onsdag 18 mars 2020

Gränsen, en filmuppgift




Vi har nu sett filmen Gränsen. Om du är hemma kan du se filmen via sli.se eller så använder du denna filmhandledning för att läsa in dig på handlingen.

Din uppgift  

1. Läs igenom filmhandledningen.
      2. Välj ut tre av uppgifterna som du hittar under någon av de två rubrikerna ”Sverige och andra världskriget” eller ”Sverige och Tyskland”. Diskutera dessa med en kompis. (Om du är sjuk och hemma kan du hoppa över denna del.)

      3.  Välj en av uppgifterna som du besvarar skriftligt. Tips: Är det svårt att välja fråga? Välj då en fråga som tar upp Sveriges neutralitet.

      4. Utgå ifrån vår resonemangsmall när du besvarar frågan och lägg ditt svar som en kommentar på  Showbie.








Den svenska neutralitetspolitiken under det andra världskriget präglas mer av försiktig inställsamhet än av något politiskt mod. Vår beredskap var ingalunda god men vi hade vår järnmalm som tyskarna hett eftertraktade. Den svenska filmen "Gränsen" fångar några tänkbara öden i de värmländska skogarna mot gränsen till Norge vintern 1942 och ställer frågor kring svensk neutralitet under det andra världskriget och hur det format vår självbild.

Handling
"Under andra världskriget försvann nästan 300 svenskar spårlöst. Det här är historien om sex av dem", upplyser en textskylt i filmens inledning.
Det är julafton 1942. Två svenska soldater, major Adolfsson och löjtnanten Aron Stenström förbereder ett sprängattentat mot en bro i norra Värmland, alldeles nära norska gränsen. De upptäcks och skottlossning uppstår men de lyckas komma undan. Vi möter senare Aron med sin flickvän Karin Lindström, de småpratar i sängen. Karin väntar deras första barn.
Sven Stenström anländer till Torsby, han ska inkvarteras vid den vägspärr 83, några kilometer från norska gränser där hans bror, löjtnant Aron basar. På kvällen diskuteras kriget, om tyskarna kommer att anfalla Sverige eller inte och om Tyskland är att räkna som fiende eller
inte. Det är starka känslor och bråket hänger i luften när Bergström uttrycker tyskvänliga åsikter. Sent på kvällen ger sig Sven iväg på skidor mot norska gränsen i sällskap med Halvars, en annan soldat. De smyger på tyskarna, men upptäcks och jagas under vilt skjutande.
Klipp till Aron och Karin som grälar. De planerar gifter- mål men Aron måste iväg på ett hemligt uppdrag som bara han och Adolfsson har vetskap om. Aron ger sig iväg tillsammans med Järvinen, "den enda jag kan lita på", som Aron säger samt ytterligare två man. Uppdraget består i att spionera på om tyskarna planerar att anfalla Sverige - och i så fall spränga ett par minerade broar. I skogen hittar de Halvars, död, fastspänd och illa tilltygad vid ett träd. Soldaterna chockas. Sven verkar av spåren att döma ha förts bort. De överraskas sen av tyskar och hinner med nöd och näppe undan efter en kortare strid. Till saken hör att de har kommit över hemliga tyska papper, ritningar och planer på en tysk invasion av Sverige.
Under tiden har överste Dunér fått höra att svenskar varit inblandade i strid och rusar rasande in på majorens kontor och begär en förklaring. Major Adolfsson hotas av krigsrätt. Situationen är politiskt känslig och de bägge herrarna enas om att samarbeta för att söka reda upp det hela.
Senare - i en stuga ute i skogen - överraskas två av svenskarna, Wicksell och Bergström, av tyskar som brutalt tar livet av en av dem, just han den tyskvänlige. Wixell blir så chockad att han går rakt fram mot en tysk bil och börjar skjuta. Han skjuts ihjäl under plågsamma omständigheter.
Aron och Järvinen skidar vidare och förföljs av ett par svenskar som vill röja dem ur vägen, delvis på order av
FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

översten som naturligtvis är rädd att hela affären skall utvecklas till storpolitisk skandal. Just som de attackeras och kämpar för livet dyker deras kontaktman i Norge, Egil, upp som en räddande ängel.
Det visar sig att Arons bror Sven är fången hos tyskarna i ett gammalt skolhus i samhället Lundemyra. I fyrtio gra- ders kyla ger sig Aron, Egil och Järvinen, insmorda i tjära, iväg mot skolhuset för att söka frita Sven - och samtidigt jämna skolhuset med marken.
Fritagningen blir dramatisk. De hittar Sven som torteras nere i källaren med elchocker. Aron skjuter ner tyskarna. Sen går allt snabbt, Egil slänger in brandbomber och skjuter med automatvapen. Egil skadas dödligt men hinner slänga in en handgranat i huset. Järvinen träffas av en kula och dör i Arons armar. När Aron och Sven springer därifrån står skolhuset i ljusan låga. De stjäl en bil och flyr iväg mot svenska gränsen, Aron är skadad och kämpar för att hålla sig vaken och vid liv. De spränger en bro för att hindra tyskarna från att fånga in dem. "Kämpa Aron, vi är snart hemma", säger Sven samtidigt som bilden fryses.

Sverige och andra världskriget 

Som kriget utvecklades i Europa åren 1940-42 när den tyska krigsmaskinen mullrade fram, till synes oövervinn- lig innan den stora vändpunkten vid Stalingrad, är det lätt att förstå den spända atmosfär som rådde i Sverige och inte minst i gränstrakterna mot Norge. Skulle Sverige invaderas? Skulle det totala kriget med alla dess fasor även nå Sverige? Den svenska samlingsregeringen under Per Albin Hansson lyckades skickligt manövrera en svensk neutralitetspolitik. Så här formulerade sig statsministern i ett tal på Skansen sen kriget brutit ut: "Det är naturligt att allteftersom katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjlig- heter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha intet otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god." En klassisk mening, men vår beredskap var långt ifrån god, vilket naturligtvis tyskarna mycket väl kände till. 
Men den svenska neutralitetspolitiken hade ett trumfkort och det var vår järnmalm som vi villigt exporterade till Tyskland och deras krigsmaterielindustri. Och Sverige fortsatte göra så ända till slutet av 1943 då det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget. Så det var naturligtvis ett krypande inför makten vilket fick ett av sina mest symboliska uttryck dels i den så kallade permittentt- rafiken som pågick från sommarn 1940 fram till augusti 1943 där tyska soldater och tyskt materiel skeppades med tåg genom Sverige. Men alldeles särskilt när den tyska Engelbrechtdivisionen tilläts passera genom Sverige i juni/juli 1941. Sammanlagt 14 700 tyska soldater åkte tåg från Norge via Sverige till Finland inför operation Barba- rossa, alltså då Tyskland anföll Sovjetunionen. Churchill i England rasade över den allt annat än konsekventa svenska neutralitetspolitiken. Vid ungefär samma tidpunkt hade Sverige vägrat England och Frankrike att låta sina soldater passera över svensk mark. 
1942 när "Gränsen" utspelar sig hade de tyska förintel- selägren i Polen börjat inleda sin systematiska utrotning av judar, romer och homosexuella. Sverige hade tillsammans med Schweiz drivit igenom att Tyskland skulle stämpla ett stort rött "J" i de tyska judiska medborgarnas pass för att underlätta gränspolisens arbete. Och 1938 fick gränsbevakningen hemliga instruktioner om att avvisa judar som försökte komma in i landet. 
Den svenska politiken höll oss utanför kriget men särskilt ärofull var den inte. Vid krigsslutet stod vi med en intakt samhällelig infrastruktur och en oskadad industri, redo att möta framtiden.
Men allt var inte bara officiell politik. Av de ca 1 800 norska judar som hotades av Förintelsen räddades drygt hälften in i Sverige där olika hjälporganisationer samarbetade med den norska motståndsrörelsen. Det är i den rörelsen vi kan se "Gränsen" som ett tänkbart scenarion även om filmen är helt uppdiktad. På frågan om filmen bygger på verkliga händelser svarar regissören Richard Holm i filmens pressmaterial: "Inte vad vi vet. Men om det skulle ha hänt som i Gränsen så skulle det heller aldrig ha kunnat bli offentligt - det är det som är så kittlande. Det kan ha hänt, blivit sekretessbelagt på 70 år ... men tidsandan är helt realistisk och bygger på verklighet." 

Uppgifter
• Den svenska neutralitetspolitiken - hur fungerade den? En politik som utgick från att Sverige skulle var suveräna och självförsörjande med mat, enerig, försvar, fordon etc. Men hur neutrala kan Sverige vara när vi producerar och exporterar vapen, som en av de stora vapenexportörerna? 
• Den svenska samlingsregeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget. Ärofullt eller inte - det sparade säkert mas- sor av svenskars liv. Vad är viktigast, att se till den egna befolkningens liv och hälsa eller hjälpa andra? Jämför med de svenska insatserna i Afghanistan och Libyen idag i nära samarbete med Nato. 
• Det finns en allmän och ganska djupt rotad bild av att Sverige agerade passivt och gjorde stora eftergifter visavi Nazi-Tyskland. Tycker ni "Gränsen" i någon mån förändrar eller komplicerar den bilden? Motivera. 
• Försök beskriv hur de svenska soldaterna i filmen såg på den svenska neutraliteten. 
• Bilden av den svenska insatsen under andra världskriget ute i Europa kan knappast betraktas som ärofull. I ljuset av det, varför tror ni man gör en film som "Gränsen"? Vad vill den berätta förutom sin historia? Att det i Sverige trots allt fanns en hel del modiga män och kvinnor som stod upp mot nazisterna? Är det viktigt för vår nationella självkänsla? 
• Vad neutralitet i krig innebar fanns beskriven i den så kallade Haagkonventionen från 1907. Där står bland annat att den neutrala staten är skyldig att inte "begå neutralitetsbrott". Och "Vill ett neutralt land göra eftergif- ter mot något land ska dess eftergifter beviljas lika för alla krigförande stater." Vilka motiv kan den svenska reger- ingen ha haft för sin eftergiftspolitik under det andra världskriget? 
• Hur ser svensk neutralitetspolitik ut idag?

Sverige och Tyskland 
Sverige hade vid tiden för krigets utbrott mycket nära för- bindelser med Tyskland både ekonomiskt och kulturellt. Och den svenska kronprinsen var gift med tyskan Sibylla. Tyska var det språk som lästes i skolan och svenska intel- lektuella hade en intim relation med den imponerande tyska kulturen. Också mot bakgrund av en i Europa ut- bredd antisemitism gjorde att många inte lyckades se förbi dagspolitiken och bli varse en humanistisk aspekt på vart Tyskland var på väg. Men det fanns lysande undan- tag varav Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels och sjöfartstidning är en liksom estradören Karl Gerhardt är en annan, ett slag Tage Danielsson på sin tid som elegant gisslade makten. 
Det rådde inte censur i Sverige men misshagliga tidningar kunde beläggas med transportförbud och Pressnämnden fungerade som ett slags självcensur vilket de facto ledde till att svenska folket inte alltid fick veta hela sanningen. 

Uppgifter
• Idag är vi inte lika uppbundna vid Tyskland utan sna- rare EU och mer som kulturellt ideal, USA. Och väldigt få studerar idag tyska i skolan. Vilken roll spelar språket ifråga om kulturell samhörighet, musiken, filmer? Och hur tror ni framtiden ser ut - när tror ni supermakten Kina slår igenom på bred front kulturellt? 
• Många menar att vi idag är alldeles för kulturellt upp- bundna vid USA. Diskutera. 
• För många var det en chock när nazisternas grymheter i koncentrationslägren stod i klar dager efter kriget. Infor- mationen på den tiden var inte lika öppen och lättillgäng- lig, alla hade inte ens radio (för att lyssna på BBC:s sänd- ningar). Men många visste ändå vad som hände. Forska i hur välkänd Förintelsen var och varför vissa ändå valde att blunda. 

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN 






Resonemangsmodellen





Geografiska grundkunskaper 7-9

Intro Rita världskartan på "fri hand" (A3) Moment 1 Öva Seterra ( länk till Seterra ) - Världsdelarna - Kan du de 70 största lände...