimat, tempererat klimat, polarklimat, inlandsklimat, kustklimat, medelhavsklimat, tromb, orkan, passadvindar, zenit, ekvatorn, region, ort, sund, delta, kontinenter, pangea, golfströmmen, regnskugga, tidvatten, tsunami, växthuseffekten, naturgeografi, kulturgeografi,öknar, stäpp, tundra, savann, lövskog, odling, bördigt, näringsfattigt, slam, permafrostberg, hav, sjö, flod, å, stad,

befolkning,  


Fler uppgifter 


 
 
 


Geografiska grundkunskaper 7-9

Intro Rita världskartan på "fri hand" (A3) Moment 1 Öva Seterra ( länk till Seterra ) - Världsdelarna - Kan du de 70 största lände...