Olika texttyper

 

Sakprosa

Insändare 

Insändare är en kort argumenterande text där man som privatperson kan uttrycka sina egna åsikter kring ett visst ämne. Genom en insändare vill man övertyga läsaren om att man har rätt. Därför börjar man insändaren med att presentera ämnet man har åsikter kring. Man ska motivera varför man tycker som man gör genom att ge argument (anledningar). Det kan vara effektivt att vädja till känslor i insändaren, eftersom det är känslor som påverkar våra beslut, men håll dig till fakta. Ge konstruktiva förslag på hur det som är fel ska lösas. Ofta avslutar man insändare med att uppmana till någonting. Insändare skrivs under med en signatur. Man behöver inte skriva sitt riktiga namn – man kan använda ett pseudonym.

Debattartikel 

En debattartikel handlar, likt en insändare, om att skriva egna åsikter samt att motivera dessa med argument, så en debattartikel är således en argumenterande text. Det är lagom att ha tre argument och ett motargument. Börja med det näst starkaste argumentet, ta sedan det svagaste och därnäst motargumentet. Avsluta med ditt starkaste argument. Du ska driva en tes. I tesen förklarar du din ståndpunkt i frågan du valt att skriva om. Det är huvudsyftet till hela din debattartikel och du kommer att ägna hela texten åt att övertyga läsaren att du har rätt. En debattartikel är betydligt längre än en insändare och skrivs oftast av en journalist, författare, politiker eller expert inom något område. 

Artikel 

Artiklar är den vanligaste formen av text i en dagstidning och skrivs av journalister. Artikeln börjar med en intresseväckande rubrik som sedan följs av en ingress (som är en kort sammanfattning av det viktigaste av artikeln som helhet). Ingressens uppgift är att göra läsaren nyfiken på att läsa resten av artikeln. Efter ingressen kommer själva innehållet, vilket kallas brödtext. I brödtexten läggs fakta, slutsatser och konsekvenser fram. Brödtexten är ibland uppdelad med hjälp av underrubriker som ska underlätta för läsaren. Ibland förekommer hänvisningar till andra källor där skribenten hämtat information. 

Notis 

En kort nyhetstext kallas för notis. Språket ska vara sakligt. Vem? Vad? Hur? När? Varför? 

Reportage 

Ett reportage är en text som har samma uppbyggnad som en artikel med rubrik, ingress och brödtext men den är lite längre och innehåller person- och miljöbeskrivningar. Det som också skiljer är att reportage är mer personligt skrivna med ett ledigare språk än en artikel. Innehållet bygger mycket på de sinnesintryck (hur det luktar, känns och ser ut etc.) som skribenten tagit del av när hen intervjuat någon eller besökt en plats. Reportagets uppgift är att både informera med fakta men också beskriva och måla upp bilder. Bilder och olika illustrationer finns nästan alltid med för att förtydliga innehållet. Reportage skrivs i tidningar av journalister. 

Krönika 

Vi reagerar alla på det som händer omkring oss, och allt som oftast delger vi våra närmaste, familj och vänner våra åsikter. Om du skriver ner det som du har upplevt och hur du reagerade på det, så skriver du en krönika. En krönika är en personligt hållen artikel om vardagliga, aktuella händelser som andra också kan relatera till. Det kan gälla krönikörens privata åsikter eller något som har tagits upp i media. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Krönikören skriver om saker som ideal, normer och orättvisor. Krönikören berättar också vad hen personligen tycker och tänker kring ämnet. För krönikören handlar det inte bara om att följa strömmen utan att faktiskt ifrågasätta och fundera över varför folk beter sig som de gör. Oftast stöter du nog på krönikor på olika bloggar. Krönikan har till uppgift att vara underhållande. Den ska måla upp bilder som läsaren kan se framför sig och samtidigt ska läsaren känna igen sig, kanske le lite och tänka: ”Ja, precis så är det…”. Att skriva en krönika innebär en ganska stor frihet gällande språket. Man ska helt enkelt använda sitt eget språk, vilket man inte gör i t.ex. en artikel.

Referat 

Ett referat är en sammanfattning av till exempel en roman, film, match eller teaterpjäs. Du ska välja ut det som är viktigast. Det ska klart och tydligt framgå vad man refererar (alltså sammanfattar) och handlingens förlopp måste återberättas korrekt, man får alltså inte ändra på något. I ett referat måste alltid källan vara angiven med titel, författare och år. OBS! Skribenten måste vara neutral och objektiv – d.v.s. du får inte blanda in egna tankar och åsikter. För att påminna läsaren om att texten är ett referat använder man sig av referatmarkörer i texten, t.ex: Skribenten menar, författaren frågar sig, författaren tycker att, X konstaterar, X argumenterar osv. 

Recension 

Recension är en personligt skriven text med sammanfattning och åsikter kring det man sett, hört eller läst (ofta av sport, film, musik, teater, konst och litteratur). Till skillnad från ett referat får du här alltså vara subjektiv och ta med egna åsikter och tankar och sätta ett omdöme. Ofta avslutas recensioner med just ett omdöme, exempelvis 3/5. 

Brev 

Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid: datum och en inledande hälsningsfras (Hej, Hallå, Käre, Bästa), innehåll (själva budskapet och eventuellt svar på frågor du fått i ett tidigare brev eller kanske frågor till mottagaren), en avskedsfras (Många hälsningar, Hej då, Vänliga hälsningar) och sist en underskrift. Tänk på att anpassa språket efter mottagaren, det är stor skillnad på språket om man skriver till en kompis eller till exempelvis en politiker. 

Skönlitteratur 

Novell 

Novell är en relativt kort berättelse där handlingen börjar direkt (in medias res), ungefär som att hoppa på ett tåg i farten. Novellen innehåller endast en eller ett fåtal personer som rör sig på en eller ett fåtal platser. Miljön och personernas egenskaper beskrivs kortfattat, men med ett målande språk. Novellen behandlar ett ämne eller en konflikt som sedan utvecklar sig. Novellen utspelar sig under en kort tid och ofta berättas bakgrunden med hjälp av tillbakablickar. Det är vanligt med inre monologer, d.v.s. läsaren får följa huvudpersonens tankar. Slutet ska vara oväntat eller tankeväckande och knyta an till novellens början. Det är viktigt att följa novellens "dramaturgiska kurva."

Steinbeck, Möss och människor

 Möss och människor

Möss och människor utspelas på landsbygden i Kalifornien någon gång under depressionen 1929-1939.

Boken har dramatiserats och uppförts som teaterpjäs runt hela världen. Romanen har också filmatiserats flera gånger.

Möss och människor handlar om George Milton och Lennie Small. Lennie är förståndshandikappad och blir omhändertagen av sin bäste vän, George. Lennie och George försörjer sig genom att arbeta på olika gårdar. Den senaste gården de arbetade på fick de båda fly från. Lennie gillar att smeka mjuka saker och han blir intresserad av frun på gårdens röda bomullsklänning. Han börjar smeka och ta i klänningen, frun blir förskräckt och börjar skrika. Lennie blir då rädd och håller tag i klänningen ännu hårdare. När han väl släpper frun så springer hon till sin make och berättar att Lennie våldtog henne. George och Lennie ger sig av från gården hastigast och flyr till en stad söderut.

De hittar ett nytt arbete på en annan gård och de bestämmer sig för att ta det. Natten innan de ska börja arbeta på gården sover de under bar himmel i skogen och pratar om den egna gård de fantiserar om att skaffa. Lennie halar upp en död mus ur fickan och börjar smeka den, George blir lite arg på honom och slänger musen i en sjö. Nästa morgon tar de anställning vid gården, de får varsin säng och en liten hylla att ha sina saker på. De träffar de andra männen på gården och George förklarar att Lennie inte är riktigt klar i huvudet men att han arbetar bra och är stark som en oxe. George blir ganska snabbt vän med Slim, mannen som är chef över hästarna. Lennie blir vän med den enarmade gamlingen Candy. De båda träffar sedan på Curley, basens son, som har varit boxare och direkt fattar misstycke för Lennie.

När arbetarna ger sig av till stan så talar Lennie och Candy om Georges och Lennies dröm, att köpa ett landområde och bruka det. De skulle inte ta order från någon och Lennie skulle få sköta kaninerna. Candy vill också vara med på detta så han erbjuder sina besparingar på 350 dollar. Lennie och George går med på detta. De andra arbetarna beskyller på Candys hund för att lukta illa och skjuter den i nacken. Slim erbjuder därför en av sina hundvalpar till Candy, men han tackar nej. Lennie får hundvalpen istället, han blir jättelycklig och smeker den direkt när han får en ledig stund på gården.

En dag talar Lennie med Curleys fru och Curley blir förbannad på Lennie. Curley går på Lennie och börjar boxa honom i magen medan Lennie står där och tittar undrande på George. George skriker åt honom att slå till Curley. Lennie tittar på Curley och tar tag i hans hand och klämmer den i sin näve. Curley bryter varenda ben i hela handen, men lovar att inte berätta om det för någon. En tid senare sitter Lennie med sin hundvalp död i famnen. Curleys fru kommer och sätter sig och talar med honom. Efter ett tag säger frun att Lennie får smeka hennes hår, men sedan tycker hon att han rufsar till det och skriker åt honom att sluta. Lennie blir rädd och håller hårdare. Frun skriker högre och han håller för hennes mun och skakar om henne tills hon dör av att hennes nacke bryts. Lennie blir rädd och springer ut i skogen där han och George var innan de började arbeta på gården. Candy var den första att se den döda kroppen, och ropar dit de andra. De förstår att det är Lennie som har dödat henne.

Ernest Hemingway

 

Författare, krigskorrespondent, nobelpristagare, storviltjägare, kvinnotjusare – Ernest Hemingway var mycket för många. Från Illinois till Italien, Paris, Key West, Kuba och Idaho. Storviltsjakt och dramatiska flygplansolyckor i Afrika, inbördeskrigets Spanien, tjurrusningarna i Pamplona, möten med Gertude Stein (amerikansk modernistisk författare) och Pablo Picasso i Paris – listan över Hemingways upplevelser är lång. 

Hemingway (1899-1961) var en amerikansk författare som fick Nobelpriset 1954. Under sin livstid publicerade Ernest Hemingway sex romaner, lika många novellsamlingar och två fackböcker. Ytterligare tre romaner, fyra novellsamlingar och tre fackböcker gavs ut postumt, dvs. efter hans död. 

Hemingway såg redan tidigt i livet en hel del av världen och levde bland annat livets glada dagar i 1920-talets Paris. Dramatiska händelser under första världskriget fick honom att ta värvning. Efter att ha skadats i kriget återvände han till USA där han började skriva på allvar. Hela familjen Hemingway flyttade tillbaka till Paris och umgänget med andra författare och konstnärer var viktigt för honom under hans mest produktiva år som författare. Man kan säga att han befann sig mitt i den litterära riktning som kommit att kallas modernismen.

Isbergstekniken

Ernest Hemingway är känd för att hushålla med orden och använda många underdrifter samt för att skapa trovärdiga litterära figurer. Flera böcker är idag klassiker i den amerikanska litteraturen. 

Ernst Hemingways sätt att skriva har blivit känt som, den så kallade, "isbergstekniken". Skrivsättet handlar om att skala av sina texter och hålla sig kortfattad och inte skriva rakt på sak, utan det ska läsas mellan raderna. Istället för att skriva ”han hade en dotter på 18 år” kan man istället skriva ”på skrivbordet stod ett foto av en ung kvinna”. 

Isbergsteknik syftar på är att man bara kan se toppen på ett isberg. Största delen av isberget gömmer sig under vattenytan. Det finns där och man vet om det, men man ser det inte. Läsaren ska alltså serveras underförstådd information och författaren ska inte vara övertydlig.  

Ett spännande författarliv

Utanför litteraturen är Ernest Hemingway även känd bland annat för sitt äventyrliga leverne, vidlyftiga hobbies, sitt kringflackande liv och sina många resor. Han bodde på en rad olika platser världen över, bland annat på Kuba. San Francisco de Paula utanför Havanna på Kuba och Key West i Florida var länge Hemingways hemorter. För Hemingway var Kuba ett paradis. Han gillade kubanerna, klimatet och fiskevattnen. Här tilläts han vara i fred på ett sätt som inte längre var möjligt i USA sedan han slagit igenom. 

Hemingway var gift fyra gånger och fick barnen Jack, Patrick och Gregory. Författaren levde ett omväxlande och äventyrligt liv. Hans böcker handlar om upplevelser av krig och spännande händelser och möten i livet. Hemingway var ambulansförare i Italien under första världskriget vilket han har hämtat inspiration från romanen Farväl till vapnen (A Farewell to Arms). Romanen Farväl till vapnen brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

År 1937 reste Hemingway till Spanien för att rapportera om det spanska inbördeskriget. Korrespondenten Martha Gellhorn som senare skulle bli hans fru anslöt sig. När Hemingway var dryga 40 år gammal hade han blivit "Papa" med alla. Han var en man med stort skägg och alltid klädd i fritidskläder. 

Ett kraftfullt fysiskt utseende och en stark personlighet med massor av charm och som gick in i allt han höll på med stor entusiasm; författande, boxning, supande och historieberättande. Han lämnade få kvinnor oberörda. Inspirerad av sin tid i Spanien skrev han romanen Klockan klämtar för dig (For Whom the Bell Tolls) som kom ut 1940.

Kort presentation av Ernest Hemingway 3.38

Den gamle och havet

Den gamle och havet (The Old Man and the Sea) är en av hans mest kända romaner och den gavs ut 1952. Boken handlar om Santiago, en äldre fiskare, som kämpar mot en gigantisk spjutfisk långt ut i Golfströmmen. Detta Hemingways kanske mest beundrade mästerverk handlar om den ärrade gamle fiskaren Santiago som åker ut på havet i sin lilla båt 84 dagar i rad utan fiskelycka. I hamnen kastar byborna medlidsamma blickar efter honom när han kommer in tomhänt kväll efter kväll och med möda börjar bära sin tunga mast uppför backen till den lilla stugan. Han är nog slut nu, tänker de, slut som fiskare, slut som man. Men Santiago är förvissad om att han har mer att ge, han ska minsann visa dem!

Den 85:e dagen åker han mycket längre ut på havet än någonsin tidigare – och nu är fiskelyckan äntligen med honom! På kroken har han en 700 kilo tung marlinfisk, mycket större och tyngre än hans båt. Det blir en kamp på liv och död. Santiago måste inte bara strida mot den väldiga fisken, som är så kolossalt tung och har så enorma kroppskrafter, han ska också styra, hantera, tvinga sin lilla spröda båt i envig med det majestätiska havets skoningslösa makt. I detta utsatta tillstånd har han enbart sig själv, sin samlade klokhet, sin envisa ihärdighet att förlita sig på.

Boken är Hemingways sista stora berättelse, hans sista mästerverk – och den bok som blev avgörande för att han tilldelades Nobelpriset i litteratur. Berättarmässigt är detta ett perfekt exempel på vad Hemingway brukade kalla sin isbergsprosa. Hans ideal var att en berättelse skulle vara stram och återhållen i språket men beroende på att författaren så väl vet vad han talar om finns det väldiga mängder av erfarenheter och livsinsikter dolda under ytan av de knappa formuleringarna, på samma vis som ett isberg bara visar sin topp över vattenytan.

Att så många skilda tolkningar finns av denna mästerverksroman tyder på att den trots sin skenbara enkelhet rymmer väldiga djup. De religiösa tolkningarna pekar på alltifrån att Hemingway arbetar med talen tre, sju och fyrtio (t ex tre dygn, sju hajar, i fyrtio dagar har Santiago pojken med sig på båten innan han måste fortsätta ensam osv) till att Santiago bär sin mast uppför backen som Jesus bär sitt kors till Golgata och när han faller ihop i stugan är det med handflatorna uppåt, som om han väntar på att spikar ska slås in. Hemingway mottog Pulitzerpriset för boken 1953 och det var det sista fiktiva verk Hemingway skrev och publicerade under sin livstid. Den var även en bidragande orsak till att han fick Nobelpriset i litteratur 1954. 

Samma år, 1954, överlevde han två flygplanskrascher med skadade njurar och lever. På grund av njurproblemen fick han högt blodtryck och medicinen han fick mot detta gav honom svåra depressioner. Han kunde inte längre skriva; han drack allt mer och blev 1960 för första gången inlagd på Mayo Clinic i Rochester, Minnesota för avgiftning. Han var på kliniken 39 gånger och varje gång fick han elchocksbehandling. En morgon några dagar före sin 62:a födelsedag hade han nått gränsen för sitt lidande och 2 juli 1961 tog han sitt liv genom att skjuta sig själv med hagelgevär.

Läs mer om Hemingway på Wikipedia

Läs mer om Hemingway på Ne.se

Uppgift

Diskutera frågorna:

1. Vilken litterär epok tillhör Ernest Hemingways litteratur?
2. Hur kom det sig att Hemingway älskade Kuba?
3. Vad innebär "isbergstekniken"?
4. Varför tror du nazisterna brände Hemingways romaner på bokbålen 1933, runt om i Nazityskland ?
5. Den gamle och havet är en så kallad "allegori". Förklara vad det är och på vilket sätt man kan kategorisera Den gamle och havet som en allegori?

Litteraturhistoria, Modernismen, Franz Kafka

 

Franz Kafka 

Läs texterna om Kafka, Kafkakänslan och ett utdrag ur novellen Förvandlingen längre ner i inlägget.

Uppgift: Skriv och förklara vad du tror det är Kafka vill förmedla i sin novell Förvandlingen där Gregor Samsa en morgon vaknar upp och är förvandlad till en skalbagge. 

Fundera på: I vilka situationer har du upplevt "Kafkakänslan?

Franz Kafka (1883-1924) var en tjeckisk-österrikisk författare av judisk börd, ansedd som en av 1900-talets mest inflytelserika tyskspråkiga författare.  Kafka var bosatt i Prag i nuvarande Tjeckien, men skrev på tyska, då Tjeckien vid den tiden tillhörde det österrikiska kejsardömet, där tyska var huvudspråket. Kafkas modersmål var tyska, men han talade också flytande tjeckiska och jiddisch, samt kunde även en del franska. Han var intresserad av den franska kulturen; en av hans favoritförfattare var Gustave Flaubert och Kafka hade ett sentimentalt förhållande till Napoléon I.

Kafkas far, Hermann Kafka (1852–1931), ägde familjens smyckebutik. Hans mor, Julie Kafka, född Löwy, (1856–1934) tillbringade lika många timmar i familjens smyckebutik som fadern, trots sex förlossningar och hushållsplikter. Kafka fick under sin ungdom en komplicerad relation till sin far som han upplevde som en förtryckare. Fadern har betraktats som själva urbilden för den dömande och straffande makten i sonens prosa (texter). Kafka hade två bröder, Georg och Heinrich som båda avled innan de fyllt två, och tre systrar, Elli, Valli och Ottla. Åren 1889–1893 gick Kafka på den tyska pojkskolan i Fleischmarkt i Prag och tog studentexamen 1901.

År 1917 insjuknade Kafka i tuberkulos och blev därefter sjukskriven och tvingades tillbringa perioder på sanatorier och han använde tiden där till att skriva, vilket var hans stora passion. Under dessa perioder fick han ekonomiskt stöd av sin familj, i första hand sin syster Ottla som stod honom mycket nära. På sin dödsbädd bad han sin närmaste vän och författarkollega Max Brod att bränna allt han hade skrivit. Som tur var gjorde Brod inte det. Till största del publicerades Kafkas verk först efter hans död och mot hans uttalade vilja, av vännen Max Brod. Första bandet av Brods utgivande av Kafkas efterlämnade verk (1931), brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933. Kafka lämnade efter sig texter som handlar om det mänskliga psyket, ångest och starka känslor av underlägsenhet. Kafka avled av tuberkulos 1924 i Kierling, endast 40 år gammal. Han ligger begraven på Neuer Jüdischer Friedhof i Prag.

Kafkakänslan

Kafkas romaner och noveller utspelar sig i en mörk, drömlik värld, där det händer saker som huvudpersonerna inte förstår. Kafka tar i så gott som alla sina böcker och noveller upp ytterst märkliga upplevelser. I novellen Förvandlingen vaknar Gregor Samsa en morgon och är förvandlad till en skalbagge. 

I romanen Processen får vi möta Josef K som en morgon blir häktad och förd till en märklig domstol. Han får dessvärre aldrig reda på vad han är anklagad för, men känner trots det att han kanske gjort fel. Någonstans finns det en makt som styr, men var och varför? Ingen vet och ingen tar ansvar trots att många skulle kunna hjälpa honom. Ensamhet, skuldkänslor och ångest är det Josef K ständigt lider av. Men varför? Hela berättelsen är absurd, det vill säga orimlig, konstig, obegriplig, oförnuftig och hopplös att förstå. Där har vi "Kafkakänslan".

"Kafkakänslan" innebär att allt är obegripligt och förvirrat. När vi ställs inför situationer där vi inte förstår, när det inte finns en rimlig och begriplig förklaring och allt förnuft är borta, då infinner sig "Kafkakänslan". Ibland kan människor känna sig maktlösa inför myndigheter och krångliga beslut eller kan en lärares bedömning kännas helt obegriplig. Man förstår ingenting. Det finns till och med T-shirts att köpa med texten: "Kafka hade det heller inte så roligt. Men var kommer den så kallade "Kafkakänslan ifrån? Jo, självklart i den känsla som Franz Kafka förmedlar i sina texter.                                                             

Läs mer om Kafka på Wikipedia

Kort presentation av handlingen i Förvandlingen.

Förvandlingen, handlar om en handelsresande arbetsslav och familjeförsörjare, Gregor Samsa, som vaknar en morgon och inser att han har förvandlats till en jättelik insekt. 

Som en följd av att Gregor Samsa har förvandlats till en jättelik insekt kan han inte längre arbeta och övriga familjemedlemmar tvingas därför att söka jobb. Nu när Gregor inte längre utgör familjens ekonomiska bas anses han heller inte behövlig av familjen, som alltmer försummar honom.

Faderns bistra syn på sin son tilltar alltmer och vid ett tillfälle jagar han runt Gregor i lägenheten där de bor och kastar äpplen på honom. Ett av äpplena träffar (och fastnar) i Gregors kropp, varpå infektion uppstår. Till följd av detta blir Gregor alltmer utarmad och förpassas till lägenhetens mer smutsiga vrår.

För att dryga ut ekonomin ytterligare inackorderar familjen Samsa tre unga män. När dessa får vetskap om Gregors existens förargas männen av det faktum att de behövt dela logi med en insekt. Detta resulterar i sin tur i att männen vägrar betala hyran och de hotar till och med att stämma familjen. Gregors syster Grete utbrister att insekten inte längre är att betrakta som Gregor och föreslår att densamma bör likvideras. Gregor drar sig därefter tillbaka till sitt rum där han dör.

Gregors död kommer som en befrielse för familjen och de börjar genast planera för framtiden. Novellen avslutas med att föräldrarna förundras och imponeras över hur dottern har utvecklats till att bli en kvinna värdig giftermål.

Utdrag ur novellen Förvandlingen av Franz Kafka

"En morgon när Gregor Samsa vaknade i sin säng hade han förvandlats till en skalbagge. Han hade sovit oroligt hela natten och drömt märkliga drömmar. När det ljusnade utanför fönstret var Gregor inte människa längre. Istället låg en stor insekt på rygg i den smala sängen.

Gregor lyfte huvudet från kudden och såg förvånat på sin kropp. Täcket hade glidit ned och blottade en brun veckad mage. Benen var tunna som sytrådar och rörde sig hjälplöst i luften. Var detta hans ben? Var detta hans kropp? Gregor kunde bara inte fatta det.

Vad är det som har hänt mig? tänkte Gregor. Hur gick detta till? Nyss var jag en vanlig man som levde ett helt vanligt liv. Jag skötte mitt arbete, klädde mig prydligt och gjorde allt som förväntades av mig. Och nu är jag plötsligt en skalbagge. Det är obegripligt!

Gregor tittade ut genom fönstret och såg en bit av himlen som var dyster och grå. Det var en regnig höstdag, sent i oktober. Jag sover en stund till, tänkte han. När jag vaknar igen har jag kanske glömt de här dumheterna och är människa igen. Gregor försökte rulla över på sidan men kroppen var allt för klumpig och han rullade genast tillbaka. Han försökte igen med ännu mer kraft, kastade och vred sig, men det var hopplöst.

Åt helvete med alltihop, tänkte Gregor. Det är klart att man blir galen och börjar inbilla sig saker om man inte får sova ordentligt. Kanske arbetar jag för hårt och har blivit sjuk av utmattning, tänkte han. Ja, så måste det vara. Det är sannerligen inte lätt att vara resande säljare idag. Gregor slöt ögonen och försökte tänka klart. Han hade arbetat i samma firma i fem år och hela tiden velat sluta. Men det fanns ett problem. Gregors föräldrar hade lånat en stor summa pengar av den man som var Gregors chef. Föräldrarna var fattiga och kunde inte betala tillbaka. Därför var Gregor tvungen att fortsätta arbeta på företaget och betala av skulden. Om fem, sex år skulle skulden vara betald och Gregor skulle vara fri. Men än så länge var hans familj helt beroende av hans arbete.

Det är bara några få år kvar, sade Gregor till sig själv. Sedan går jag in på chefens kontor och ber honom att dra åt skogen. Men nu måste jag verkligen ta mig upp. Annars missar jag tåget.

Gregor vred huvudet åt sidan och såg mot väckarklockan som stod på en träkista intill hans säng. I vanliga fall gick han upp klockan fyra för att hinna med tåget som gick vid fem. Men nu var klockan kvart i sju. För första gången i sitt liv hade Gregor försovit sig.

Gud i himlen, tänkte Gregor. Har jag verkligen sovit så tungt? Är det något fel på klockan? Den brukar ju ringa så hela huset skakar.

I nästa stund hördes knackningar på dörren.

– Gregor! skrek hans mor. Klockan är kvart i sju! Skulle inte du iväg?

– Jag håller just på att stiga upp, svarade Gregor. Rösten lät underlig och ljus, nästan pipig. Store tid, tänkte Gregor förvånat. Som jag låter! Har jag gått och blivit förkyld?"

Fattigdom: definition och orsaker

 Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning består idag (2022) av 8 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.
Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen.
I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten.
FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år.
I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.
Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.
Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.
Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.
Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-LÄNDER OCH I-LÄNDER

BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring.
De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.
Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan.
Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL FATTIGDOM

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.
Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

TVÅ STORA UTMANINGAR

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.

Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.

Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

DE GLOBALA MÅLEN

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.
Relevanta begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.

Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.

Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.

Vad är hållbar utveckling?

 Hållbar utveckling

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.

Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande.

Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat.

En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Och frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?

Ekologiskt avtryck

För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt avtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.

Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.

Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4 jordklot.

Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.

Tre perspektiv på hållbar utveckling

Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär.

Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar.

De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?

1. Social hållbarhet

Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande många miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.

Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.

2. Ekonomisk hållbarhet

När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt).

Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.

Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.

3. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.

Centrala begrepp för arbetsområdet

bistånd, mikrolån, MUL-länder, "De globala målen"
vattenbrist, växthuseffekten/global uppvärmning, (icke) förnybara energikällor

naturresurser, ekologiskt fotavtryck, hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt)
sårbara platser, levnadsstandard, fattigdomsbekämpning, fattigdomscirkeln, absolut fattigdom, extrem fattigdom, WTO, millenniemålen, IMF (Internationella Valuta Fonden), Världsbanken

Skriva krönika

 

Mall – Skriva krönika

Om en krönika

En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Viktigt i en krönika är just att den är personlig, den ska alltså innehålla krönikörens egna tankar och kommentarer. Krönikor kan skrivas ganska fritt, men vissa punkter är bra att alltid tänka på.

Hitta ett bra ämne

Exempel på ämnen 1: Din jacka går sönder och du reklamerar den. Du får en ny jacka och dessutom en biobiljett som kompensation. 2: Du ser någon slå sönder bakrutan på en bil som står parkerad på gatan.

Tänk på en händelse som de reagerat på och som väckte tankar och känslor. Det får gärna vara en händelse från din vardag, detta gör att det blir lättare att göra krönikan personlig och lokalt anknuten. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen.

Inledning

Hur ämnena blir mer generella… 1: Att det löste sig så bra med jackan får dig att känna att det finns företag som faktiskt tar hand om sina kunder och har bra service. 2: Den sönderslagna bakrutan gör dig arg och får dig att ifrågasätta hur folk kan göra sådana saker helt utan anledning.

Skriv ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.

Argumentera för och emot

Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas motargument. Hitta motargumenten och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga?

Avslutning

Saker som gör en bra avslutning är:

• Anknyter till inledningen.
• Bra språkligt formulerat och gärna med finess (t.ex. ett ordspråk, en liknelse etc.)
• Framför budskapet en sista gång.

Språk

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. Om du ska skriva en krönika i skolan ska du inte försöka imponera på läraren med krångliga formuleringar och ord, utan skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. För att lyckas med detta är det viktigt att du har hittat ett bra ämne. Läs igenom texten när du är klar för att undvika slarvfel. Låt också någon annan läsa igenom och ge tips.

Checklista

Krönikor är som sagt väldigt fria texter att skriva, så använd din fantasi och var engagerad när du skriver dem, men tänk på att du har fått med grunden, alltså skildrat och kommenterat en händelse som väckt dina känslor. När du börjar bli färdig, kontrollera att du har:

• hittat en händelse som du reagerat på, gärna från vardagen
• skrivit en kort intresseväckande inledning
• förklarat hur och varför händelsen berört dig
• tagit frågan till ett större sammanhang
• argumenterat för din sak
• tänkt på vilka motargument som finns och bemött dem
• knutit ihop krönikan med en avslutning
• tänkt på vem som ska läsa texten och anpassat språket efter läsaren
• använt ett språk som du känner dig bekväm med
• läst igenom och kollat efter slarvfel

Fler tips på ämnen att skriva om

Man ska inte vara så självisk

Det är onödigt att köpa dyra väskor

Musik är som meditation

Det är bara rikas ansvar att hjälpa fattiga

Människor tränar mer än tidigare

Han hittar ingenstans att bo

Musik är en lisa för själen

Jag vill avskräcka folk från att bli terrorister

Hon tycker det är för mycket folk på stan

Alla kan inte åka till månen

Idrott är inget för mig

Hundar borde bo på landet