Sakprosa
Insändare
Insändare är en kort argumenterande text där man som privatperson kan uttrycka sina egna åsikter kring ett visst ämne. Genom en insändare vill man övertyga läsaren om att man har rätt. Därför börjar man insändaren med att presentera ämnet man har åsikter kring. Man ska motivera varför man tycker som man gör genom att ge argument (anledningar). Det kan vara effektivt att vädja till känslor i insändaren, eftersom det är känslor som påverkar våra beslut, men håll dig till fakta. Ge konstruktiva förslag på hur det som är fel ska lösas. Ofta avslutar man insändare med att uppmana till någonting. Insändare skrivs under med en signatur. Man behöver inte skriva sitt riktiga namn – man kan använda ett pseudonym.
Debattartikel
En debattartikel handlar, likt en insändare, om att skriva egna åsikter samt att motivera dessa med argument, så en debattartikel är således en argumenterande text. Det är lagom att ha tre argument och ett motargument. Börja med det näst starkaste argumentet, ta sedan det svagaste och därnäst motargumentet. Avsluta med ditt starkaste argument. Du ska driva en tes. I tesen förklarar du din ståndpunkt i frågan du valt att skriva om. Det är huvudsyftet till hela din debattartikel och du kommer att ägna hela texten åt att övertyga läsaren att du har rätt. En debattartikel är betydligt längre än en insändare och skrivs oftast av en journalist, författare, politiker eller expert inom något område.
Artikel
Artiklar är den vanligaste formen av text i en dagstidning och skrivs av journalister. Artikeln börjar med en intresseväckande rubrik som sedan följs av en ingress (som är en kort sammanfattning av det viktigaste av artikeln som helhet). Ingressens uppgift är att göra läsaren nyfiken på att läsa resten av artikeln. Efter ingressen kommer själva innehållet, vilket kallas brödtext. I brödtexten läggs fakta, slutsatser och konsekvenser fram. Brödtexten är ibland uppdelad med hjälp av underrubriker som ska underlätta för läsaren. Ibland förekommer hänvisningar till andra källor där skribenten hämtat information.
Notis
En kort nyhetstext kallas för notis. Språket ska vara sakligt. Vem? Vad? Hur? När? Varför?
Reportage
Ett reportage är en text som har samma uppbyggnad som en artikel med rubrik, ingress och brödtext men den är lite längre och innehåller person- och miljöbeskrivningar. Det som också skiljer är att reportage är mer personligt skrivna med ett ledigare språk än en artikel. Innehållet bygger mycket på de sinnesintryck (hur det luktar, känns och ser ut etc.) som skribenten tagit del av när hen intervjuat någon eller besökt en plats. Reportagets uppgift är att både informera med fakta men också beskriva och måla upp bilder. Bilder och olika illustrationer finns nästan alltid med för att förtydliga innehållet. Reportage skrivs i tidningar av journalister.
Krönika
Vi reagerar alla på det som händer omkring oss, och allt som oftast delger vi våra närmaste, familj och vänner våra åsikter. Om du skriver ner det som du har upplevt och hur du reagerade på det, så skriver du en krönika. En krönika är en personligt hållen artikel om vardagliga, aktuella händelser som andra också kan relatera till. Det kan gälla krönikörens privata åsikter eller något som har tagits upp i media. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Krönikören skriver om saker som ideal, normer och orättvisor. Krönikören berättar också vad hen personligen tycker och tänker kring ämnet. För krönikören handlar det inte bara om att följa strömmen utan att faktiskt ifrågasätta och fundera över varför folk beter sig som de gör. Oftast stöter du nog på krönikor på olika bloggar. Krönikan har till uppgift att vara underhållande. Den ska måla upp bilder som läsaren kan se framför sig och samtidigt ska läsaren känna igen sig, kanske le lite och tänka: ”Ja, precis så är det…”. Att skriva en krönika innebär en ganska stor frihet gällande språket. Man ska helt enkelt använda sitt eget språk, vilket man inte gör i t.ex. en artikel.
Referat
Ett referat är en sammanfattning av till exempel en roman, film, match eller teaterpjäs. Du ska välja ut det som är viktigast. Det ska klart och tydligt framgå vad man refererar (alltså sammanfattar) och handlingens förlopp måste återberättas korrekt, man får alltså inte ändra på något. I ett referat måste alltid källan vara angiven med titel, författare och år. OBS! Skribenten måste vara neutral och objektiv – d.v.s. du får inte blanda in egna tankar och åsikter. För att påminna läsaren om att texten är ett referat använder man sig av referatmarkörer i texten, t.ex: Skribenten menar, författaren frågar sig, författaren tycker att, X konstaterar, X argumenterar osv.
Recension
Recension är en personligt skriven text med sammanfattning och åsikter kring det man sett, hört eller läst (ofta av sport, film, musik, teater, konst och litteratur). Till skillnad från ett referat får du här alltså vara subjektiv och ta med egna åsikter och tankar och sätta ett omdöme. Ofta avslutas recensioner med just ett omdöme, exempelvis 3/5.
Brev
Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid: datum och en inledande hälsningsfras (Hej, Hallå, Käre, Bästa), innehåll (själva budskapet och eventuellt svar på frågor du fått i ett tidigare brev eller kanske frågor till mottagaren), en avskedsfras (Många hälsningar, Hej då, Vänliga hälsningar) och sist en underskrift. Tänk på att anpassa språket efter mottagaren, det är stor skillnad på språket om man skriver till en kompis eller till exempelvis en politiker.
Skönlitteratur
Novell
Novell är en relativt kort berättelse där handlingen börjar direkt (in medias res), ungefär som att hoppa på ett tåg i farten. Novellen innehåller endast en eller ett fåtal personer som rör sig på en eller ett fåtal platser. Miljön och personernas egenskaper beskrivs kortfattat, men med ett målande språk. Novellen behandlar ett ämne eller en konflikt som sedan utvecklar sig. Novellen utspelar sig under en kort tid och ofta berättas bakgrunden med hjälp av tillbakablickar. Det är vanligt med inre monologer, d.v.s. läsaren får följa huvudpersonens tankar. Slutet ska vara oväntat eller tankeväckande och knyta an till novellens början. Det är viktigt att följa novellens "dramaturgiska kurva."
