Vi har nu sett filmen Gränsen. Om du
är hemma kan du se filmen via sli.se eller så använder du denna filmhandledning
för att läsa in dig på handlingen.
Din uppgift
1. Läs igenom filmhandledningen.
2. Välj ut tre av uppgifterna som du hittar under någon av de två rubrikerna ”Sverige
och andra världskriget” eller ”Sverige och Tyskland”. Diskutera dessa med en kompis.
(Om du är sjuk och hemma kan du hoppa över denna del.)
3. Välj en av uppgifterna som du besvarar skriftligt. Tips: Är det svårt att välja fråga? Välj då en fråga som tar upp Sveriges neutralitet.
4. Utgå ifrån vår resonemangsmall när du besvarar frågan och lägg ditt svar som en kommentar på Showbie.
3. Välj en av uppgifterna som du besvarar skriftligt. Tips: Är det svårt att välja fråga? Välj då en fråga som tar upp Sveriges neutralitet.
4. Utgå ifrån vår resonemangsmall när du besvarar frågan och lägg ditt svar som en kommentar på Showbie.
Den svenska neutralitetspolitiken under det andra världskriget präglas
mer av försiktig inställsamhet än av något politiskt mod. Vår beredskap
var ingalunda god men vi hade vår järnmalm som tyskarna hett eftertraktade.
Den svenska filmen "Gränsen" fångar några tänkbara öden i de
värmländska skogarna mot gränsen till Norge vintern 1942 och ställer
frågor kring svensk neutralitet under det andra världskriget och hur det format
vår självbild.
Handling
"Under andra världskriget försvann nästan 300 svenskar spårlöst.
Det här är historien om sex av dem", upplyser en textskylt i filmens
inledning.
Det är julafton 1942. Två svenska soldater, major Adolfsson och
löjtnanten Aron Stenström förbereder ett sprängattentat mot en bro i norra
Värmland, alldeles nära norska gränsen. De upptäcks och skottlossning
uppstår men de lyckas komma undan. Vi möter senare Aron med sin flickvän
Karin Lindström, de småpratar i sängen. Karin väntar deras första barn.
Sven Stenström anländer till Torsby, han ska inkvarteras vid den
vägspärr 83, några kilometer från norska gränser där hans bror, löjtnant
Aron basar. På kvällen diskuteras kriget, om tyskarna kommer att anfalla
Sverige eller inte och om Tyskland är att räkna som fiende eller
inte. Det är starka känslor och bråket hänger i luften när Bergström
uttrycker tyskvänliga åsikter. Sent på kvällen ger sig Sven iväg på
skidor mot norska gränsen i sällskap med Halvars, en annan soldat. De smyger
på tyskarna, men upptäcks och jagas under vilt skjutande.
Klipp till Aron och Karin som grälar. De planerar gifter- mål men Aron
måste iväg på ett hemligt uppdrag som bara han och Adolfsson har vetskap om.
Aron ger sig iväg tillsammans med Järvinen, "den enda jag kan lita
på", som Aron säger samt ytterligare två man. Uppdraget består i att
spionera på om tyskarna planerar att anfalla Sverige - och i så fall spränga
ett par minerade broar. I skogen hittar de Halvars, död, fastspänd och illa
tilltygad vid ett träd. Soldaterna chockas. Sven verkar av spåren att döma
ha förts bort. De överraskas sen av tyskar och hinner med nöd och näppe
undan efter en kortare strid. Till saken hör att de har kommit över hemliga
tyska papper, ritningar och planer på en tysk invasion av Sverige.
Under tiden har överste Dunér fått höra att svenskar varit inblandade i
strid och rusar rasande in på majorens kontor och begär en förklaring. Major
Adolfsson hotas av krigsrätt. Situationen är politiskt känslig och de bägge
herrarna enas om att samarbeta för att söka reda upp det hela.
Senare - i en stuga ute i skogen - överraskas två av svenskarna, Wicksell
och Bergström, av tyskar som brutalt tar livet av en av dem, just han den
tyskvänlige. Wixell blir så chockad att han går rakt fram mot en tysk bil
och börjar skjuta. Han skjuts ihjäl under plågsamma omständigheter.
Aron och Järvinen skidar vidare och förföljs av ett par svenskar som
vill röja dem ur vägen, delvis på order av
FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
översten som naturligtvis är rädd att hela affären skall utvecklas till
storpolitisk skandal. Just som de attackeras och kämpar för livet dyker deras
kontaktman i Norge, Egil, upp som en räddande ängel.
Det visar sig att Arons bror Sven är fången hos tyskarna i ett gammalt
skolhus i samhället Lundemyra. I fyrtio gra- ders kyla ger sig Aron, Egil och
Järvinen, insmorda i tjära, iväg mot skolhuset för att söka frita Sven -
och samtidigt jämna skolhuset med marken.
Fritagningen blir dramatisk. De hittar Sven som torteras nere i källaren
med elchocker. Aron skjuter ner tyskarna. Sen går allt snabbt, Egil slänger
in brandbomber och skjuter med automatvapen. Egil skadas dödligt men hinner
slänga in en handgranat i huset. Järvinen träffas av en kula och dör i
Arons armar. När Aron och Sven springer därifrån står skolhuset i ljusan
låga. De stjäl en bil och flyr iväg mot svenska gränsen, Aron är skadad
och kämpar för att hålla sig vaken och vid liv. De spränger en bro för att
hindra tyskarna från att fånga in dem. "Kämpa Aron, vi är snart
hemma", säger Sven samtidigt som bilden fryses.
Sverige och andra världskriget
Som kriget utvecklades i Europa åren 1940-42 när den tyska krigsmaskinen
mullrade fram, till synes oövervinn- lig innan den stora vändpunkten vid
Stalingrad, är det lätt att förstå den spända atmosfär som rådde i
Sverige och inte minst i gränstrakterna mot Norge. Skulle Sverige invaderas?
Skulle det totala kriget med alla dess fasor även nå Sverige? Den svenska samlingsregeringen
under Per Albin Hansson lyckades skickligt manövrera en svensk
neutralitetspolitik. Så här formulerade sig statsministern i ett tal på
Skansen sen kriget brutit ut: "Det är naturligt att allteftersom
katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små
nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på
våra möjlig- heter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam.
Vi ha intet otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha
något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden
bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter
för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas
och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god." En klassisk mening, men
vår beredskap var långt ifrån god, vilket naturligtvis tyskarna mycket väl
kände till.
Men den svenska neutralitetspolitiken hade ett trumfkort och det var vår
järnmalm som vi villigt exporterade till Tyskland och deras
krigsmaterielindustri. Och Sverige fortsatte göra så ända till slutet av
1943 då det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget. Så det
var naturligtvis ett krypande inför makten vilket fick ett av sina mest
symboliska uttryck dels i den så kallade permittentt- rafiken som pågick
från sommarn 1940 fram till augusti 1943 där tyska soldater och tyskt
materiel skeppades med tåg genom Sverige. Men alldeles särskilt när den
tyska Engelbrechtdivisionen tilläts passera genom Sverige i juni/juli 1941.
Sammanlagt 14 700 tyska soldater åkte tåg från Norge via Sverige till
Finland inför operation Barba- rossa, alltså då Tyskland anföll
Sovjetunionen. Churchill i England rasade över den allt annat än konsekventa
svenska neutralitetspolitiken. Vid ungefär samma tidpunkt hade Sverige vägrat
England och Frankrike att låta sina soldater passera över svensk mark.
1942 när "Gränsen" utspelar sig hade de tyska förintel-
selägren i Polen börjat inleda sin systematiska utrotning av judar, romer och
homosexuella. Sverige hade tillsammans med Schweiz drivit igenom att Tyskland
skulle stämpla ett stort rött "J" i de tyska judiska medborgarnas
pass för att underlätta gränspolisens arbete. Och 1938 fick
gränsbevakningen hemliga instruktioner om att avvisa judar som försökte
komma in i landet.
Den svenska politiken höll oss utanför kriget men särskilt ärofull var
den inte. Vid krigsslutet stod vi med en intakt samhällelig infrastruktur och
en oskadad industri, redo att möta framtiden.
Men allt var inte bara officiell politik. Av de ca 1 800 norska judar som
hotades av Förintelsen räddades drygt hälften in i Sverige där olika
hjälporganisationer samarbetade med den norska motståndsrörelsen. Det är i
den rörelsen vi kan se "Gränsen" som ett tänkbart scenarion även
om filmen är helt uppdiktad. På frågan om filmen bygger på verkliga
händelser svarar regissören Richard Holm i filmens pressmaterial: "Inte
vad vi vet. Men om det skulle ha hänt som i Gränsen så skulle det heller
aldrig ha kunnat bli offentligt - det är det som är så kittlande. Det kan ha hänt, blivit sekretessbelagt på 70 år ... men tidsandan är
helt realistisk och bygger på verklighet."
Uppgifter
Uppgifter
• Den svenska neutralitetspolitiken - hur fungerade den? En politik som
utgick från att Sverige skulle var suveräna och självförsörjande med mat,
enerig, försvar, fordon etc. Men hur neutrala kan Sverige vara när vi
producerar och exporterar vapen, som en av de stora vapenexportörerna?
• Den svenska samlingsregeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget.
Ärofullt eller inte - det sparade säkert mas- sor av svenskars liv. Vad är
viktigast, att se till den egna befolkningens liv och hälsa eller hjälpa
andra? Jämför med de svenska insatserna i Afghanistan och Libyen idag i nära
samarbete med Nato.
• Det finns en allmän och ganska djupt rotad bild av att Sverige agerade
passivt och gjorde stora eftergifter visavi Nazi-Tyskland. Tycker ni
"Gränsen" i någon mån förändrar eller komplicerar den bilden?
Motivera.
• Försök beskriv hur de svenska soldaterna i filmen såg på den svenska
neutraliteten.
• Bilden av den svenska insatsen under andra världskriget ute i Europa kan
knappast betraktas som ärofull. I ljuset av det, varför tror ni man gör en
film som "Gränsen"? Vad vill den berätta förutom sin historia? Att
det i Sverige trots allt fanns en hel del modiga män och kvinnor som stod upp
mot nazisterna? Är det viktigt för vår nationella självkänsla?
• Vad neutralitet i krig innebar fanns beskriven i den så kallade
Haagkonventionen från 1907. Där står bland annat att den neutrala staten är
skyldig att inte "begå neutralitetsbrott". Och "Vill ett
neutralt land göra eftergif- ter mot något land ska dess eftergifter beviljas
lika för alla krigförande stater." Vilka motiv kan den svenska reger-
ingen ha haft för sin eftergiftspolitik under det andra världskriget?
• Hur ser svensk neutralitetspolitik ut idag?
Sverige och Tyskland
Sverige hade vid tiden för krigets utbrott mycket nära för- bindelser
med Tyskland både ekonomiskt och kulturellt. Och den svenska kronprinsen var
gift med tyskan Sibylla. Tyska var det språk som lästes i skolan och svenska
intel- lektuella hade en intim relation med den imponerande tyska kulturen.
Också mot bakgrund av en i Europa ut- bredd antisemitism gjorde att många
inte lyckades se förbi dagspolitiken och bli varse en humanistisk aspekt på
vart Tyskland var på väg. Men det fanns lysande undan- tag varav Torgny
Segerstedt på Göteborgs Handels och sjöfartstidning är en liksom estradören
Karl Gerhardt är en annan, ett slag Tage Danielsson på sin tid som elegant
gisslade makten.
Det rådde inte censur i Sverige men misshagliga tidningar kunde beläggas
med transportförbud och Pressnämnden fungerade som ett slags självcensur
vilket de facto ledde till att svenska folket inte alltid fick veta hela
sanningen.
Uppgifter
Uppgifter
• Idag är vi inte lika uppbundna vid Tyskland utan sna- rare EU och mer
som kulturellt ideal, USA. Och väldigt få studerar idag tyska i skolan.
Vilken roll spelar språket ifråga om kulturell samhörighet, musiken, filmer?
Och hur tror ni framtiden ser ut - när tror ni supermakten Kina slår igenom
på bred front kulturellt?
• Många menar att vi idag är alldeles för kulturellt upp- bundna vid
USA. Diskutera.
• För många var det en chock när nazisternas grymheter i
koncentrationslägren stod i klar dager efter kriget. Infor- mationen på den
tiden var inte lika öppen och lättillgäng- lig, alla hade inte ens radio
(för att lyssna på BBC:s sänd- ningar). Men många visste ändå vad som
hände. Forska i hur välkänd Förintelsen var och varför vissa ändå valde
att blunda.
FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN
Resonemangsmodellen