Fattigdom: definition och orsaker

 Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning består idag (2022) av 8 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.
Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen.
I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten.
FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år.
I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.
Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.
Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.
Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.
Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-LÄNDER OCH I-LÄNDER

BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring.
De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.
Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan.
Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL FATTIGDOM

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.
Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

TVÅ STORA UTMANINGAR

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.

Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.

Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

DE GLOBALA MÅLEN

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.
Relevanta begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.

Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.

Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.

Vad är hållbar utveckling?

 Hållbar utveckling

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.

Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande.

Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat.

En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Och frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?

Ekologiskt avtryck

För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt avtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.

Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.

Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4 jordklot.

Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.

Tre perspektiv på hållbar utveckling

Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär.

Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar.

De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?

1. Social hållbarhet

Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande många miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.

Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.

2. Ekonomisk hållbarhet

När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt).

Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.

Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.

3. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.

Centrala begrepp för arbetsområdet

bistånd, mikrolån, MUL-länder, "De globala målen"
vattenbrist, växthuseffekten/global uppvärmning, (icke) förnybara energikällor

naturresurser, ekologiskt fotavtryck, hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt)
sårbara platser, levnadsstandard, fattigdomsbekämpning, fattigdomscirkeln, absolut fattigdom, extrem fattigdom, WTO, millenniemålen, IMF (Internationella Valuta Fonden), Världsbanken

Skriva krönika

 

Mall – Skriva krönika

Om en krönika

En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Viktigt i en krönika är just att den är personlig, den ska alltså innehålla krönikörens egna tankar och kommentarer. Krönikor kan skrivas ganska fritt, men vissa punkter är bra att alltid tänka på.

Hitta ett bra ämne

Exempel på ämnen 1: Din jacka går sönder och du reklamerar den. Du får en ny jacka och dessutom en biobiljett som kompensation. 2: Du ser någon slå sönder bakrutan på en bil som står parkerad på gatan.

Tänk på en händelse som de reagerat på och som väckte tankar och känslor. Det får gärna vara en händelse från din vardag, detta gör att det blir lättare att göra krönikan personlig och lokalt anknuten. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen.

Inledning

Hur ämnena blir mer generella… 1: Att det löste sig så bra med jackan får dig att känna att det finns företag som faktiskt tar hand om sina kunder och har bra service. 2: Den sönderslagna bakrutan gör dig arg och får dig att ifrågasätta hur folk kan göra sådana saker helt utan anledning.

Skriv ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.

Argumentera för och emot

Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas motargument. Hitta motargumenten och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga?

Avslutning

Saker som gör en bra avslutning är:

• Anknyter till inledningen.
• Bra språkligt formulerat och gärna med finess (t.ex. ett ordspråk, en liknelse etc.)
• Framför budskapet en sista gång.

Språk

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. Om du ska skriva en krönika i skolan ska du inte försöka imponera på läraren med krångliga formuleringar och ord, utan skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. För att lyckas med detta är det viktigt att du har hittat ett bra ämne. Läs igenom texten när du är klar för att undvika slarvfel. Låt också någon annan läsa igenom och ge tips.

Checklista

Krönikor är som sagt väldigt fria texter att skriva, så använd din fantasi och var engagerad när du skriver dem, men tänk på att du har fått med grunden, alltså skildrat och kommenterat en händelse som väckt dina känslor. När du börjar bli färdig, kontrollera att du har:

• hittat en händelse som du reagerat på, gärna från vardagen
• skrivit en kort intresseväckande inledning
• förklarat hur och varför händelsen berört dig
• tagit frågan till ett större sammanhang
• argumenterat för din sak
• tänkt på vilka motargument som finns och bemött dem
• knutit ihop krönikan med en avslutning
• tänkt på vem som ska läsa texten och anpassat språket efter läsaren
• använt ett språk som du känner dig bekväm med
• läst igenom och kollat efter slarvfel

Fler tips på ämnen att skriva om

Man ska inte vara så självisk

Det är onödigt att köpa dyra väskor

Musik är som meditation

Det är bara rikas ansvar att hjälpa fattiga

Människor tränar mer än tidigare

Han hittar ingenstans att bo

Musik är en lisa för själen

Jag vill avskräcka folk från att bli terrorister

Hon tycker det är för mycket folk på stan

Alla kan inte åka till månen

Idrott är inget för mig

Hundar borde bo på landet

Begreppsutställning: Hinduism och Buddhism

 De har tappat det igen!

Än en gång har era SO-lärare helt tappat greppet och förlorat all sin kunskap om Hinduism och Buddhism.

Ni får se till att hjälpa dem tillbaka på rätt spår, ge dem lycka och kunskaper åter.

Hur ska ni gå till väga?

-Arbeta i par/smågrupper

-Ni tilldelas ett ämne att hjälpa era SO-lärare med

-Med kortfattade texter i kombination med bilder eller filmer skapar ni tydliga förklaringar av ert ämne.

-Under lektion nummer två anordnar ni en utställning och låter era SO-lärare vandra runt för att ta del av era verk. Förhoppningsvis kan detta återväcka deras stora kunskaper och legendariska visdom. 

-Ni får också gå runt, titta på varandras presentationer och diskutera. Det blir i sig en bra förberedelse för provet.

Ämnen

1. Hinduismens gudar och deras roll

2. Karma, Reinkarnation/Samsara, Moksha och Nirvana

3. Buddhas upplysning

4. Heliga kor och Ahimsa

5. Möjligheter och utmaningar att leva som hindu i Sverige

6. Möjligheter och utmaningar att leva som buddhist i Sverige

7. De fyra sanningarna och den åttafaldiga vägen

8. Är Hinduismen monoteistisk, polyteistisk eller både och?

9. När var och hur grundas de båda religionerna?

Dracula

Bram Stoker

Bram Stoker föddes i Clontarf, en förort till Dublin, som son till Abraham Stoker och feministen Charlotte Mathilda Blake Thornley. En svår sjukdom under barndomen gav honom tid till reflektion, vilket han senare sade varit gynnsamt för hans utveckling till författare. Han studerade matematik vid Trinity College i Dublin 1864-70, och intresserade sig samtidigt för historia och filosofi, varför han blev medlem av olika sällskap.

Efter studierna blev han tjänsteman, och skrev artiklar för The Dublin Mail. 1878 gifte han sig med skönheten Florence Balcombe, som tidigare varit Oscar Wildes dam. De nygifta flyttade till London, och Stoker blev anställd av sin vän Henry Irving som direktör för Lyceum Theatre. Därigenom lärde han känna flera betydande författare, som James McNeil Whistler och Sir Arthur Conan Doyle, och möjlighet att se världen under teaterns turnéer.

Bram Stoker fick ett flertal slaganfall före sin död, han avled i sitt hem, George's Square nummer 26, den 20 april 1912. Enligt vissa biografskrivare avled han på grund av syfilis, andra påstod att han var överarbetad.

 

Handling

Jonathan Harker blir skickad till Transylvanien av sin advokatfirma för att bistå deras nya klient, greve Dracula, som önskar att bosätta sig i England. Resan är lång och farofylld, och han blir ständigt varnad av okända människor ju längre österut han reser. Väl framme blir han grevens fånge, och först då inser han grevens övernaturliga väsen och hans planer för resan till England. Han måste fly borgen och stoppa Dracula innan det är för sent.

Utdrag ur Dracula

Precis när jag kommit till denna slutsats hörde tunga steg närma sig på andra sidan porten och jag såg genom springorna ett annalkande ljussken. Sedan hördes ljudet av skramlande kedjor och tunga riglar som drogs undan. En nyckel vreds om med ett gnisslande ljud som tydde på att låset inte brukats på länge, och porten öppnades.

Där innanför stod en högrest gammal man, slätrakad med undantag för en vit mustasch, helt klädd i svart från huvud till fot och utan den minste antydan till färg någonstans. Han höll i handen en gammal silverlykta vars låga brann utan skydd av något slag och kastade långa, skälvande skuggor när den fladdrade i draget från den öppna porten. Den gamla mannen bjöd mig stiga in med en artig gest med högra handen, samtidigt som han sade på utmärkt engelska men med egendomlig intonation:

>>Välkommen till mitt hus! Stig in frimodigt och av egen vilja!<< Han gjorde ingen rörelse för att stiga ut och möta mig, utan stod orörlig likt en staty som om hans välkomnande gest hade förvandlad honom till sten. I samma ögonblick som jag steg över tröskeln gick han emellertid impulsivt mot mig, sträckte fram handen och grep om min hand med en kraft som fick mig att rycka till, en reflex som inte förminskades av det faktum att hans hand var kall som is – mer lik en död mans hand än en levande.

Jag sov bara några timmar efter det att jag gått till sängs, för att sedan stiga upp eftersom jag inte kunde sova mer. Jag hade hängt upp min rakspegel vid fönstret och skulle just börja raka mig. Plötsligt kände jag en hand på min axel och hörde grevens röst säga: >>God morgon. << Jag ryckte häpet till, förvånad över att inta ha sett honom, för spegeln visade hela rummet bakom mig. När jag ryckte till skar jag mig en smula, men lade inte märke till det just då. Efter att ha besvarat grevens hälsning vända jag mig återigen mot spegeln för att se hur jag kunnat ta så miste. Den här gången gick det inte att ta fel, för mannen stod intill mig och jag kunde se honom över min axel. Men han syntes inte i spegeln! Jag kunde se hela rummet bakom mig; men där fanns inte en skymt av någon annan människa än jag. Detta var häpnadsväckande, och när det lades till så många andra egendomliga händelser kunde det inte undgå att förstärka den obestämda känslan av obehag som jag alltid erfar när greven är i närheten; men just då observerade jag att det blödde lite ur skråman och att blodet rann ner över min haka. Jag lade ifrån mig rakkniven och vände mig samtidigt halvvägs runt för att leta reda på en bit plåster. När greven såg mitt ansikte flammade det till av demoniskt raseri i hans ögon och han grep plötsligt efter min strupe. Jag drog mig undan och hans hand rörde vid radbandet som krucifixet hängde i. han förändrades omedelbart och raseriet försvann så snabbt att jag knappt kunde tro att det någonsin funnits.

>> Var försiktig <<, sade han, >> var försiktig så ni inte skär er. Det är farligare än ni tror i det här landet. << sedan grep han rakspegeln och fortsatte: >>Och det är den här eländiga tingesten som bär skulden till det. Den är ett skamlöst utslag av mänsklig fåfänga. Ut med den! << Därmed vräkte han upp fönstret med ett enda slag av sin förfärliga hand och slängde ut spegeln som krossades i tusentals skärvor mot den stenlagda gårdsplanen långt under oss. Sedan drog han sig tillbaka utan ett ord. Det är mycket irriterande för jag vet inte hur jag nu skall kunna raka mig, såvida jag inte kan spegla mig i urboetten eller i botten av rakskålen, vilken lyckligtvis är av metall.

När jag gick ut i matsalen var frukosten framdukad; men jag kunde inte finna greven någonstans. Så jag frukosterade ensam. Det är märkligt att jag än så länge inte har sett greven äta eller dricka. Han måste vara en mycket märklig man!

Efter frukosten utforskade jag slottet en smula. Jag gick ut i trapphallen och fann ett rum som vette åt söder. Utsikten var fantastisk, och från denna plats hade jag alla möjligheter att njuta av den. Slottet ligger precis på randen ett bråddjup. En sten som föll från fönstret skulle falla fritt trehundra meter! Så långt ögat når utbreder sig ett hav av gröna trädtoppar, här och var brutet av en springa som utmärker en klyfta. På vissa ställen skymtar silvertrådar där vattendrag vindlar sig fram i djupa raviner genom skogen.

Men jag är inte i den rätta sinnesstämningen för att beskriva skönhet, för när jag hade beundrat utsikten fortsatta jag mina efterforskningar; dörrar, dörrar, dörrar överallt, alla låste och riglade. De enda utgångarna är de som består av fönstren i slottsmurarna.

Arbetsuppgifter

1. Beskriv Dracula utifrån det vi får veta i utdraget. Beskriv både hans yttre och hur verkar vara som person.

2. Hur blir Dracula förändrad när han ser blod?

3. Kan du se några drag hos berättelsen som är typiska för Romantiken? Berätta.

Frankenstein

 

Mary Shelley

 

Mary Shelley skrev flera romaner men blev berömd för skräckhistorien Frankenstein. Den skrevs 1816 då en grupp författare tillbringade en sommar tillsammans i Schweiz. Efter att ha läst och berättat spökhistorier för varandra bestämde de sig för att ha en tävling om vem som kunde skriva den bästa spökberättelsen. Två år senare hade Mary Shelley publicerat sin berättelse – romanen om Frankensteins monster.

I romanen skapar doktor Frankenstein på konstgjord väg en människoliknande varelse av hopplockade kroppsdelar. Monstret vaknar till liv i laboratoriet när energi tillförs av en kraftfull maskin. Boken blev en succé och Frankensteins monster blev ett begrepp som fortfarande dyker upp i mängder av sammanhang – inte minst i filmer, TV-serier och annan populärkultur.

Man brukar säga att Shelley startade monstergenren som sedan bara blev större och större. Monstret var en känslosam och omtänksam varelse även om han såg ut som ett monster. Omgivningen som dömde honom utifrån utseendet såg inte hans personlighet. Samma tema syns i både Ringaren i Notre Dame av Dumas och i den gamla folksagan Skönheten och odjuret, som filmatiserats och skrivits i flera olika versioner.

Bara 16 år gammal rymde Mary hemifrån med författaren Percy Bysshe Shelley till Frankrike. De gifte sig 1816, men Percy dog 1822 i havet utanför Italiens kust när den båt han färdades i sjönk i en storm. Mary fortsatte att skriva och arbetade med att få Percys dikter utgivna. Ingen av hennes övriga böcker blev dock lika populär som Frankenstein. Hon dog 1851.

ne.se

Utdrag ur Frankensteins monster

En dyster kväll i november fick jag se mitt slit nå sin fullbordan. Med en ängslan som nästan övergick i ångest samlade jag livsinstrumenten omkring mig för att kunna ingjuta en gnista av liv i det döda ting som låg vid mina fötter. Klockan var redan ett på morgonen. Regnet smattrade sorgligt mot rutorna och ljuset hade nästan brunnit ner när jag i dess falnande skimmer såg varelsens matta, gula ögon öppna sig. Den andades tungt, och en krampartad rörelse genomför dess lemmar.

Hur skulle jag kunna beskriva mina känslor inför denna katastrof, eller skildra den eländiga varelse jag med sådan oändlig möda och omsorg hade försökt forma? Hans lemmar var proportionerliga, och jag hade valt hans drag för att de skulle vara vackra. Vackra! Gode Gud! Hans gula hud täckte knappt maskinerier av muskler och ådror därunder, hans hår var glänsande svart och böljande, hans tänder vita som pärlor. Men detta överdåd utgjorde bara en desto mer fasansfull kontrast till hans vattniga ögon, som nästan tycktes ha samma färg som de gulvita hålor de var infattade i, och till hans förtorkade hy och raka, svarta läppar.

Livets olika tillfälligheter är inte lika föränderliga som människonaturens känslor. Jag hade arbetat hårt i nästan två år, med det enda syftet att ingjuta liv i en livlös kropp. För detta hade jag nekat mig vila och förstört min hälsa. Jag hade önskat det med en fullkomligt omåttlig glöd, men nu när jag var klar försvann drömmens skönhet och en andlös skräck och avsky fyllde mitt hjärta. Jag stod inte ut med åsynen av den varelse jag hade skapat, så jag rusade ut ur rummet och gick länge fram och tillbaka i mitt sovrum, utan att kunna lugna mig så att jag kunde sova. Till sist avlöste tröttheten den upprördhet jag tidigare hade fått utstå, och jag kastade mig på sängen med kläderna på i ett försök att få några ögonblicks glömska. Men det var förgäves. Jag sov förvisso, men stördes av vilda drömmar. Jag tyckte att jag såg Elizabeth, strålande av friskhet, gå längs gatorna i Ingolstadt. Förtjust och överraskad omfamnade jag henne, men när jag tryckte den första kyssen mot hennes läppar fick de dödens likbleka färg. Hennes drag verkade förändras, och jag tyckte att jag höll min döda mors lik i mina armar. En svepning omslöt hennes gestalt, och jag såg gravmaskarna kräla i flanelltygets veck. Skräcken ryckte mig ur sömnen, kall fukt täckte min panna, mina tänder skallrade och alla lemmar började skaka våldsamt. Då, i månens dunkla gula sken som trängde sig in genom fönsterluckorna, såg jag varelsen – det eländiga monster som jag hade skapat. Han höll upp sängförhänget, och hans ögon, om man kan kalla dem ögon, var riktade mot mig. Hans käkar öppnade sig och han muttrade några oartikulerade ljud, medan ett grin rynkade hans kinder. Det är möjligt att han talade, men jag hörde inte. En hand var utsträckt, till synes för att hålla mig kvar, men jag flydde och rusade nedför trapporna. Jag tog min tillflykt till gårdsplanen som hörde till huset. Där stannade jag kvar under resten av natten, gick ytterst upphetsad fram och tillbaka, lyssnade uppmärksamt, uppfattade och fruktade alla ljud som om de meddelande att det demoniska lik jag så miserabelt hade gett liv närmade sig.

O! Ingen dödlig skulle kunna stå ut med skräcken inför detta ansikte. En mumie som åter har fått liv skulle inte kunna vara så ohygglig som denna eländiga varelse. Jag hade betraktat honom innan han var färdig. Han var ful då, men när musklerna och lederna hade gjorts förmögna att röra sig blev han någonting som inte ens Dante hade kunnat föreställa sig.

Arbetsuppgift 

Du har nu läst om Mary Shelley och hennes roman Frankenstein. Problemet med att kalla romanen för Frankenstein är att det inte är den fullständiga titeln på romanen. Den fullständiga titeln är Frankenstein eller den moderne Prometheus.

Din uppgift nu är att ta reda på vem Prometheus var och på vilka sätt påminner Victor Frankenstein om honom? Ge exempel.

Länk till "Unga fakta" och information om Prometheus