fredag 20 mars 2020

Utveckla dina resonemang

onsdag 18 mars 2020

Likheter och skillnader: Ett helhetsgrepp om revolutionernas tid

Det börjar bli dags att avrunda arbetet med revolutionernas tid och då ta ett helhetsgrepp om denna period.

Din uppgift är att försöka strukturera upp kännetecknen för de olika revolutionerna för att särskilja såväl drag där de skiljer sig från varandra och drag som är gemensamma för dem alla tre.

Utgå ifrån modellen nedanför om du känner att det hjälper dig att strukturera upp det hela, annars kan du anteckna på det sätt du tycker blir tydligast. Det finns också en förteckning av begrepp som kan vara användbara.

Uppgiftens delar

Berätta vilka likheter du hittar mellan de tre revolutionerna.
Berätta vilka skillnader du hittar mellan de tre revolutionerna.
Vilka likheter och skillnader som du hittat anser du vara viktigast.

Ditt material kommer du sedan att få använda när du besvarar en avslutande uppgift för arbetsområdet.

Användbara begrepp till amerikanska revolutionen

världshandel, triangelhandel, export-import, koloni, ekonomi, marknad, råvaror, demokrati, diktatur, republik, monarki, tull, skatt, avgift, parlament, grundlag, författning,

politik, bojkott, missnöje, uppror, revolution, frihetskrig, patriot, nationalist, lojalist, president, regering, slavar, milis, oavhängighetsförklaringen,

kongress, legosoldater, rösträtt, förbundsstat, Pontiacs krig, “The Boston Tea Party”, maktdelning, Upplysningen, filosof, representation,

Användbara begrepp till franska revolutionen

monarki, republik, ståndssamhälle (feodalt samhälle/feodalism, medeltiden), privilegier, adel, präster, “tredje ståndet”(borgare-bönder), tionde, lån, bankrutt, stormakt, världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, skatt, avgift, dagsverke, aristokrati Upplysningen, filosof

författning, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen- nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, “frihet-jämlikhet och broderskap”, jakobiner, rösträtt, “vänster-höger-politik”(revolutionär- liberal-konservativ),

Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, (Slaget vid Valmy), statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, kontinent, kontinentalblockad, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans

Användbara begrepp till industriella revolutionen

arbetskraft, kapital, råvaror, triangelhandel, befolkningsökning, fabriker, teknik, uppfinningar

jordbruksmetoder, skifte, tegar, träda, avel, växelbruk,

marknad, kolonier, kolonialism, handel, import, export, imperialism, nationalism,

industri, textilindustri, fabrik, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, urbanisering, ångmaskiner, transporter, potatis, spinnmaskin,

vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, ympning, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism

Gränsen, en filmuppgift

Vi har nu sett filmen Gränsen. Om du är hemma kan du se filmen via sli.se eller så använder du denna filmhandledning för att läsa in dig på handlingen.

Din uppgift

1. Läs igenom filmhandledningen.

      2. Välj ut tre av uppgifterna som du hittar under någon av de två rubrikerna ”Sverige och andra världskriget” eller ”Sverige och Tyskland”. Diskutera dessa med en kompis. (Om du är sjuk och hemma kan du hoppa över denna del.)

      3. Välj en av uppgifterna som du besvarar skriftligt. Tips: Är det svårt att välja fråga? Välj då en fråga som tar upp Sveriges neutralitet.

      4. Utgå ifrån vår resonemangsmall när du besvarar frågan och lägg ditt svar som en kommentar på Showbie.

Den svenska neutralitetspolitiken under det andra världskriget präglas mer av försiktig inställsamhet än av något politiskt mod. Vår beredskap var ingalunda god men vi hade vår järnmalm som tyskarna hett eftertraktade. Den svenska filmen "Gränsen" fångar några tänkbara öden i de värmländska skogarna mot gränsen till Norge vintern 1942 och ställer frågor kring svensk neutralitet under det andra världskriget och hur det format vår självbild.

Handling

"Under andra världskriget försvann nästan 300 svenskar spårlöst. Det här är historien om sex av dem", upplyser en textskylt i filmens inledning.

Det är julafton 1942. Två svenska soldater, major Adolfsson och löjtnanten Aron Stenström förbereder ett sprängattentat mot en bro i norra Värmland, alldeles nära norska gränsen. De upptäcks och skottlossning uppstår men de lyckas komma undan. Vi möter senare Aron med sin flickvän Karin Lindström, de småpratar i sängen. Karin väntar deras första barn.

Sven Stenström anländer till Torsby, han ska inkvarteras vid den vägspärr 83, några kilometer från norska gränser där hans bror, löjtnant Aron basar. På kvällen diskuteras kriget, om tyskarna kommer att anfalla Sverige eller inte och om Tyskland är att räkna som fiende eller

inte. Det är starka känslor och bråket hänger i luften när Bergström uttrycker tyskvänliga åsikter. Sent på kvällen ger sig Sven iväg på skidor mot norska gränsen i sällskap med Halvars, en annan soldat. De smyger på tyskarna, men upptäcks och jagas under vilt skjutande.

Klipp till Aron och Karin som grälar. De planerar gifter- mål men Aron måste iväg på ett hemligt uppdrag som bara han och Adolfsson har vetskap om. Aron ger sig iväg tillsammans med Järvinen, "den enda jag kan lita på", som Aron säger samt ytterligare två man. Uppdraget består i att spionera på om tyskarna planerar att anfalla Sverige - och i så fall spränga ett par minerade broar. I skogen hittar de Halvars, död, fastspänd och illa tilltygad vid ett träd. Soldaterna chockas. Sven verkar av spåren att döma ha förts bort. De överraskas sen av tyskar och hinner med nöd och näppe undan efter en kortare strid. Till saken hör att de har kommit över hemliga tyska papper, ritningar och planer på en tysk invasion av Sverige.

Under tiden har överste Dunér fått höra att svenskar varit inblandade i strid och rusar rasande in på majorens kontor och begär en förklaring. Major Adolfsson hotas av krigsrätt. Situationen är politiskt känslig och de bägge herrarna enas om att samarbeta för att söka reda upp det hela.

Senare - i en stuga ute i skogen - överraskas två av svenskarna, Wicksell och Bergström, av tyskar som brutalt tar livet av en av dem, just han den tyskvänlige. Wixell blir så chockad att han går rakt fram mot en tysk bil och börjar skjuta. Han skjuts ihjäl under plågsamma omständigheter.

Aron och Järvinen skidar vidare och förföljs av ett par svenskar som vill röja dem ur vägen, delvis på order av

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

översten som naturligtvis är rädd att hela affären skall utvecklas till storpolitisk skandal. Just som de attackeras och kämpar för livet dyker deras kontaktman i Norge, Egil, upp som en räddande ängel.

Det visar sig att Arons bror Sven är fången hos tyskarna i ett gammalt skolhus i samhället Lundemyra. I fyrtio gra- ders kyla ger sig Aron, Egil och Järvinen, insmorda i tjära, iväg mot skolhuset för att söka frita Sven - och samtidigt jämna skolhuset med marken.

Fritagningen blir dramatisk. De hittar Sven som torteras nere i källaren med elchocker. Aron skjuter ner tyskarna. Sen går allt snabbt, Egil slänger in brandbomber och skjuter med automatvapen. Egil skadas dödligt men hinner slänga in en handgranat i huset. Järvinen träffas av en kula och dör i Arons armar. När Aron och Sven springer därifrån står skolhuset i ljusan låga. De stjäl en bil och flyr iväg mot svenska gränsen, Aron är skadad och kämpar för att hålla sig vaken och vid liv. De spränger en bro för att hindra tyskarna från att fånga in dem. "Kämpa Aron, vi är snart hemma", säger Sven samtidigt som bilden fryses.

Sverige och andra världskriget

Som kriget utvecklades i Europa åren 1940-42 när den tyska krigsmaskinen mullrade fram, till synes oövervinn- lig innan den stora vändpunkten vid Stalingrad, är det lätt att förstå den spända atmosfär som rådde i Sverige och inte minst i gränstrakterna mot Norge. Skulle Sverige invaderas? Skulle det totala kriget med alla dess fasor även nå Sverige? Den svenska samlingsregeringen under Per Albin Hansson lyckades skickligt manövrera en svensk neutralitetspolitik. Så här formulerade sig statsministern i ett tal på Skansen sen kriget brutit ut: "Det är naturligt att allteftersom katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjlig- heter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha intet otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god." En klassisk mening, men vår beredskap var långt ifrån god, vilket naturligtvis tyskarna mycket väl kände till.

Men den svenska neutralitetspolitiken hade ett trumfkort och det var vår järnmalm som vi villigt exporterade till Tyskland och deras krigsmaterielindustri. Och Sverige fortsatte göra så ända till slutet av 1943 då det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget. Så det var naturligtvis ett krypande inför makten vilket fick ett av sina mest symboliska uttryck dels i den så kallade permittentt- rafiken som pågick från sommarn 1940 fram till augusti 1943 där tyska soldater och tyskt materiel skeppades med tåg genom Sverige. Men alldeles särskilt när den tyska Engelbrechtdivisionen tilläts passera genom Sverige i juni/juli 1941. Sammanlagt 14 700 tyska soldater åkte tåg från Norge via Sverige till Finland inför operation Barba- rossa, alltså då Tyskland anföll Sovjetunionen. Churchill i England rasade över den allt annat än konsekventa svenska neutralitetspolitiken. Vid ungefär samma tidpunkt hade Sverige vägrat England och Frankrike att låta sina soldater passera över svensk mark.

1942 när "Gränsen" utspelar sig hade de tyska förintel- selägren i Polen börjat inleda sin systematiska utrotning av judar, romer och homosexuella. Sverige hade tillsammans med Schweiz drivit igenom att Tyskland skulle stämpla ett stort rött "J" i de tyska judiska medborgarnas pass för att underlätta gränspolisens arbete. Och 1938 fick gränsbevakningen hemliga instruktioner om att avvisa judar som försökte komma in i landet.

Den svenska politiken höll oss utanför kriget men särskilt ärofull var den inte. Vid krigsslutet stod vi med en intakt samhällelig infrastruktur och en oskadad industri, redo att möta framtiden.

Men allt var inte bara officiell politik. Av de ca 1 800 norska judar som hotades av Förintelsen räddades drygt hälften in i Sverige där olika hjälporganisationer samarbetade med den norska motståndsrörelsen. Det är i den rörelsen vi kan se "Gränsen" som ett tänkbart scenarion även om filmen är helt uppdiktad. På frågan om filmen bygger på verkliga händelser svarar regissören Richard Holm i filmens pressmaterial: "Inte vad vi vet. Men om det skulle ha hänt som i Gränsen så skulle det heller aldrig ha kunnat bli offentligt - det är det som är så kittlande. Det kan ha hänt, blivit sekretessbelagt på 70 år ... men tidsandan är helt realistisk och bygger på verklighet."

Uppgifter

• Den svenska neutralitetspolitiken - hur fungerade den? En politik som utgick från att Sverige skulle var suveräna och självförsörjande med mat, enerig, försvar, fordon etc. Men hur neutrala kan Sverige vara när vi producerar och exporterar vapen, som en av de stora vapenexportörerna?

• Den svenska samlingsregeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget. Ärofullt eller inte - det sparade säkert mas- sor av svenskars liv. Vad är viktigast, att se till den egna befolkningens liv och hälsa eller hjälpa andra? Jämför med de svenska insatserna i Afghanistan och Libyen idag i nära samarbete med Nato.

• Det finns en allmän och ganska djupt rotad bild av att Sverige agerade passivt och gjorde stora eftergifter visavi Nazi-Tyskland. Tycker ni "Gränsen" i någon mån förändrar eller komplicerar den bilden? Motivera.

• Försök beskriv hur de svenska soldaterna i filmen såg på den svenska neutraliteten.

• Bilden av den svenska insatsen under andra världskriget ute i Europa kan knappast betraktas som ärofull. I ljuset av det, varför tror ni man gör en film som "Gränsen"? Vad vill den berätta förutom sin historia? Att det i Sverige trots allt fanns en hel del modiga män och kvinnor som stod upp mot nazisterna? Är det viktigt för vår nationella självkänsla?

• Vad neutralitet i krig innebar fanns beskriven i den så kallade Haagkonventionen från 1907. Där står bland annat att den neutrala staten är skyldig att inte "begå neutralitetsbrott". Och "Vill ett neutralt land göra eftergif- ter mot något land ska dess eftergifter beviljas lika för alla krigförande stater." Vilka motiv kan den svenska reger- ingen ha haft för sin eftergiftspolitik under det andra världskriget?

• Hur ser svensk neutralitetspolitik ut idag?

Sverige och Tyskland

Sverige hade vid tiden för krigets utbrott mycket nära för- bindelser med Tyskland både ekonomiskt och kulturellt. Och den svenska kronprinsen var gift med tyskan Sibylla. Tyska var det språk som lästes i skolan och svenska intel- lektuella hade en intim relation med den imponerande tyska kulturen. Också mot bakgrund av en i Europa ut- bredd antisemitism gjorde att många inte lyckades se förbi dagspolitiken och bli varse en humanistisk aspekt på vart Tyskland var på väg. Men det fanns lysande undan- tag varav Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels och sjöfartstidning är en liksom estradören Karl Gerhardt är en annan, ett slag Tage Danielsson på sin tid som elegant gisslade makten.

Det rådde inte censur i Sverige men misshagliga tidningar kunde beläggas med transportförbud och Pressnämnden fungerade som ett slags självcensur vilket de facto ledde till att svenska folket inte alltid fick veta hela sanningen.

Uppgifter

• Idag är vi inte lika uppbundna vid Tyskland utan sna- rare EU och mer som kulturellt ideal, USA. Och väldigt få studerar idag tyska i skolan. Vilken roll spelar språket ifråga om kulturell samhörighet, musiken, filmer? Och hur tror ni framtiden ser ut - när tror ni supermakten Kina slår igenom på bred front kulturellt?

• Många menar att vi idag är alldeles för kulturellt upp- bundna vid USA. Diskutera.

• För många var det en chock när nazisternas grymheter i koncentrationslägren stod i klar dager efter kriget. Infor- mationen på den tiden var inte lika öppen och lättillgäng- lig, alla hade inte ens radio (för att lyssna på BBC:s sänd- ningar). Men många visste ändå vad som hände. Forska i hur välkänd Förintelsen var och varför vissa ändå valde att blunda.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Resonemangsmodellen

tisdag 17 mars 2020

Midsommarkrisen

Denna händelse äger rum kring midsommar 1941. Redan tidigare har man tillåtit transporter av tyska soldater med tåg genom Sverige, då dessa skulle hem på permission.

I juni 1941 bryter Tyskland sin non aggressionspakt (man kom överens om att inte anfalla varandra) med Sovjetunionen, när Operation Barbarossa inleds och Tyskland ändå anfaller Sovjet. Detta leder fram till att Finland och Tyskland tillsammans strider mot Sovjetunionen och detta kallas för Finlands del för fortsättningskriget, eftersom det sågs som en fortsättning på det tidigare Vinterkriget, i vilket Finland förlorat landområden till Sovjet.

Tyskland ställer nu krav på den svenska samlingsregeringen att få transportera en fullt utrustad division (ca 15 000 soldater) från Norge, genom Sverige till Finland.

Samlingsregeringen

Samlingsregeringen tillträdde i samband med Sovjets anfall mot Finland som inledde vinterkriget, vintern 39 - 40 och regerade fram till freden 1945.

Samlingsregeringen bestod av representanter för de fyra största partierna:

Socialdemokraterna

Bondeförbundet (numera Centerpartiet)

Folkpartiet (numera Liberalerna)

Högern (numera Moderaterna)

Uppgift

1. Inled övningen med att se de första 24 minuterna av denna film:

Fyra dagar som skakade Sverige

När ni ser filmen är det bra att vara medveten om att man lagt in en karaktär från det som var nutid när filmen spelades in under 80-talet. Mannen i gul tröja är den personen och är bara undantagsvis synlig för de andra rollfigurerna.

2. Skriv ned dina tankar om nedanstående frågor. Tänk dig att du själv sitter i regeringen vid denna tid.

Frågor:

Hur ställer ni i regeringen er till Tysklands krav?

Skulle man gå med på kravet och offra neutraliteten, eller skulle man trotsa Tredje riket och riskera invasion?

Vilka konsekvenser kan de olika alternativen föra med sig och hur motiverar du ditt val?

onsdag 4 mars 2020

Livlinan över havet

Skriv- och diskussionsuppgift

1. Läs nedanstående artikel från Hallands Nyheter från 18 oktober 2003

2. Välj fyra ord/begrepp som du tycker sammanfattar och beskriver känslan och innehållet i texten.

3. Diskutera texten och vilka ord/begrepp man skulle kunna välja, i en mindre grupp.

4. Skriv en resonerande text där du förklarar hur du tycker att dessa fyra ord kan kopplas till texten och varför du valt just dem.

De var fem till antalet: lantarbetarna Max och Herman, och så 24-åriga Ruth med de två små barnen, Tommy och Vivian. De gick iland alldeles nedanför Subbeberget. Ingen hade lagt märke till dem, och ingen hade heller sett den lilla skeppsbåten som sakta glidit in mot land för att lämna av sin mänskliga last, för att sedan omedelbart återvända mot den väntande galeasen. De började gå upp mot kustsanatoriet för att ge sig tillkänna. Vivian var fortfarande så liten att hon fick bäras, knappt två år fyllda. Både hon och hennes bror hade tidigare fått sövas med kloroform för att inte dra till sig de tyska vakternas uppmärksamhet. Det var den 16 oktober 1943 och människorna där på stigen kunde äntligen känna sig trygga. De var judar, och de hade levt under svår press under lång tid. Max och Herman hade båda lyckats fly från Tyskland till Danmark strax före krigsutbrottet 1939. Året efter ekade stöveltrampen även i Danmark, och deras situation hade med tiden blivit ohållbar. Ruth hade fruktat för sitt och barnens liv alltsedan tillslaget mot de danska judarna började för två veckor sedan.

Det skrevs knappt någonting om det i tidningarna, och det var inte många i Varberg som kände till vad som pågick. Det var inte meningen heller. Men samtidigt som fru Svensson oroade sig över ransoneringar och restriktioner, samtidigt som herr Svensson bockade cykelramar på Monark eller snackade fotboll med gubbarna på kafferasten, samtidigt som deras halvvuxna barn dansade till Moon Band inne på Nöjesparkens rotunda eller såg den senaste beredskapsfarsen på Capitol, pågick en trafik över Kattegatt i vilken livet självt stod på spel. Ruth, Max, Herman och de två barnen var bara de första i en lång rad människor för vilka Varberg blev frihetens hamn.

När Ruth och hennes barn räddade sig till Varberg var motståndsrörelsen på Jylland fortfarande under utveckling. De första flyktingtransporterna hade organiserats våren 1943 av Albert Gylding-Sabroe, en driftig köpman från Fredrikshamn. Albert arbetade ihop med Läsö-fiskaren Oluf Andersen, vars båt FN 101 "Stanley" användes under de första turerna till Sverige. Den tidiga organisationen var sårbar och efter bara några månader tvingades organisatörerna själva fly landet. Motståndsrörelsen lät sig dock inte nedslås av bakslaget. En ny fiskebåt, FN 298 "Musse", inköptes och i slutet av året fick flyktingflottan förstärkning av fraktskutorna "Elise" och "Marie". Det dröjde dock till april 1944 innan den jylländska livlinan fick en övergripande organisation, "Dansk Hjälpetjeneste", med ett väl utbyggt kontaktnät på båda sidor om Kattegatt.

Ruth och hennes barn räddades till Sverige som ett led i den stora räddningsoperationen av danska judar som ägde rum på hösten 1943. Den 20 oktober fyra dagar efter den första turen till Varberg anlände ånyo en grupp om tre judiska flyktingar och två danska motståndsmän. I polisrapporten kan man läsa:

"Onsdagen den 20 oktober 1943 klockan 7.45 förmiddagen inkom å polisstationen överkonstapeln vid marinpolisposteringen härstädes K.A. Olbin, medförande 5 stycken män, vilka samma dag klockan 6.30 av en fiskebåt blivit landsatta på utsidan av en av kajerna till hamnen och vilka förklarat sig vara flyktingar från Danmark. Omedelbart efter det männen blivit satta iland, hade båten åter gått till havs. Båtens namn eller hemort vore icke känd."

Ja, ofta försvann båtarna ut till havs så snart flyktingarna kommit i säkerhet. Vid några tillfällen var dock transporten så omfattande att organisatörerna tvingades anlita hjälp från land. Förre tulltjänstemannen Åke Björkström, 90, minns särskilt en episod:

- Det var på hösten 1943. Jag minns att det låg en tysk lastbåt och lossade kol i hamnen den dagen. Samtidigt fick vi besked om att det skulle komma en dansk galeas med ett trettiotal flyktingar ombord. De ankrade upp utanför inloppet. Chefen för lotsen, Einar Nyström, och hans mannar gav sig ut med sin båt och började hämta in flyktingarna. Det var sorgligt att se alla dessa människor. Det var mest äldre människor med judisk bakgrund. Många hade ingenting med sig. Andra hade en liten väska med det allra nödvändigaste. De hade fått fly hals över huvud. Jag minns särskilt en gammal man. Han var så tacksam och visste inte hur han skulle kunna tacka mig. Men jag hade ju inte gjort någonting. Jag hade bara råkat börja tala med honom.

Åke och de andra tullarna i Varberg hade fått ett särskilt telefonnummer att ringa i flyktingärenden, och så småningom kom det folk utifrån som hämtade gruppen. Samtliga tilldelades nödfallsvisering och sändes till Helsjön eller Tylösand där flyktingläger upprättats.

Efter att flertalet av Danmarks judar räddats över till Sverige avtog trafiken mellan Jylland och Varberg. Men lugnet blev kortvarigt. Under våren och sommaren 1944 växte oron i Danmark. På Jylland intensifierades sabotagen mot den tyska tågtrafiken. Under den bittra kampen tvingades allt fler män och kvinnor lämna sitt land. Den 18 juli 1944 lyckades tre danskar ta sig till Varberg ombord på en okänd fiskebåt. Två av dem uppgav att de varit efterspanade på grund av sabotage och vapenstöld. Den 22 augusti ankom "Musse" från Säby till Varberg med 13 flyktingar. Flertalet av dem uppgav att de deltagit i motståndskampen. Två flyktingar sattes iland den

7 september och två dagar senare anlände F.N. 366 "Laura" med ytterligare tio, däribland den polske flyglöjtnanten och piloten vid RAF Waclaw Piotr Wasik. Den 28-årige polacken var den ende överlevande från en brittisk Lancaster som skjutits ner av tysk nattjakt vid Lovns Bredning en vecka tidigare. Smugglingen av allierade flygare till Sverige hade mycket hög prioritet inom livlinan. Sammanlagt beräknas cirka 90 nedskjutna flygare ha räddats över till Sverige. Träslövsfiskaren Janne Karlsson på V.G.181 "Märta" var med om att föra två brittiska flygare i säkerhet:

- Vi hade fiskat en hel dag och en hel natt. På morgonen när vi gick med det sista draget, så kom det upp en dansk fiskebåt. De förklarade att de hade med sig fem personer som ville över till Sverige. Vi var nog lite tveksamma, men efter att vi fått upp trålen bestämdes det att vi skulle ta med dem. Det visade sig vara tre danska flyktingar och två engelska flygare, som hade störtat i Danmark.

Janne och hans kolleger befann sig fortfarande långt ifrån svenskt vatten, och de riskerade att råka mycket illa ut om de blev upptäckta. Efter bara en kvart dök det upp en stor tysk konvoj söderifrån. Fiskarna slog genast back i maskin och lade sig stilla för att inte hamna mitt i konvojen. Efter vad som kändes som en evighet försvann den i fjärran och man kunde börja samtala lite med sina nya passagerare.

- Ja, flygarna kunde vi ju inte tala med så mycket, fortsätter Janne. Det var ju ingen av oss som kunde engelska. Men vi förstod vad som hänt. Den ena pojken var nog inte äldre än 20 år. Han hade bränt sig illa och tvingats linda armarna upp till armbågarna. Flygarna var så tacksamma över att ha klarat sig. Jag minns att den yngste av dem gav oss ett stort rött äpple som tack för hjälpen. Det var allt han hade.

De första transporterna till Varberg hade utgått från Ålborg och flykten hade organiserats av stadens poliser. Just de danska poliserna kom att utgöra nästa stora flyktinggrupp. I september 1944 beslutade tyskarna att en gång för alla göra upp med motståndsrörelsen. Den 19 i samma månad slog man till. Gestapo sändes ut för att oskadliggöra den danska poliskåren, som ansågs gå motståndsrörelsens ärenden. 2 000 danska poliser arresterades och sändes till koncentrationslägret Neuengamme. Närmare 5 000 poliser lyckades dock slinka ur Gestapos nät. Många kunde direkt ansluta sig till motståndsrörelsen, andra tvingades lämna landet. Flyktingbåtarna blev nu en allt vanligare syn i Varbergs hamn. Den 22 september anlände en första grupp om åtta poliser till Varberg via Säby och Voerså. Tre dagar senare var "Musse" från Säby ånyo i farten. Denna gång landsattes sex polismän, däribland polisöverkonstapeln i Fredrikshamn, Kjeld Gaern Holst. Som varande ett högt polisbefäl var Holst särskilt utsatt, och för att undvika en gisslansituation hade han därför tagit med sig sin hustru och parets ettåriga dotter.

Därefter blev det ett kortvarigt uppehåll i transporterna, men i mitten av oktober var trafiken åter i full gång. Den 16 oktober ankom 15 flyktingar, merparten via den nu allt mer inarbetade flyktingrutten från Säby, men även några vilka flytt från Köpenhamn ombord på ett större segelfartyg. Under återstoden av månaden ankom flera mindre grupper från Säby, Skagen och Köge. Flyktingtrafiken från Danmark kulminerade den 9 november 1944 då sammanlagt 31 flyktingar anlände till Varberg. Bland dessa märks flera prominenta namn, bland annat kompositören Kaj Andersen och dennes hustru Ellen, en känd skådespelerska från Köpenhamn; bryggmästaren vid Carlsberg i Köpenhamn, Vagn Eyvind Kläbe; polismästaren i Hilleröd, Knud Lassen; kyrkoherden vid den reformerta kyrkan i Köpenhamn, Ernst Mengin, samt dennes judiska hustru. Vidare finner man en ungersk diplomat samt flera helt "vanliga" män och kvinnor, kypare mekaniker, brevbärare och studenter.

Som framgått av passagerarlistan kom flyktingarna från hela Danmark. När de väl lyckats ta sig till utskeppningshamnarna på Jylland väntade några oroliga dygn i väntan på avgång, gömda i något säkert hus eller i båtarnas lastrum.

Frede Hansen, en av livlinans medhjälpare, minns:

- Vid ett tillfälle blev "Marie" liggande i tre hela dygn på grund av motorfel. Det var en familj med barn ombord, så vi var tvungna att försöka få ner mat till dem. Barnen var små, det ena inte mer än ett och ett halvt år gammalt. De fick ge dem bedövningsmedel för att de skulle hålla sig lugna och inte skrika för mycket.

I slutet av 1944 och början av 1945 drabbades motståndsrörelsen av ett svårt bakslag, då Gestapo lyckades spåra upp och arrestera några av de ledande krafterna. Under timmar och dygn i Gestapos tortyrkammare i Ålborg pressades fler och fler namn fram. Natten till den 24 januari 1945 slog man till mot ett tjugotal adresser i Säby och Fredrikshamn. Livlinan var krossad. Den sista registrerade flyktingtransporten till Varberg ägde rum den 18 februari 1945, då den brittiske flygsergeanten Fredrik Mills smugglades över Kattegatt efter att hans Halifax Mk III blivit nedskjuten av tysk nattjakt vid Asmindrup.

Endast ett fåtal av de flyktingar som smugglades till Varberg kunde eller ville uppge namnet på båten som fört dem till friheten, men i de fall det ändå förekommer i Varbergspolisens rapporter är det oftast "Musse" från Säby som nämns. Andra flyktingbåtar som återfinns i arkivmaterialet är F.N. 511 "Lolo" från Skagen, F.N. 366 "Laura" från Säby, m/s "Ella" från Köge, m/s "Agnes" från Skagen, F.N. 359 "Karen" från Säby och m/s "Antilope" från Köge.

Det var inte ovanligt att den danska hjälporganisationens båtar i Sverige plockade upp flyktingarna på internationellt vatten och svarade för den sista biten in till hamn. I farvattnen kring Varberg var t ex F.N. 511 "Lolo" från Fredrikshamn flitigt verksam under täcknamnet G.G. 142. I andra fall lämnades flyktingarna över till lokala fiskare. Överlämningarna skedde nattetid under stort hemlighetsmakeri. Evert Andersson, Träslövsläge, berättar:

- Det var på hösten. Vi hade gått ut till Groves Flak med sillagarnen, det var med "Falken". Jag hade vakt den kvällen, de andra låg och vilade sig. Så kom det en dansk skuta. Jag gick ut och frågade vad det var frågan om. De undrade om vi inte kunde ta med en man över till Sverige. Det var inget jag kunde bestämma om, så jag gick ner och väckte skepparen, Erik Börjesson. Han gav sitt godkännande och jag gick ut och berättade det för danskarna.

Nu visade det sig att den danska fiskebåten endast utgjorde en förmedlande länk. Mannen befann sig i själva verket på en annan båt.

- Hon kom i mörkret och hade inga ljus tända, fortsätter Evert. Mannen kom ombord, han var väldigt trött. Han berättade att han legat gömd i skansen på sin brors skuta i två dygn. Tyskarna hade gått och patrullerat ovanpå. Vi tog in våra garn och bjöd mannen på kaffe. Han blev så glad, det var länge sedan han hade druckit kaffe. Vi pratade med honom hela vägen in och han berättade hur illa det var i Danmark under tyskarnas styre. Vi gick direkt till Varberg och lämnade av honom till tullen. Sen hörde vi aldrig mer av honom.

Mellan 700 och 1000 flyktingar räddades till Sverige via Jylland, åtminstone 110 av dem landsattes i Varberg. Siffran bygger på genomgångna rapporter i Varbergspolisens arkiv. Sannolikt var de fler. Mindre grupper landsattes kring Kärra, Träslövsläge och andra kustsamhällen i närheten, och långtifrån alla önskade ge sig tillkänna för polisen.

Janne Karlsson berättar om en av flyktingarna:

- När vi närmade oss land kom en av danskarna upp och frågade om vi inte kunde sätta iland honom i smyg. Han ville ta sig upp till Göteborg utan att myndigheterna fick reda på det. Tanken var att han skulle återvända till Danmark. Som jag förstod så var han motståndsman. Vi förklarade för honom att båten inte kunde ta sig så långt in utan att gå på grund. Han nöjde sig med det, men när vi kommit fram till Rödskär så låg där en eka. Dansken frågade om vi inte kunde stanna till där, så att han kunde ta sig över till ekan. Jo, det kunde vi väl göra, sa vi. Men när vi kom närmare såg vi att mannen i ekan var en tullare som lagt sig att pilka. Vi förklarade läget för honom, och då var han inte lika angelägen. När vi kommit i hamn ville han gömma sig i skansen, men det blev inte så.

Exakt hur många flyktingar som lyckades ta sig till Varberg är sannolikt omöjligt att fastställa. Detsamma gäller omfattningen av de vapentransporter som gick i motsatt riktning för att användas i kampen mot det nazistiska förtrycket. Vi vet bara att det hände. Det hände i Varberg samtidigt som fru Svensson oroade sig för ransoneringar och restriktioner, samtidigt som herr Svensson bockade cykelramar inne på Monark och deras halvvuxna barn dansade till Moon Band under Nöjesparkens kulörta lyktor.

På lördag följer en längre intervju med Frede Hansen, den ende kvarvarande medlemmen av livlinan mellan Säby och Varberg.

Hallands Nyheter 16 oktober 2003

tisdag 25 februari 2020

Adjektivens betydelse

De ord som framför allt tjänar till att beskriva och att ge en berättelse färg är adjektiven. Ett adjektiv är ett ord som beskriver något – en gammal ramsa lyder “Adjektiv vi nu oss lär, talar om hur saker är.” Exempel på adjektiv är rund, gul, längre, vildast.

Läs följande lilla utdrag:

Pia satt en solig dag på en stor grön kulle och tittade bort mot den avlägsna blå horisonten. Hon hade en, vit t-shirt med ett ljust småblommigt mönster och lätt slitna svarta jeans. Vinden blåste i hennes lockiga hår och solen sände varmt gula strålar ned på hennes fräkniga kinder.

Läs nu den här texten:

Pia satt en dag på en kulle och tittade bort mot horisonten. Hon hade en t-shirt och jeans. Vinden blåste i hennes hår och solen sände strålar ned på hennes kinder.

Nog var den första mycket trevligare att läsa? Detta ger ett gott exempel på hur adjektiven gör en historia mer levande.

Vi kan också experimentera med att byta ut adjektiven mot andra:

Pia satt en kvavt varm dag på en enslig lerig kulle och tittade bort mot den suddiga grå horisonten. Hon hade en smutsig, brun t-shirt med ett solkigt mönster av gamla fläckar och trasiga jeans. Vinden blåste i hennes toviga hår och solen sände vassa strålar ned på hennes ömma kinder.

Undvik att skriva talspråkligt

Exempel på talspråklig stavning

Talspråkligt ord	Rekommenderat ord
dax	dags
dom	de eller dem
erat, eran	er eller era
medans	medan
nån	någon
oxå	också
sen	sedan (inte lika strikt)
sån	sådan
såna	sådana
vart	var eller blev
vårat, våran	vår
å	och eller också

svenskaso

fredag 20 mars 2020

Utveckla dina resonemang

onsdag 18 mars 2020

Likheter och skillnader: Ett helhetsgrepp om revolutionernas tid

Gränsen, en filmuppgift

Din uppgift

tisdag 17 mars 2020

Midsommarkrisen

Midsommarkrisen

Samlingsregeringen

Uppgift

onsdag 4 mars 2020

Livlinan över havet

Skriv- och diskussionsuppgift

tisdag 25 februari 2020

Adjektivens betydelse

Undvik att skriva talspråkligt

Exempel på talspråklig stavning

Litteraturhistoria, Medeltiden

Etiketter