Franska revolutionen, grundkurs

År 1789 bryter den franska revolutionen ut och du kommer snart att får lära dig om vilka orsaker som låg bakom den samt vilka konsekvenser revolutionen fick men först några grundläggande begrepp, som det är bra att kunna.

Monarki: Ett statsskick där en kung eller drottning är statschef.

Republik:Ett statsskick där statschefen väljs, ofta en president.

Ståndssamhälle: Ett samhälle indelat i olika sociala grupper (stånd) med olika rättigheter och skyldigheter. I Frankrike fanns tre stånd: präster, adel och det så kallade tredje ståndet, som utgjorde folkets stora massa. Adeln och prästerna var i stort sett befriade från skatt och de hade många andra rättigheter som de övriga fransmännen saknade.

Privilegier: Särskilda rättigheter eller förmåner som vissa grupper har.

Adel: En samhällsklass med ärftliga titlar och privilegier.

Präster: Religiösa ledare inom kyrkan.

Tredje ståndet: Den del av befolkningen som inte tillhör adeln eller prästerskapet, främst borgare och bönder.

Världshandel: Handel mellan olika länder och kontinenter.

Ekonomi: Hur resurser och rikedomar fördelas och används i ett samhälle.

Politik: Processen att fatta beslut som gäller ett samhälle.

Demokrati: Ett styrelseskick där folket har makten att välja sina ledare.

Diktatur: Ett styrelseskick där en person eller en liten grupp har all makt.

Missnöje: Känsla av otillfredsställelse eller frustration.

Orättvisor: Ojämlik behandling eller fördelning av resurser.

Missväxt: Dåliga skördar som leder till brist på mat.

Eden i bollhuset: när medlemmar av det tredje ståndet,den 20 juni 1789, samlades i en inomhustennisbana (bollhus) i Versailles. Där svor de en ed att inte skiljas förrän de hade utarbetat en ny grundlag för Frankrike. Denna händelse markerade början på Nationalförsamlingen och var ett viktigt steg mot att avskaffa det gamla ståndssamhället och skapa en mer demokratisk stat.

Grundlag: De viktigaste lagarna som styr ett land.

Riksdag: Den lagstiftande församlingen i ett land.

Parlament: En församling som representerar folket och fattar beslut.

Ståndsriksdagen: En riksdag där representanter för de olika stånden möts.

Nationalförsamlingen: En församling som representerar hela folket, bildad av tredje ståndet.

Uppror: En våldsam protest eller revolt mot myndigheterna.

Bastiljen: En fästning i Paris som stormades den 14 juli 1789, vilket markerade starten på revolutionen.

Skatt: Pengar som betalas till staten eller kungen för att finansiera dess verksamhet.

Skräckväldet: En period under franska revolutionen då många avrättades för att vara fiender till revolutionen.

Orsaker till revolutionen

Det orättvisa ståndssamhället

Frankrike. Under 1700-talet var Frankrike Europas största land med sina 26 miljoner invånare. Det var också det rikaste landet och de franska kungarna var Europas mäktigaste härskare. Alla beundrade den franska konsten och litteraturen. Alla förnäma och rika människor ute i Europa, även i Sverige, talade franska.

Kungen och drottningen.  Ludvig XVI var Frankrikes kung 1789. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Drottningen, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig som då var 19 år. Kungaparet bodde i det vackra slottet Versailles utanför Paris. Där bodde kungaparet tillsammans med 1 000 hovmän och 4 000 tjänare. Versailles var det vackraste slottet i Europa.

Ett orättvist samhälle. Det franska folket var indelat i tre grupper (stånd): adel, präster och resten av folket som var borgare/bönder. Adeln och prästerna, som bara utgjorde en halv miljon av Frankrikes 26 miljoner invånare, ägde hela 35 procent av den odlade jorden. Adeln och prästerna hade förmåner (privilegier) som inte bönderna hade, de behövde inte betala skatt och bara adelsmän kunde bli ämbetsmän eller officerare. Under 1700-talet hade handeln ökat och många företagare blev förmögna. De kunde inte inse varför adeln skulle ha sina privilegier.

Dyra krig, missväxt och svält

Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria. Detta krig var dyrbart för Frankrike. Dessutom drabbades Frankrike av missväxt, och priset på bröd fördubblades. Nu började allt fler och fler människor tycka att ståndsindelningen var föråldrad och dålig, och att det kungliga enväldet byggde på tankar som stred mot förnuftet.

Upplysningen. Kritiken kom främst från författare som Voltaire och Rousseau. Dessa författare var representanter för den sk. Upplysningen som innebar att om människorna skaffar sig kunskaper blir de upplysta och förnuftiga och då kan man fatta kloka beslut. Nu försökte kungen förbättra Frankrikes ekonomi genom att lägga fram ett förslag att alla skulle betala skatt. Det protesterade naturligtvis prästerna och adelsmännen emot. Då valde kungen att kalla representanter för de tre stånden till en riksdag. Det var den första riksdagen på 175 år i de enväldiga kungarnas Frankrike.

Revolutionens förlopp, alltså viktiga händelser under revolutionen

Riksdagen samlas. I maj 1789 samlades den franska riksdagen i Versailles. Den bestod av 300 adelsmän, 300 präster samt 600 personer från det tredje ståndet. De flesta i det tredje var jurister, journalister, köpmän och lärare. Inte en enda bonde eller arbetare hade valts. Tidigare hade varje stånd haft en röst vardera. Därmed räknade adelsmän och präster att de skulle få igenom sin vilja. Nu krävde det tredje ståndet att alla riksdagsmän skulle sammanträda och rösta gemensamt. Det ville inte kungen gå med på. På morgonen den 20 juni lät kungen låsa tredje ståndets mötessal.  När det tredje ståndet inte kunde komma in gick de till ett bollhus (ungefär tennishall) i närheten. Där lovade de varandra att inte skiljas åt förrän de hade gett Frankrike en författning, som var mer rättvis för alla i landet. Efter ett par dagar gav kungen efter och han uppmanade prästerna och adelsmännen att förena sig med det tredje ståndet. Därmed hade den gamla ståndsriksdagen blivit en enkammarriksdag, och den kom att kallas nationalförsamling.

Fästningen Bastiljen. Tredje ståndets aktioner skrämde nu kungen. Därför lät han samla 30 000 soldater kring Versailles och Paris. I Paris steg priset på bröd ytterligare och rykten surrade i luften. Många var rädda att kungen skulle upplösa den nya nationalförsamlingen. På morgonen den 14 juli 1789 gick det rykten om att trupper närmade sig Paris. Folkmassorna trodde att det fanns vapen i den medeltida fästningen Bastiljen, som då användes till fängelse.  Nu började folk angripa Bastiljen för att få tag på vapen, men efter ett tag kom förhandlingar igång med Bastiljens chef.  Då hade endast en person bland försvararna dödats, medan minst 98 dödades och 73 skadades bland angriparna. Chefen fick i löfte att ingen skulle dödas om han öppnade Bastiljen.
När fästningen öppnades dödades tre av soldaterna i fästningen och en full kock sprang fram och dödade chefen, och på natten fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator. Den 14 juli var en av de avgörande dagarna under franska revolutionen. Kungen tvingades dra tillbaka sina trupper och nationalförsamlingen var räddad och folket hade segrat över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.


Frihet, jämlikhet och broderskap. Nu spred sig oron ut i landet och även bönderna gjorde uppror. På flera ställen stormades adelsmännens slott av rasande bönder. De förstörde förteckningarna över alla de avgifter som de hade betalat till godsägarna. Alla dessa oroligheter påverkade nationalförsamlingen.
Den 4 augusti 1789 beslöt nationalförsamlingen att alla adelns och prästernas privilegier skulle avskaffas. Lagen skulle hädanefter gälla lika för alla. Alla skulle betala skatt och alla privilegier skulle försvinna. ”Frihet, jämlikhet och broderskap”, blev revolutionens slagord.

Nya reformer.  Under åren 1789-1791 genomförde nationalförsamlingen många reformer. Det innebar att kungen miste all politisk makt. Men någon jämlikhet infördes inte. Endast vuxna män med en viss inkomst fick rösträtt till nationalförsamlingen. Det var de rika borgarna som hade fått makten efter revolutionen. De stora förlorarna var bönderna och kvinnorna (som inte hade någon rösträtt).

Kungafamiljen flyr. Kungafamiljen bodde nu i Paris där de bevakades av Nationalförsamlingens trupper. Nu hade kungen bestämt sig för att fly från Frankrike. Det var den svenske greven Axel von Fersen som planerade flykten. Fersen var förmodligen älskare till drottning Marie-Antoinette. Hela kungafamiljen var förklädd när de reste med häst och vagn mot gränsen i norr den 20 juni 1791. Nästan framme stoppades vagnen eftersom kungen var igenkänd. Bevakad av soldater fördes kungafamiljen åter till Paris.

Krig. Under våren 1792 beslutade nationalförsamlingen att Frankrike skulle anfalla Österrike för att sprida revolutionens idéer. Snart var man även i krig med Storbritannien och Preussen (nutida Tyskland). För att klara av kriget infördes allmän värnplikt. Den nya värnpliktsarmén gav snart Frankrike övertag i krigen.
Kungen anklagades för förräderi mot fosterlandet, dömdes och avrättades. Även drottningen Marie-Antoinette avrättades. Nu blev Frankrike en republik. Snart utbröt det strider inom de grupper som startat revolutionen. Många bönder stödde sina bypräster, och ute på landsbygden flammade motrevolutioner upp.

Skräckväldet. Nu inrättade nationalförsamlingen ett välfärdsutskott som skulle göra så att det blev lugnt i landet. Ledare för utskottet blev advokaten Robespierre.  Under åren 1793-1794 styrde Robespierre landet som diktator. Robespierre blev med tiden allt mer maktgalen och Frankrike var nu inne i den bloddrypande period som kallas skräckväldet. Vem som helst kunde misstänkas vara motståndare till revolutionen och avrättas i giljotinen. Men till sist gjorde en del medlemmar i nationalförsamlingen uppror mot Robespierre. De lyckades fängsla Robespierre och så miste han själv huvudet i giljotinen. Därmed var skräckväldet slut.

Napoleon. Efter Robespierres död avskaffades den allmänna rösträtten. Fem år senare, 1799, tog generalen Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp. För att göra sig populär bland fransmännen lovade han dem fred. Den slöts 1802 efter tio år av krig i Europa. År 1804 utropade han sig till kejsare. Den första franska republiken fanns inte längre. Napoleon kom från ön Korsika och släkten var italiensk och levde på att odla vin. När revolutionen bröt ut gjorde Napoleon en snabb militär karriär. 1799 utnämndes han till general, bara 24 år gammal. Vid 30 års ålder, var han Frankrikes envåldshärskare.  1804 kröntes han till kejsare. Det var påven som krönte Napoleon, men han själv satte kronan på sitt huvud.

Strider. Under Napoleons tid erövrade de franska arméerna nästan hela Europa.  Napoleon kunde dock inte komma över till England men 1812 hade Napoleon bestämt sig för att erövra det väldiga Ryssland. Med 500.000 soldater gick han in i Ryssland, där de ryska soldaterna drog sig undan och brände byar.  När den stora armén tågade in i Moskva, var staden utrymd. Nästa dag började den brinna och den brann i sex dagar. Det var ryssarna som förstörde staden. Soldaterna var inte rustade för den ryska vintern och den ryska armén anföll hela tiden. En halv miljon soldater hade tågat in i Ryssland. Fem månader senare kom mindre än 30 000 av dem tillbaka. Nu bildades ett förbund mellan de europeiska staterna och Napoleon besegrades. Napoleon avsattes 1814 och fördes till den lilla ön Elba utanför Italiens kust.
Ett år efter deporteringen till Elba återvände Napoleon till Paris där han tog makten. Men den 18 juni 1815 möttes Napoleons armé en brittisk och preussisk armé vid den lilla byn Waterloo i Belgien. Det blev kejsarens sista strid. Hans armé besegrades och hundra dagar efter sin återkomst till Frankrike tvingades han än en gång lämna sin tron. Napoleon förvisades till ön S: t Helena i södra Atlanten. Där bodde han strängt bevakad av brittiska soldater. Napoleon dog 1821, troligen av sviterna av ett magsår, men det finns forskare som anser att Napoleon blev förgiftad av arsenik av britterna.

De främsta konsekvenserna av revolutionen var följande:

Frankrike fick en ny författning (grundlag)

Adelns makt och privilegier avskaffades

Den franska kungamakten störtades

Kyrkans makt minskade

Skräckväldet under Maximilien de Robespierre

Kvinnorna fick ökade rättigheter

Borgarna kunde stärka sin makt

Press- och yttrandefrihet infördes

Napoleon tog makten i Frankrike

Medborgarna blev lika inför lagen

Några av konsekvenserna förklarade

Frankrike fick en ny författning

Efter att den uppretade folkmassan stormat fästningen Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, spred sig oroligheterna runt om i landet. Adeln flydde från Frankrike då hungriga och uppretade bönder brände ner deras gods. I oktober 1789 tågade 6 000 kvinnor från Paris till Versailles där kungen Ludvig XVI och drottningen Marie Antoinette levde i ofattbar lyx. Kvinnorna som protesterade mot de höga brödpriserna krävde att kungen skulle flytta in till Paris, vilket han också gjorde då nationalgardet ställde sig på kvinnornas sida. Sommaren 1791 gjorde kungen och drottningen ett misslyckat flyktförsök men greps och fördes tillbaka till Paris. Samma höst fick Frankrike en ny författning enligt vilken kungens makt blev mycket begränsad.

Adelns makt och privilegier avskaffades

I samband med Frankrikes nya författning upplöstes det gamla ståndssamhället som varit rådande i nästan tusen år. Därmed avskaffades adelns makt och privilegier. Skattefriheten för adel och präster togs bort redan i augusti 1789.

Den franska kungamakten störtades

Trots att kungens makt efter revolutionen var nästan obefintlig, ansågs kungahuset ändå som ett hot mot revolutionen. I januari 1793 avrättades Ludvig XVI genom giljotinering. Drottningen följde hans öde i oktober samma år. Även kyrkans makt minskade drastiskt efter revolutionen. Kyrkans inflytande skulle minska ännu mer efter att advokaten Maximilien de Robespierre (1758-1794) fick makten över Pariskommunen. I samband med detta gick den franska revolutionen in i en ny och blodigare fas som inom historieskrivningen ofta benämns som skräckväldet.

Kyrkans makt minskade

Robespierre och välfärdsutskottet som han representerade förbjöd kristendomen och manade i stället till fosterlandsdyrkan. Kyrkorna rensades på alla religiösa utsmyckningar och prästerna antingen mördades eller fördrevs då de sågs som motståndare till revolutionen.

Skräckväldet under Maximilien de Robespierre

Skräckväldet innebar att Robespierre allt mer framstod som en diktator. Alla som uppfattades som motståndare förlorade sina huvuden i giljotinen. Tiotusentals människor mördades under skräckväldet, vilket avslutades först i slutet av juli 1794 då Robespierre själv hamnade under giljotinen efter order av sin närmaste krets av medarbetare.

Kvinnorna fick ökade rättigheter

Men var det s.k. "skräckväldet" enbart dåligt? Faktum är att det under perioden i fråga genomdrevs flera viktiga reformer i revolutionens anda. Ett obligatoriskt skolväsende infördes i Frankrike. Även kvinnornas rättigheter stärktes i och med att lika arvsrätt infördes. Tidigare hade de franska kvinnorna saknat arvsrätt. Och för första gången i fransk historia kunde kvinnor ansöka om skilsmässa från sina män utan att ange ett skäl. Dessutom var kvinnorna för första gången tillåtna att ingå äktenskap utan sin faders samtycke. Jämställdhet mellan män och kvinnor var dock långt borta och det skulle dröja fram till 1944 innan de franska kvinnorna fick allmän rösträtt.

Borgarna kunde stärka sin makt

Franska revolutionen innebar att borgarna, den mest pådrivande gruppen bakom revolutionen, kunde öka sin makt. Borgerliga ideal och levnadsmönster skulle därefter komma att prägla utvecklingen i Europa under hela 1800-talet.

Press- och yttrandefrihet infördes

Efter skräckväldets slut genomfördes reformer för en ökad yttrande- och tryckfrihet. Detta var ett steg närmare det vi idag ser som de viktigaste hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle.

Napoleon tog makten i Frankrike

Generalen och överbefälhavaren i den franska armén, Napoleon Bonaparte (1769-1821), tog makten i Frankrike genom den så kallade Brumairekuppen i november 1799. Han blev först vad vi skulle kunna definiera som diktator, och senare kejsare (1804). Napoleons väg mot makten hade möjliggjorts av franska revolutionen och det värnpliktssystem som infördes i samband med de efterföljande franska revolutionskrigen. I enlighet med detta system var det lämplighet och personlig skicklighet som var avgörande för avancemang (tidigare hade börd varit viktigare). Under revolutionskrigen steg Napoleon snabbt i graderna och blev general redan vid 24 års ålder.

Medborgarna blev lika inför lagen

Napoleon kom att inskränka yttrande- och tryckfriheten i Frankrike, vilket kan ses som ett steg i fel riktning. Däremot var Napoleons politik starkt präglad av de revolutionära tankegångarna, vilket märktes i de lagar (Code Napoléon) som infördes 1804. Enligt Napoleons lag - som bland annat byggde på deklarationen om människans och medborgarens rättigheter som antagits redan i augusti 1789 av den franska nationalförsamlingen - var alla människor lika inför lagen, inga privilegier fick användas inför domstol och alla människor skulle fritt få välja religionstillhörighet.

Frågor.

1. Vilka var orsakerna bakom revolutionen?

2. Beskriv begreppet vad "Eden i bollhuset", "Stormningen av Bastiljen" och  "Skräckväldet"var.

3. Berätta om revolutionens konsekvenser på lång och kort sikt.

Övningstest

Via denna länk hittar du ett övningstest med 25 flervalsfrågor som du kan använda för att öva dina kunskaper om franska revolutionen. 

Grundkurs Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen

1783 är ett viktigt årtal i den nya tidens historia. Det året slöts en fred i Paris och därmed blev de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika självständiga, och landet USA bildades.

Varför revolution?

Det fanns många orsaker bakom koloniernas revolt mot England, bland annat ekonomiska orsaker. I England menade man att kolonierna enbart var till för moderlandets bästa. De skulle förse England med råvaror och vara en marknad för brittiska tillverkare.

Utöver de rent ekonomiska orsakerna hade en känsla av att vara amerikaner, snarare än britter, vuxit sig stark. Dessutom upplevdes det som orättvist att skulle betala skatt till England, utan att ha några representanter i det brittiska parlamentet..
Parlamentet (riksdagen) i London utfärdade en mängd lagar för att kontrollera handeln med kolonierna, allt till Englands fördel. Irritationen ökade då regeringen införde vissa stämpelavgifter och skyddstullar på brittiska varor bland annat te.

Spänningen ökade ytterligare 1763 då regeringen förbjöd nybyggarna att slå sig ned väster om bergskedjan Appalacherna. Avsikten var att hindra oroligheter bland ursprungsbefolkningen. Protester och uppror blev följden. Kolonisterna vägrade att acceptera tullar, skatter och stämpelavgifter eftersom de inte fick skicka representanter till det engelska parlamentet.

Kolonisterna gick in för att bojkotta brittiska varor. Till sist avskaffade regeringen alla tullar utom den på te. Hatet mot de brittiska trupperna (10 000 man) i kolonierna ledde till den så kallade ”Bostonmassakern” år 1770. ”Bostonmassakern” började med ett gräl och snöbollskastning mellan brittiska soldater och kolonister utanför tullhuset i Boston och slutade med att fem kolonister sköts till döds.

1773 inträffade det berömda ”Boston Tea Party”. Kolonister utklädda till ursprungsamerikaner klättrade upp på tre brittiska skepp och kastade te för 25 000 pund i vattnet. Brittiska parlamentet svarade med att stänga Bostons hamn.

De första skotten föll i Lexington i april 1775 och det blev upptakten till frihetskriget. Kolonisterna organiserade en arme som leddes av slavägaren George Washington. England satte in 20 000 tyska legosoldater i kriget.

Den 4 juli 1776 utfärdades den berömda oavhängighetsförklaringen(självständighetsförklaringen) i Philadelphia. Sedan dess har den 4 juli varit USA: s nationaldag.

George Washington tar sig över Delawarefloden

Den mest berömda satsen i förklaringen är den att alla människor skapats lika och har samma grundläggande rättigheter, bl.a. rätt till liv, frihet och strävan efter lycka. Trots detta var slaveriet fortfarande lagligt och ursprungsbefolkningen fortsatte förtryckas och dödas vilket är en av orsakerna till att vi under lektionerna kommer att diskutera denna fråga vidare.

En av orsakerna till att kolonierna blev fria var att man fick hjälp av Frankrike och 1781 tvingades engelsmännen att kapitulera. Vid freden i Paris erkände England de 13 koloniernas självständighet.1789 skapades författningen, världens äldsta grundlag. Den 30 april 1789 installerades George Washington som USA:s förste president.

Symbolen för USA var flaggan som kallas för ”Stars and Stripes”. De 13 ursprungliga staterna var markerade i flaggan med 13 stjärnor i en ring och 13 ränder, omväxlande röda och vita. Det översta och understa är röda. När antalet delstater växte ökade också antalet stjärnor i flaggan. Antalet röda och vita ränder behölls oförändrat.

Följderna av självständigheten (konsekvenser)

Länk till text

Maktdelningsprincipen

Slaveriet och triangelhandeln

Slaveriet fortsatte även efter självständigheten.

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Frågor.
1. Berätta om orsakerna bakom koloniernas revolt mot England.
2. Vad var  Bostonmassakern?
3. Vad var Boston Tea Party?
4. Vem var den förste amerikanske presidenten?
5. Vilka blev följderna av självständigheten när det gäller hur landet styrdes och organiserades?
6. Vilka blev följderna av självständigheten för den amerikanska befolkningen, och innebar den olika saker för olika grupper?

Kluringar

a. Vilka spår av revolutionen ser vi i dagens samhälle?

b. Vilka motsägelser kan man hitta i självständighetsförklaringen, när det gäller alla människors rättigheter.

Grundläggande begrepp:
politik, demokrati, kultur, ekonomi, grundlag, författning, maktdelningsprincipen

Begrepp, svåra ord
världshandel, triangelhandel, export-import, koloni, ekonomi, marknad, råvaror, demokrati, diktatur,
republik, monarki, tull, skatt, avgift, stämpelavgift, parlament, grundlag, författning, politik, bojkott,
missnöje, uppror, revolution, frihetskrig, representant, representation

revolution, reform, patriot, nationalist, lojalist, president, regering, slavar, milis, oavhängighetsförklaringen, kongress, parlament, senat, legosoldater, rösträtt, förbundsstat, Pontiac, USA bildas, revolt,
"The Boston Tea Party", Upplysningen, filosof, konstitution,


Känner du/ni till  följande personer:
G Washington, Jefferson, John Adams, Benjamin Franklin, Voltaire, Rousseau, Montesquieu, J Locke Kant, (Lafayette...)

Öva mer...

Binogi

Kahoot 

Läroboken  

Bildspelsquiz 

Begreppsspelet

Andra världskriget, grundkurs

 Översiktlig genomgång av kriget
länk till youtube

Icke-angreppspakten. 
Sommaren 1939 ville Tyskland ha delar av Polen där det fanns en tysktalande befolkning. Men då sa England och Frankrike nej. Nu visste Hitler att det skulle bli ett storkrig om han anföll Polen. Men då chockade Hitler omvärlden. De båda fienderna Tyskland och Sovjetunionen slöt en icke-angreppspakt där de lovade att inte anfalla varandra.
Den fick namnet Molotov- Ribbentrop-pakten efter namnen på de båda ländernas utrikesministrar. Hitler visste att denna pakt inte skulle hålla i längden, men han behövde nu inte vara rädd att ryssarna skulle anfalla honom medan han erövrade övriga Europa. Ryssarna var tvungna att ingå en pakt eftersom Stalin hade en svag armé, och det berodde på att Stalin hade låtit fängsla och döda en stor mängd officerare. I ett hemligt tilläggsprotokoll delade Tyskland och Sovjetunionen upp östra Europa mellan sig.

Världskriget börjar. 
Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen. Den 3 september samma år förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade börjat. Det blev en kort krig i Polen. Den polska armén var omodern och soldaterna som stred till häst kunde inte klara sig mot tyskarnas stridsvagnar. Samtidigt gick ryska trupper in i östra Polen, allt enligt det hemliga tilläggsavtalet mellan Tyskland och Sovjet. Trots dessa aktioner gjorde engelsmännen och fransmännen ingenting.

Finska vinterkriget.
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins förslag var att skydda Leningrad vid ett eventuellt anfall från Tyskland. Finland avvisade dock de ryska kraven och därför gick ryska trupper utan krigsförklaring över gränsen den 30 november 1939.  Stalin räknade med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla ryska skogarna. Ryssarna slogs tillbaka med stora förluster när de dödsföraktande finska soldaterna i sina vita skiddräkter i 40 graders kyla härjade bakom de ryska linjerna. Men naturligtvis kunde inte de finska soldaterna i längden stå emot den ryska övermakten.
Den 13 mars 1940 blev finländarna tvungna att sluta fred. Finland fick lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt 1939. Men Finlands självständighet var ändå räddad.

Danmark och Norge ockuperas. Den 9 april 1940 anföll Tyskland Danmark och Norge. Tyskland behövde Danmark som leverantör av livsmedel och Norge behövde de som basområde för kriget mot Storbritannien. Dessutom ville tyskarna ha kontroll över malmtransporterna som kom från Sverige. Danmark gav upp på en gång, medan norrmännen kämpade tappert. Men efter 62 dagars kamp måste norrmännen ge upp. Norges kungafamilj och regeringen lyckades fly till England.

Anfall i väster. Den 10 maj 1940 angrep Tyskland Frankrike. Det tyska anfallet gick igenom Belgien och Holland mot kanalkusten. På så sätt kom tyskarna runt de befästningsverk som fransmännen byggt längs tysk-franska gränsen. Den franska regeringen gav upp efter en dryg månad och tyskarna kunde göra sitt intåg i Paris.
En engelsk armé stängdes in vid hamnstaden Dunkerque, och under några dagar i slutet av maj lyckades engelsmännen med hjälp av olika slags båtar (även privatbåtar) skeppa 300 000 soldater över Engelska kanalen.

Slaget om Storbritannien. I augusti 1940 började tyskarnas anfall mot England. Varje dag flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd därför att tyskarna inte lyckades slå ut det brittiska flygvapnet. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade den nye premiärministern Winston Churchill i ett berömt tal inför det brittiska parlamentet.

Tyskland anfaller Sovjetunionen. När Hitler inte kunde besegra Storbritannien vände han blickarna mot Sovjetunionen. Hitler ville gärna ha Sovjets tillgångar av olja, stål och brödsäd, dessutom hatade Hitler kommunismen.
Den 22 juni 1941 anföll Tyskland med sina allierade Ungern, Rumänien och Finland Sovjetunionen med tre miljoner soldater, 4000 flygplan och 3000 stridsvagnar. Framryckningen gick med rasande fart. I början av oktober hade tyskarna tagit nästan tre miljoner krigsfångar. Men så kom vintern, då var tyskarna utanför Moskva. Hitler hade trott att segern skulle vara vunnen efter ett par månaders krig. De tyska trupperna led svårt när det var 30 grader kallt och snart mötte man allt bättre rustade ryska soldater.


Japan anfaller USA.
Den 7 december 1941 anföll japanska stridsflygplan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. En stor del av USA:s Stillahavs flotta förstördes. Japan trodde att deras bundsförvant Tyskland skulle segra över Sovjetunionen. Nu ville Japan fortsätta det erövringskrig mot Kina som inletts år 1937. Japan ville bli Asiens herrar. Anfallet mot Pearl Harbor innebar att USA gick in i kriget mot Tyskland och Japan.

Kriget vänder. 
År 1942 stod Hitlertyskland på höjden av sin makt, men nu började de allierade (Storbritannien, Sovjetunionen och USA) vinna framgångar. 1942 vann britterna en stor seger vid El Alamein i Egypten, där besegrade britterna en armé bestående av tyskar och italienare som försökte nå fram till Suezkanalen. Ett halvår senare hade tyskar och italienare drivits ut ur Nordafrika.
I juli 1943 avsattes den italienske diktatorn Mussolini. Då hade amerikanska och brittiska trupper landstigit i södra Italien.  Tyskarna hade motgångar i Sovjetunionen. En tysk armé stängdes in i staden Stalingrad. Den 2 februari 1943 gav tyskarna i Stalingrad upp. Då hade mer än 200 000 tyska soldater stupat. Det var ett stort nederlag för Hitler. Han kunde inte längre vinna kriget i öster

Förintelsen. 
Det var Adolf Hitler som personligen gav order om förintelsen av judarna. Hitler betraktade judarna som den germanska rasens arvfiender. Folkmordet på judarna är nazisternas värsta förbrytelse och ett av de största brott historien känner till. Förföljelsen av judarna började dock långt innan andra världskriget.
Nazismens judefientlighet var ingen ny företeelse. Judarna har under långa tider utsetts till syndabockar för alla slags landsplågor, krig, fattigdom och arbetslöshet. När Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas. Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.
1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation.

I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den så kallade 

Kristallnatten, efter alla de fönster som krossades. Det medförde att många judar mördades, judiska egendomar plundrades och många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger.

Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Man var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte ta emot judar som sökte sig från Tyskland. År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, det innebar att man skulle utrota alla judar.  De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien.

Dagen D. 
Den 6 juni 1944 gick amerikanska och brittiska styrkor över Engelska kanalen. Invasionen i det franska Normandie kallas för D-dagen.  4 000 fartyg skeppade över 250 000 soldater inom 24 timmar. Tyskarna kunde inte kasta de anfallande tillbaka.

Östfronten
Samma år satte Sovjetunionen in tio miljoner man på östfronten och snart närmade man sig Tyskland. Våren 1945 kunde amerikanska och sovjetiska soldater skaka hand vid floden Elbe. Då var Hitler 56 år gammal, han var ett fysiskt vrak där han befann sig i sin underjordiska bunker i centrala Berlin. Hitler begick självmord den 30 april 1945. En vecka senare kapitulerade Tyskland.

Atombomben
Efter flera års strider i Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider. År 1945 förberedde USA en invasion av Japan. USA:s president valde nu att sätta in det nya vapnet atombomben för att spara amerikanska liv. Men samtidigt fanns ett politiskt motiv. Det så kallade ”kalla kriget” hade börjat mellan USA och Sovjetunionen. Truman ville visa Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.
Den 6 augusti sprängdes en atombomb över den japanska staden Hiroshima. Hela staden förstördes och minst 80 000 människor omkom omedelbart. Tre dagar senare sprängdes en ny atombomb över staden Nagasaki, då kapitulerade Japan och andra världskriget var slut

Webföreläsning/genomgång
Krigets andra del och dess konsekvenser

Krigets konsekvenser
Omkring 29 miljoner soldater och lika många civila omkom under andra världskriget. Enbart Sovjetunionen förlorade minst 20 miljoner människor. Sovjetunionen tog över en rad stater som hade blivit självständiga efter första världskriget. Estland, Lettland, Litauen, och Ukraina tillföll Sovjetunionen. Tyskland delades upp i två stater (Väst och Östtyskland).
FN bildas för att verka för fred i världen.
En ny maktbalans. Man fick en värld som politiskt och militärt sett bestod av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Motsättningarna mellan dem utvecklades till det som kallas Kalla Kriget.

Användbara begrepp

Vägen till krig
livsrum, axelmakterna, revansch, anschluss, Molotov-Ribbentropp-pakten, kapprustning, tysk aggression, Munchenöverenskommelsen
Krigsförloppet
blixtkrig, Slaget om Storbrittanien, el-Alamein, förintelsen, Pearl Harbour, Stalingrad, Dagen D, Atombomben
Följder
Europa i ruiner, Förlust av människoliv, Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, FN, Berlinmuren

Frågor:
1. Förklara icke-angreppspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen och hur den bröts.
2. Rita med hjälp av underrubrikerna upp en tidslinje över kriget där de viktigaste händelserna finns med.
3. Berätta om  krigets konsekvenser, för individer och för samhället.

Ytterligare material

Begreppa

Nazisterna tar över, grundkurs

Tyskland  efter  första världskriget. 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var politisk oro i många europeiska länder under 1920- och 30-talen (mellankrigstiden). I Tyskland var det kaos. I november 1918 avgick kejsaren Wilhelm II och landet fick en socialdemokratisk regering. Den franska regeringen krävde att tyskarna skulle betala sitt krigsskadestånd efter första världskriget, men det hade man svårt med.
Den tyska regeringen försökte komma undan genom att trycka mer pengar, men det innebar att inflationen blev enorm i Tyskland. I slutet av år 1923 kostade ett frimärke hundratals miljoner mark. Personer som hade pengar på banken blev ruinerade, oftast tillhörde de medelklassen.
Denna inflation medförde att folk krävde en stark politisk ledare som kunde skapa ordning i Tyskland, vilket senare skulle gynna Hitler. Under andra hälften av 1920-talet steg levnadsstandarden i Tyskland. Då hade USA gett stora lån till Tyskland för att få igång landets ekonomi. Men år 1929 drabbades hela den industrialiserade världen av en ekonomisk kris. Den började i USA och spreds till Europa. Nu blev det återigen sämre tider i Tyskland, vilket skulle gynna Hitler.
Adolf Hitler.
Adolf Hitler föddes 1889 i staden Braunau i Österrike. År 1908 reste han till Wien för att söka in på konstakademien. Han ville utbilda sig till målare och konstnär, men lyckades inte. Nu försörjde han sig på olika tillfällighetsjobb, bland annat att måla vykort.
När första världskriget bröt ut 1914 anmälde sig Hitler som frivillig till den tyska armén. Hitler trivdes med soldatlivet och befordrades till korpral och fick medalj, men han var inte omtyckt av sina kamrater. De ansåg att Hitler inte tog hänsyn till sina kamrater och att han tog alltför stora risker i kriget. Därför kallade man Hitler för ”Der Spinner”, som betyder: tokdåren.
Under kriget skadades Hitler av nervgas som gjorde honom tillfälligt blind. Han upplevde Tysklands sammanbrott 1918 som en katastrof. Han var övertygad om att Tyskland skulle ha vunnit kriget om inte politikerna och judarna hade förrått fosterlandet. Det var en vanlig uppfattning bland många tyskar.
1919 anslöt han sig till ett politiskt parti som 1920 döptes till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. Nazistpartiet brukar det oftast kallas. Nazisternas ledare eller Führer blev Adolf Hitler.
År 1923 ledde han ett misslyckat kuppförsök i München, för det dömdes han till fem års fängelse (han släpptes efter ett år) för högförräderi. I fängelset skrev han boken Mein Kamph (Min Kamp). I boken skyller Hitler allt negativt i världen på ”den internationella judendomen”.  Under 1930-talets ekonomiska kris framstod Hitler som den man som kunde lösa Tysklands ekonomiska problem. Hitler använde våld, list och bedrägeri för att nå makten.
Nazisterna tar makten.
År 1932 befann sig hela Europa i en svår ekonomisk kris. Omkring 40 miljoner människor var arbetslösa. Enbart i Tyskland gick 6 miljoner utan arbete. Hitler hade ett enkelt budskap till alla arbetslösa: ”Det är de judiska kapitalisterna som rår för att så många hederliga tyskar måste gå arbetslösa. Om ni röstar på oss kommer alla att få arbete” sade Hitler. Det var många som ville hitta en syndabock och allt fler trodde på Hitlers enkla förklaringar.
Vid valet till riksdagen 1930 fick nazistpartiet nästan sex och en halv miljon röster, och två år senare röstade mer än tretton miljoner tyskar på nazisterna. På bara några få år hade nazistpartiet blivit det största partiet i Tyskland.  
Trots att Hitler öppet förklarade att han ville avskaffa demokratin fick han många anhängare. Många tyskar var trötta på de andra politikerna som bara bråkade med varandra. Nu ville många ha en stark ledare som kunde ta sig an den ekonomiska krisen och arbetslösheten. Dessutom ansåg många tyskar att Versaillesfreden var orättvis. Hitler sade att Tyskland måste ta revansch och skapa ett mäktigt Stortyskland med alla tyskar samlade i samma stat. Den 30 januari 1933 utnämndes Hitler till rikskansler, chef för den tyska regeringen
 

Frågor.
1. Vad krävde Frankrike av Tyskland.
2. Vad gjorde tyskarna och vad blev resultatet?
3. På vilket sätt skulle inflationen gynna Hitler?
4. Beskriv några händelser i Hitlers liv utifrån åren: 1908, 1914, 1919 1923.
5. Berätta om den ekonomiska krisen i Europa.
6. Vad var Hitlers budskap och varför röstade folk på Hitler?
7. Vad hände 1933?

Demokratin avskaffades.  
I mars 1933 fick Hitler rätt att själv stifta nya lagar utan att de behövde godkännas. Trots att Hitler skrämde politikerna i riksdagen röstade socialdemokraterna nej till förslaget. För att få igenom förslaget måste minst två tredjedelar av riksdagsmännen rösta för förslaget.
Under hot om våld röstade då de borgerliga partierna för Hitlers förslag som innebar att Hitler hade fått total makt. Riksdagen hade själv avskaffat demokratin. 94 röstade mot förslaget, en kort tid därefter hade 24 av dem mördats
Nu när Hitler hade all makt förbjöd han alla fackföreningar och alla politiska partier utom nazistpartiet. Inom några månader hade han infört diktatur i Tyskland.
Nu började nazisternas terror på allvar. De första koncentrationslägren byggdes och judeförföljelserna ökade i Tyskland. När Hitler fick makten startade han stora projekt inom krigsindustrin, jordbruket och byggindustrin. Det resulterade i att arbetslösheten sjönk från 6 miljoner människor till 1,7 miljoner 1935. Hitler lät nästan alla pengar gå till armén, flottan och flygvapnet. Hitlers mål var att göra Tyskland stort och mäktigt igen.
När Hitler kom till makten började han bygga upp den tyska armén, trots att det var ett brott mot Versaillesfreden. Vid slutet av 1930-talet var Tyskland åter Europas starkaste militärstat.
Hitler hade en dröm om: ”Det tusenåriga riket”. Tyskland skulle omfatta hela Europa från Atlanten till bergskedjan Ural. I det riket skulle de långa, ljusa och blåögda arierna styra. De var herrefolket. Tyskland behövde ”livsrum” för att kunna utvecklas, ansåg Hitler.
Och hans första mål blev Österrike. I mars 1938 gick hans trupper in i sitt gamla hemland Österrike och förklarade att Österrike nu var en del av Tyskland (Anschluss). De flesta av österrikarna ville gärna ansluta sig till Tyskland. England och Frankrike protesterade, men gjorde inget annat.

Peace in our time

Samma år (1938) krävde Hitler att få de delar av Tjeckoslovakien där huvuddelen av befolkningen var tyskar. Tjeckerna protesterade mot detta förslag.  Nu träffade den brittiske premiärministern Chamberlain ledarna för Frankrike, Tyskland och Italien i München för att medla i konflikten. (Munchenöverrenskommelsen)

Där bestämdes det att en del Tjeckoslovakien skulle lämnas till Tyskland. Ingen frågade vad tjeckerna tyckte. Hitler lovade att detta var det sista krav Tyskland skulle kräva. Och så skrev han på ett papper som Chamberlain visade upp när han kom till London. ”Peace in our time(fred i vår tid)" förklarade Chamberlain när han kom till London.

Men det papperet var värdelöst. I mars 1939 tog tyska trupper resten av Tjeckoslovakien. Hitler hade lurat hela världen, västländerna protesterade, men ingrep inte militärt.

 

Frågor.
8. Vad hände i mars 1933?
9. Hur försvann demokratin i Tyskland?
10. Vad gjorde Hitler när han fick den totala makten?
11. Vad gjorde Hitler med Österrike?
12. Vad bestämdes i München? 
13. Vad hände i mars 1939?
14. Hur kunde nazistpartiet ta makten i Tyskland?Resonera

Reflektionsuppgift/Kluring

Skulle en person som Hitler kunna ta makten i Sverige idag? 

Ytterligare material

Begreppa

Första världskriget, grundkurs

Det var många som jublade när första världskriget bröt ut. Äntligen skulle man få besegra gamla fiender. Dessutom trodde många att det skulle bli ett kort krig. Men kriget skulle vara i fyra år och i genomsnitt stupade 4 soldater i minuten under dessa år.

 

 

Krigets orsaker  (se även ne.se)
1914 hade det varit fred i Europa i mer än 40 år och fredsrörelsen hade vuxit sig stark. Socialistpartier i hela Europa arbetade för varaktig fred och Alfred Nobel hade instiftat ett fredspris. Framtiden såg ljus ut för Europa.

-Fransk revansch (revanschlust)

Trots att framtiden tycktes ljus i Europa så fanns det många motsättningar i Europa som skulle leda fram till ett storkrig. Frankrike hade förlorat Elsasse och Lothringen i ett krig 1870 -1871 mot Tyskland. Frankrike ville ha revansch.

-Storbritannien känner sig hotat

Storbritannien började känna sig hotat av Tyskland. Tyskland hade byggt upp en arme som var tolv gånger större än Storbritannien.  Dessutom hade Tyskland byggt upp en stor flotta med slagskepp och u-båtar. Den tyske kejsaren Wilhelm den II sa ”Vi vill ha en plats i solen” Vår framtid ligger på haven”. Storbritannien kände att deras kolonier runtom i världen var hotade.

-Kolonialism och imperialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är strävan efter att erövra, kontrollera och exploatera andra områden utanför den egna statens territorier. Kolonisation har funnits i alla tider ända sedan stora riken började ta form under forntiden och antiken. Men det var i samband med de europeiska upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen som staters kolonisering av främmande territorier började bli vanligt. Det var också nu som den moderna kolonialismen föddes.

Att öka den ekonomiska makten anses ha varit den viktigaste drivkraften bakom kolonialismen och imperialism. Pengar som tjänades i kolonierna stannade inte kvar där utan gick till Europa eller Nordamerika. Handeln med slavar var länge ett särskilt otäckt exempel, liksom den engelska och amerikanska opiumhandeln till Kina.Råvaror från kolonierna skeppades iväg billigt, medan fartygen som återvände var lastade med betydligt dyrare förädlade europeiska och amerikanska industrivaror. Billig bomull från Indien kom till exempel tillbaka som tyger och kläder.

Afrika vid tiden för utbrottet av första världskriget

-Ekonomisk konkurrens

Ekonomisk konkurrens mellan Tyskland och Storbritannien var också en orsak till konflikt mellan länderna. Tysklands industri utvecklades kraftigt fram till 1900talets början och när Tyskland ville börja exportera sina varor kände sig Storbritannien hotat.

-Nationalism

De nationalistiska ideerna i östra Europa hotade också freden. Söder om det stora riket Österrike-Ungern fanns landet Serbien. Serberna ansåg att provinsen Bosnien  som nu tillhörde Österrike-Ungern skulle förenas med staten Serbien. I Bosnien fanns många serber men även andra folkslag.

-Stormaktsblock/allianser

Nu hade stormakterna delat upp sig i två block som stod emot varandra i utrikespolitiken.

Centralmakterna (eller Trippelalliansen) bestod av Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.

Trippelententen bestod av Frankrike, Storbritannien och Ryssland.

Alla förstod att det snart skulle bli krig. Nu kunde ingen av dessa länder starta ett krig utan att övriga länder drogs med. Även en mindre konflikt kunde enkelt leda till att alla länder drogs med i ett storkrig.

-Skottet i Sarajevo

Den 28 juni 1914 mördades den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans hustru när de besökte staden Sarajevo i provinsen Bosnien. Skotten avlossades av studenten Gavrilo Princip från Serbien. Han tillhörde organisationen ”Svarta handen” som ville frigöra Bosnien från Österrike-Ungern. När Serbiens regering vägrade att låta österrikare komma in i landet och ordna rättegång mot dem som låg bakom mordet svarade Österrike med att förklara krig mot Serbien.

Ryssland mobiliserar

Eftersom Ryssland lovat att hjälpa Serbien mot Österrike-Ungern så började ryssarna mobilisera sina arméer(man kallar in soldater och gör sig redo för krig). Krigets maskineri hade startat. De stater som var med i de två stormaktsblocken var nu tvungna att hjälpa sina allierade.

”Den svarta veckan” var ett faktum. Veckan mellan den  28juli till den 3 augusti förklarade alla stormakterna krig med varandra. ”Nu släcks ljusen i Europa” sa den brittiske utrikesministern när ett storkrig var ett faktum.

Västfronten

Tyskarnas plan var att snabbt slå till mot Frankrike i väst för att sedan angripa Ryssland i öster. (Schlieffenplanen) Den franska armen skulle krossas på sex veckor. Tysklands kejsare sa till sina soldater; ”Ni kommer att vara hemma innan löven fallit av träden”.

Planen misslyckades när ett ryskt angrepp kom fortare än väntat. Tyskarna blev tvungna att flytta över en del trupper till östfronten och fransmännen kunde då stoppa tyskarna vid floden Marne utanför Paris.

Skyttegravskrig

Fronten låstes fast i ett nästan stillastående skyttegravskrig. Från engelska kanalen till schweiziska gränsen gick en obruten linje av två parallella skyttegravar. Mellan skyttegravarna låg en sönder skjuten öde landremsa som kallades för ”ingen mans land” Ibland var den kilometerbred ibland inte mer än 50 meter. Franska och engelska soldater låg i skyttegravarna på den ena sidan och tyska soldater på den andra.

Stora slag

I inget senare krig har har det förekommit så stora slag som under första världskriget. Vid slaget i Somme 1916 omkom 600 000 allierade soldater och 500 000 tyska soldater. Väst fronten var som ett blödande sår dit allt fler soldater skickades  för att möta en alltför tidig död. Medellivslängden för en underofficer var bara 4 månader vid västfronten.

Nya vapen

Kulsprutan var ett nytt och effektivt vapen under kriget. Senapsgas användes också under kriget. Flygplan användes också men de var dåligt utvecklade. När kriget började fanns det ca 2000 flygplan i Europa, vid krigsslutet 1918 hade de krigförande länderna tillsammans 50 000 flygplan.

Metoder och strategier för krigföring hade inte gått framåt på samma sätt som den tekniska utvecklingen, vilket bidrog till de enormt stora förlusterna av människoliv, exempelvis när man tvingades att till fots storma fram mot kulsprutor. Militärerna var inte beredda på hur effektiva de nya vapnen hade blivit och förde krig på ett traditionellt sätt, vilket ledde till enormt stort antal döda.

Östfronten

På östfronten hade tyskarna stora framgångar och snart hade man kommit långt in i Ryssland. Nederlagen mot tyskarna bidrog till att det utbröt revolution i Ryssland. Tsaren fick avgå och de nya ledarna slöt fred med Tyskland 1918. Freden blev hård för Ryssland; Finland Estland Lettland Litauen och Polen som tidigare varit under ryskt välde blev nu egna stater.

Kriget till havs

Under kriget stoppade britterna alla fartyg som var på väg till Tyskland. Detta medförde att det blev svält i vissa delar av Tyskland. Tyskarna svarade med att torpedera alla fartyg som fraktade förnödenheter till fienden.

USA går in i kriget

I början av kriget hade USA förklarat sig neutralt i kriget. Men tyskarnas ubåtskrig var en av orsakerna till att USA gick in i kriget på Storbritannien och Frankrike sida 1917. Dessutom hade USA gett dessa stater stora lån. Skulle Tyskland segra skulle man aldrig få tillbaka pengarna. Nästan 2 miljoner amerikanska soldater skickades till Europa. Den tyska krigsmakten förstod att  läget var hopplöst. Den 11 november 1918 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Då hade kriget krävt mer än 20 miljoner människors liv, hälften civila.

Versaillesfreden

1919 slöts det fred i Versailles utanför Paris. Det blev en mycket hård fred för Tyskland. Tyskarna fick lämna tillbaka Elsass och Lothringen till Frankrike och avstå från sina kolonier. Man fick endast ha en mycket liten armé.

Tyskarna fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark för att de startat kriget vilket ledde till ett svårt ekonomiskt läge i landet efter fyra år av krig. Detta var orättvist tyckte många tyskar. De menade att orsaken till kriget inte bara var Tysklands.

Tidslinje, första världskriget

Dokumentär om kriget, del 1
Dokumentär om kriget, del 2

Användbara begrepp

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET

Orsakerna
demokrati, diktatur, nationalism, imperialism, kolonialism, handel, revanschlust, kapprustning, bundsförvanter, allianser, skottet i Sarajevo, Gavrillo Princip, svarta veckan, svarta handen, maktblock, centralmakterna, ententen, mobilisera, pacifist
Krigets kännetecken

tekniska framsteg, kulspruta, kanoner, giftgas, skyttegravar, ingenmansland, västfronten, östfronten

Följder/konsekvenser
Versaillesfreden, Weimarrepubliken, nya länder, NF , Ryska revolutionen

Frågor till grundkursen

1 Vilka stormaktsblock fanns vid innan krigsutbrottet och vilka länder tillhörde respektive block?

2 Vilka motsättningar fanns mellan blocken och hur bidrog dessa till att kriget bröt ut?

3 Förklara vad “Skottet i Sarajevo” innebar.

4 Förklara begreppet ”Den svarta veckan”.

5 Beskriv tyskarnas plan (Schliffenplanen) och varför den misslyckades.

6 Varför gick USA in i kriget?

Kluringar

a Man kan säga att militären överraskades av den tekniska utveckling som hade ägt rum. Förklara

b Vad innebar Versaillesfreden och hur kan man säga att den gjorde det enklare för nazisterna 

   att ta makten på 30-talet.

Ytterligare material

Material på begreppa

Världskrigens tid, frågeställningar och begrepp

Begrepp och grundläggande frågeställningar

Grundläggande frågeställningar

Här nedanför ser du de grundläggande frågeställningarna för arbetet med världskrigens tid.

De återstående veckorna kommer du att få möjlighet att använda och fördjupa dina kunskaper i historia genom olika typer av övningar och uppgifter.

Första världskriget

• Vilka var orsakerna bakom kriget?
• Vilka typiska kännetecken ser man hos första världskriget?
• Vilka följder fick kriget?

Mellankrigstiden

• Hur var läget i Europa och världen efter första världskriget?
• Hur kan man säga att det var upplagt för ett nytt krig?
• Hur lyckades nazisterna och Hitler ta makten i Tyskland?

Andra världskriget

• Hur såg krigsförloppet ut i stora drag?
• Vilka följder fick kriget?

Sverige och grannländerna

• Hur påverkades våra grannländer av kriget?
• Hur påverkades Sverige av kriget?
• Hur lyckades Sverige hålla sig utanför kriget?

Efterkrigstiden

• Hur var läget i världen under kalla kriget?
  

 

Användbara begrepp

Första världskriget

Orsakerna
demokrati, diktatur, nationalism, imperialism, kolonialism, handel, revanschlust, kapprustning, bundsförvanter, allianser, skottet i Sarajevo, Gavrillo Princip, svarta veckan, svarta handen, maktblock, centralmakterna, ententen, mobilisera, pacifist
Krigets kännetecken

tekniska framsteg, kulspruta, kanoner, giftgas, skyttegravar, ingenmansland, västfronten, östfronten

Följder/konsekvenser
Versaillesfreden, Weimarrepubliken, nya länder, NF , Ryska revolutionen

Ryska revolutionen

revolution, mensjevik, bolsjevik, Lenin, Tsar, kommunism, kommunist, februarirevolutionen, livegna, Sovjetunionen, femårsplaner, kollektivjordbruk, Gulagarkipelagen, statskupp, Oktoberrevolutionen

Mellankrigstiden

dålig ekonomi, inflation, Versaillesfreden depression, börskrasch, arbetslöshet, Hitler som person, propaganda, antisemitism, dolkstötslegenden, nationalism, våld mot politiska motståndare, syndabockar, revansch, riksdagshuset brinner, fullmaktslagen, kristallnatten, diktaturer, Gulag, nationalism, kommunism, socialism, Dolkstötslegenden, Nürnberglagarna, koncentrationsläger, icke agressionspakt, riksdagshusbranden, eftergiftspolitik, Lebensraum, de långa knivarnas natt

Annat som sker

depression, The new deal, löpande band, Politisk "kohandel" i Sverige, Keynesianism, kollektvijordbruk, femårsplaner

Andra världskriget

Vägen till krig
livsrum, axelmakterna, revansch, anschluss, Molotov-Ribbentropp-pakten, kapprustning, tysk aggression, Munchenöverenskommelsen
Krigsförloppet
blixtkrig, Slaget om Storbrittanien, el-Alamein, förintelsen, Pearl Harbour, Stalingrad, Dagen D, Atombomben
Följder
Europa i ruiner, Förlust av människoliv, Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, FN, Berlinmuren

Efterkrigstiden, 1900-talets andra hälft

Järnridån, Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, Sydafrika-apartheid, Norge och oljan, Kubakrisen, FN, Berlinmuren, Koloniernas frigörelse, Martin Luther King, Rosa Parks, Rymdkapplöning och månlandningen, Koreakriget, Vietnamkriget, Kol och stål unionen, EU, NATO och Warsawapakten, Israel-Palestina, Balkankrigen, Falklandskriget, Irakkrigen, Miljörörelsen föds, Sveriges rekordår

 

Hållbar utveckling - eget arbete

Tid:

Arbetet redovisas 12 december

Välj en eller flera av uppgifterna nedan att jobba med.

1.Hököping år 2015 – en filmuppgift

Hököping har nu varit utan biltrafik i sex år.

Er film ska undersöka hur livet är i Hököping 2025.

Filmen ska sträva efter att försöka förklara hur livet har förändrats både på individ och samhällsnivå och ur de tre perspektiven (ekonomi/socialt och ekologiskt).

Begrepp:

Hållbar utveckling, handel/affärer i stadskärnan, transporter, infrastruktur, hållbar utveckling,

Tid: Film max 5 min.

2.Landanalys – ett rikt och ett fattigt land

S 173 i Utkik Geografi

3.Läroboken - Utkik

Frågor och svar

s. 187 och s 71 i Utkik Geografi

4.Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

S 54, i Utkik Geografi