Bram Stoker
Bram Stoker föddes i Clontarf, en förort till Dublin, som son till Abraham Stoker och feministen Charlotte Mathilda Blake Thornley. En svår sjukdom under barndomen gav honom tid till reflektion, vilket han senare sade varit gynnsamt för hans utveckling till författare. Han studerade matematik vid Trinity College i Dublin 1864-70, och intresserade sig samtidigt för historia och filosofi, varför han blev medlem av olika sällskap.
Efter studierna blev han tjänsteman, och skrev artiklar för The Dublin Mail. 1878 gifte han sig med skönheten Florence Balcombe, som tidigare varit Oscar Wildes dam. De nygifta flyttade till London, och Stoker blev anställd av sin vän Henry Irving som direktör för Lyceum Theatre. Därigenom lärde han känna flera betydande författare, som James McNeil Whistler och Sir Arthur Conan Doyle, och möjlighet att se världen under teaterns turnéer.
Bram Stoker fick ett flertal slaganfall före sin död, han avled i sitt hem, George's Square nummer 26, den 20 april 1912. Enligt vissa biografskrivare avled han på grund av syfilis, andra påstod att han var överarbetad.
Handling
Jonathan Harker blir skickad till Transylvanien av sin advokatfirma för att bistå deras nya klient, greve Dracula, som önskar att bosätta sig i England. Resan är lång och farofylld, och han blir ständigt varnad av okända människor ju längre österut han reser. Väl framme blir han grevens fånge, och först då inser han grevens övernaturliga väsen och hans planer för resan till England. Han måste fly borgen och stoppa Dracula innan det är för sent.
Utdrag ur Dracula
Precis när jag kommit till denna slutsats hörde tunga steg närma sig på andra sidan porten och jag såg genom springorna ett annalkande ljussken. Sedan hördes ljudet av skramlande kedjor och tunga riglar som drogs undan. En nyckel vreds om med ett gnisslande ljud som tydde på att låset inte brukats på länge, och porten öppnades.
Där innanför stod en högrest gammal man, slätrakad med undantag för en vit mustasch, helt klädd i svart från huvud till fot och utan den minste antydan till färg någonstans. Han höll i handen en gammal silverlykta vars låga brann utan skydd av något slag och kastade långa, skälvande skuggor när den fladdrade i draget från den öppna porten. Den gamla mannen bjöd mig stiga in med en artig gest med högra handen, samtidigt som han sade på utmärkt engelska men med egendomlig intonation:
>>Välkommen till mitt hus! Stig in frimodigt och av egen vilja!<< Han gjorde ingen rörelse för att stiga ut och möta mig, utan stod orörlig likt en staty som om hans välkomnande gest hade förvandlad honom till sten. I samma ögonblick som jag steg över tröskeln gick han emellertid impulsivt mot mig, sträckte fram handen och grep om min hand med en kraft som fick mig att rycka till, en reflex som inte förminskades av det faktum att hans hand var kall som is – mer lik en död mans hand än en levande.
Jag sov bara några timmar efter det att jag gått till sängs, för att sedan stiga upp eftersom jag inte kunde sova mer. Jag hade hängt upp min rakspegel vid fönstret och skulle just börja raka mig. Plötsligt kände jag en hand på min axel och hörde grevens röst säga: >>God morgon. << Jag ryckte häpet till, förvånad över att inta ha sett honom, för spegeln visade hela rummet bakom mig. När jag ryckte till skar jag mig en smula, men lade inte märke till det just då. Efter att ha besvarat grevens hälsning vända jag mig återigen mot spegeln för att se hur jag kunnat ta så miste. Den här gången gick det inte att ta fel, för mannen stod intill mig och jag kunde se honom över min axel. Men han syntes inte i spegeln! Jag kunde se hela rummet bakom mig; men där fanns inte en skymt av någon annan människa än jag. Detta var häpnadsväckande, och när det lades till så många andra egendomliga händelser kunde det inte undgå att förstärka den obestämda känslan av obehag som jag alltid erfar när greven är i närheten; men just då observerade jag att det blödde lite ur skråman och att blodet rann ner över min haka. Jag lade ifrån mig rakkniven och vände mig samtidigt halvvägs runt för att leta reda på en bit plåster. När greven såg mitt ansikte flammade det till av demoniskt raseri i hans ögon och han grep plötsligt efter min strupe. Jag drog mig undan och hans hand rörde vid radbandet som krucifixet hängde i. han förändrades omedelbart och raseriet försvann så snabbt att jag knappt kunde tro att det någonsin funnits.
>> Var försiktig <<, sade han, >> var försiktig så ni inte skär er. Det är farligare än ni tror i det här landet. << sedan grep han rakspegeln och fortsatte: >>Och det är den här eländiga tingesten som bär skulden till det. Den är ett skamlöst utslag av mänsklig fåfänga. Ut med den! << Därmed vräkte han upp fönstret med ett enda slag av sin förfärliga hand och slängde ut spegeln som krossades i tusentals skärvor mot den stenlagda gårdsplanen långt under oss. Sedan drog han sig tillbaka utan ett ord. Det är mycket irriterande för jag vet inte hur jag nu skall kunna raka mig, såvida jag inte kan spegla mig i urboetten eller i botten av rakskålen, vilken lyckligtvis är av metall.
När jag gick ut i matsalen var frukosten framdukad; men jag kunde inte finna greven någonstans. Så jag frukosterade ensam. Det är märkligt att jag än så länge inte har sett greven äta eller dricka. Han måste vara en mycket märklig man!
Efter frukosten utforskade jag slottet en smula. Jag gick ut i trapphallen och fann ett rum som vette åt söder. Utsikten var fantastisk, och från denna plats hade jag alla möjligheter att njuta av den. Slottet ligger precis på randen ett bråddjup. En sten som föll från fönstret skulle falla fritt trehundra meter! Så långt ögat når utbreder sig ett hav av gröna trädtoppar, här och var brutet av en springa som utmärker en klyfta. På vissa ställen skymtar silvertrådar där vattendrag vindlar sig fram i djupa raviner genom skogen.
Men jag är inte i den rätta sinnesstämningen för att beskriva skönhet, för när jag hade beundrat utsikten fortsatta jag mina efterforskningar; dörrar, dörrar, dörrar överallt, alla låste och riglade. De enda utgångarna är de som består av fönstren i slottsmurarna.
Arbetsuppgifter
1. Beskriv Dracula utifrån det vi får veta i utdraget. Beskriv både hans yttre och hur verkar vara som person.
2. Hur blir Dracula förändrad när han ser blod?
3. Kan du se några drag hos berättelsen som är typiska för Romantiken? Berätta.
