Franska revolutionen, grundkurs

Det franska samhället vid slutet av 1800-talet

Frankrike. Under 1700-talet var Frankrike Europas största land med sina 26 miljoner invånare. Det var också det rikaste landet och de franska kungarna var Europas mäktigaste härskare. Alla beundrade den franska konsten och litteraturen. Alla förnäma och rika människor ute i Europa, även i Sverige, talade franska.

Kungen och drottningen.  Ludvig XVI var Frankrikes kung 1789. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Drottningen, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig som då var 19 år. Kungaparet bodde i det vackra slottet Versailles utanför Paris. Där bodde kungaparet tillsammans med 1 000 hovmän och 4 000 tjänare. Versailles var det vackraste slottet i Europa.

Ett orättvist samhälle. Det franska folket var indelat i tre grupper (stånd): adel, präster och resten av folket. Adeln och prästerna, som bara utgjorde en halv miljon av Frankrikes 26 miljoner invånare, ägde hela 35 procent av den odlade jorden. Adeln och prästerna hade förmåner (privilegier) som inte bönderna hade, de behövde inte betala skatt och bara adelsmän kunde bli ämbetsmän eller officerare. Under 1700-talet hade handeln ökat och många företagare blev förmögna. De kunde inte inse varför adeln skulle ha sina privilegier.

Orsaker till revolutionen

Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria. Detta krig var dyrbart för Frankrike. Dessutom drabbades Frankrike av missväxt, och priset på bröd fördubblades. Nu började allt fler och fler människor tycka att ståndsindelningen var föråldrad och dålig, och att det kungliga enväldet byggde på tankar som stred mot förnuftet.

Upplysningen. Kritiken kom främst från författare som Voltaire och Rousseau. Dessa författare var representanter för den sk. Upplysningen som innebar att om människorna skaffar sig kunskaper blir de upplysta och förnuftiga och då kan man fatta kloka beslut. Nu försökte kungen förbättra Frankrikes ekonomi genom att lägga fram ett förslag att alla skulle betala skatt. Det protesterade naturligtvis prästerna och adelsmännen emot. Då valde kungen att kalla representanter för de tre stånden till en riksdag. Det var den första riksdagen på 175 år i de enväldiga kungarnas Frankrike.

Revolutionens förlopp

Riksdagen samlas. I maj 1789 samlades den franska riksdagen i Versailles. Den bestod av 300 adelsmän, 300 präster samt 600 personer från det tredje ståndet. De flesta i det tredje var jurister, journalister, köpmän och lärare. Inte en enda bonde eller arbetare hade valts. Tidigare hade varje stånd haft en röst vardera. Därmed räknade adelsmän och präster att de skulle få igenom sin vilja. Nu krävde det tredje ståndet att alla riksdagsmän skulle sammanträda och rösta gemensamt. Det ville inte kungen gå med på. På morgonen den 20 juni lät kungen låsa tredje ståndets mötessal.  När det tredje ståndet inte kunde komma in gick de till ett bollhus (ungefär tennishall) i närheten. Där lovade de varandra att inte skiljas åt förrän de hade gett Frankrike en författning, som var mer rättvis för alla i landet. Efter ett par dagar gav kungen efter och han uppmanade prästerna och adelsmännen att förena sig med det tredje ståndet. Därmed hade den gamla ståndsriksdagen blivit en enkammarriksdag, och den kom att kallas nationalförsamling.

Fästningen Bastiljen. Tredje ståndets aktioner skrämde nu kungen. Därför lät han samla 30 000 soldater kring Versailles och Paris. I Paris steg priset på bröd ytterligare och rykten surrade i luften. Många var rädda att kungen skulle upplösa den nya nationalförsamlingen. På morgonen den 14 juli 1789 gick det rykten om att trupper närmade sig Paris. Folkmassorna trodde att det fanns vapen i den medeltida fästningen Bastiljen, som då användes till fängelse.  Nu började folk angripa Bastiljen för att få tag på vapen, men efter ett tag kom förhandlingar igång med Bastiljens chef.  Då hade endast en person bland försvararna dödats, medan minst 98 dödades och 73 skadades bland angriparna. Chefen fick i löfte att ingen skulle dödas om han öppnade Bastiljen.
När fästningen öppnades dödades tre av soldaterna i fästningen och en full kock sprang fram och dödade chefen, och på natten fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator. Den 14 juli var en av de avgörande dagarna under franska revolutionen. Kungen tvingades dra tillbaka sina trupper och nationalförsamlingen var räddad och folket hade segrat över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.


Frihet, jämlikhet och broderskap. Nu spred sig oron ut i landet och även bönderna gjorde uppror. På flera ställen stormades adelsmännens slott av rasande bönder. De förstörde förteckningarna över alla de avgifter som de hade betalat till godsägarna. Alla dessa oroligheter påverkade nationalförsamlingen.
Den 4 augusti 1789 beslöt nationalförsamlingen att alla adelns och prästernas privilegier skulle avskaffas. Lagen skulle hädanefter gälla lika för alla. Alla skulle betala skatt och alla privilegier skulle försvinna. ”Frihet, jämlikhet och broderskap”, blev revolutionens slagord.

Nya reformer.  Under åren 1789-1791 genomförde nationalförsamlingen många reformer. Det innebar att kungen miste all politisk makt. Men någon jämlikhet infördes inte. Endast vuxna män med en viss inkomst fick rösträtt till nationalförsamlingen. Det var de rika borgarna som hade fått makten efter revolutionen. De stora förlorarna var bönderna och kvinnorna (som inte hade någon rösträtt).

Kungafamiljen flyr. Kungafamiljen bodde nu i Paris där de bevakades av Nationalförsamlingens trupper. Nu hade kungen bestämt sig för att fly från Frankrike. Det var den svenske greven Axel von Fersen som planerade flykten. Fersen var förmodligen älskare till drottning Marie-Antoinette. Hela kungafamiljen var förklädd när de reste med häst och vagn mot gränsen i norr den 20 juni 1791. Nästan framme stoppades vagnen eftersom kungen var igenkänd. Bevakad av soldater fördes kungafamiljen åter till Paris.

Krig. Under våren 1792 beslutade nationalförsamlingen att Frankrike skulle anfalla Österrike för att sprida revolutionens idéer. Snart var man även i krig med Storbritannien och Preussen (nutida Tyskland). För att klara av kriget infördes allmän värnplikt. Den nya värnpliktsarmén gav snart Frankrike övertag i krigen.
Kungen anklagades för förräderi mot fosterlandet, dömdes och avrättades. Även drottningen Marie-Antoinette avrättades. Nu blev Frankrike en republik. Snart utbröt det strider inom de grupper som startat revolutionen. Många bönder stödde sina bypräster, och ute på landsbygden flammade motrevolutioner upp.

Skräckväldet. Nu inrättade nationalförsamlingen ett välfärdsutskott som skulle göra så att det blev lugnt i landet. Ledare för utskottet blev advokaten Robespierre.  Under åren 1793-1794 styrde Robespierre landet som diktator. Robespierre blev med tiden allt mer maktgalen och Frankrike var nu inne i den bloddrypande period som kallas skräckväldet. Vem som helst kunde misstänkas vara motståndare till revolutionen och avrättas i giljotinen. Men till sist gjorde en del medlemmar i nationalförsamlingen uppror mot Robespierre. De lyckades fängsla Robespierre och så miste han själv huvudet i giljotinen. Därmed var skräckväldet slut.

Napoleon. Efter Robespierres död avskaffades den allmänna rösträtten. Fem år senare, 1799, tog generalen Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp. För att göra sig populär bland fransmännen lovade han dem fred. Den slöts 1802 efter tio år av krig i Europa. År 1804 utropade han sig till kejsare. Den första franska republiken fanns inte längre. Napoleon kom från ön Korsika och släkten var italiensk och levde på att odla vin. När revolutionen bröt ut gjorde Napoleon en snabb militär karriär. 1799 utnämndes han till general, bara 24 år gammal. Vid 30 års ålder, var han Frankrikes envåldshärskare.  1804 kröntes han till kejsare. Det var påven som krönte Napoleon, men han själv satte kronan på sitt huvud.

Strider. Under Napoleons tid erövrade de franska arméerna nästan hela Europa.  Napoleon kunde dock inte komma över till England men 1812 hade Napoleon bestämt sig för att erövra det väldiga Ryssland. Med 500.000 soldater gick han in i Ryssland, där de ryska soldaterna drog sig undan och brände byar.  När den stora armén tågade in i Moskva, var staden utrymd. Nästa dag började den brinna och den brann i sex dagar. Det var ryssarna som förstörde staden. Soldaterna var inte rustade för den ryska vintern och den ryska armén anföll hela tiden. En halv miljon soldater hade tågat in i Ryssland. Fem månader senare kom mindre än 30 000 av dem tillbaka. Nu bildades ett förbund mellan de europeiska staterna och Napoleon besegrades. Napoleon avsattes 1814 och fördes till den lilla ön Elba utanför Italiens kust.
Ett år efter deporteringen till Elba återvände Napoleon till Paris där han tog makten. Men den 18 juni 1815 möttes Napoleons armé en brittisk och preussisk armé vid den lilla byn Waterloo i Belgien. Det blev kejsarens sista strid. Hans armé besegrades och hundra dagar efter sin återkomst till Frankrike tvingades han än en gång lämna sin tron. Napoleon förvisades till ön S: t Helena i södra Atlanten. Där bodde han strängt bevakad av brittiska soldater. Napoleon dog 1821, troligen av sviterna av ett magsår, men det finns forskare som anser att Napoleon blev förgiftad av arsenik av britterna.

De främsta konsekvenserna av revolutionen var följande:

Frankrike fick en ny författning (grundlag)

Adelns makt och privilegier avskaffades

Den franska kungamakten störtades

Kyrkans makt minskade

Skräckväldet under Maximilien de Robespierre

Kvinnorna fick ökade rättigheter

Borgarna kunde stärka sin makt

Press- och yttrandefrihet infördes

Napoleon tog makten i Frankrike

Medborgarna blev lika inför lagen

Frankrike fick en ny författning

Efter att den uppretade folkmassan stormat fästningen Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, spred sig oroligheterna runt om i landet. Adeln flydde från Frankrike då hungriga och uppretade bönder brände ner deras gods. I oktober 1789 tågade 6 000 kvinnor från Paris till Versailles där kungen Ludvig XVI och drottningen Marie Antoinette levde i ofattbar lyx. Kvinnorna som protesterade mot de höga brödpriserna krävde att kungen skulle flytta in till Paris, vilket han också gjorde då nationalgardet ställde sig på kvinnornas sida. Sommaren 1791 gjorde kungen och drottningen ett misslyckat flyktförsök men greps och fördes tillbaka till Paris. Samma höst fick Frankrike en ny författning enligt vilken kungens makt blev mycket begränsad.

Adelns makt och privilegier avskaffades

I samband med Frankrikes nya författning upplöstes det gamla ståndssamhället som varit rådande i nästan tusen år. Därmed avskaffades adelns makt och privilegier. Skattefriheten för adel och präster togs bort redan i augusti 1789.

Den franska kungamakten störtades

Trots att kungens makt efter revolutionen var nästan obefintlig, ansågs kungahuset ändå som ett hot mot revolutionen. I januari 1793 avrättades Ludvig XVI genom giljotinering. Drottningen följde hans öde i oktober samma år. Även kyrkans makt minskade drastiskt efter revolutionen. Kyrkans inflytande skulle minska ännu mer efter att advokaten Maximilien de Robespierre (1758-1794) fick makten över Pariskommunen. I samband med detta gick den franska revolutionen in i en ny och blodigare fas som inom historieskrivningen ofta benämns som skräckväldet.

Kyrkans makt minskade

Robespierre och välfärdsutskottet som han representerade förbjöd kristendomen och manade i stället till fosterlandsdyrkan. Kyrkorna rensades på alla religiösa utsmyckningar och prästerna antingen mördades eller fördrevs då de sågs som motståndare till revolutionen.

Skräckväldet under Maximilien de Robespierre

Skräckväldet innebar att Robespierre allt mer framstod som en diktator. Alla som uppfattades som motståndare förlorade sina huvuden i giljotinen. Tiotusentals människor mördades under skräckväldet, vilket avslutades först i slutet av juli 1794 då Robespierre själv hamnade under giljotinen efter order av sin närmaste krets av medarbetare.

Kvinnorna fick ökade rättigheter

Men var det s.k. "skräckväldet" enbart dåligt? Faktum är att det under perioden i fråga genomdrevs flera viktiga reformer i revolutionens anda. Ett obligatoriskt skolväsende infördes i Frankrike. Även kvinnornas rättigheter stärktes i och med att lika arvsrätt infördes. Tidigare hade de franska kvinnorna saknat arvsrätt. Och för första gången i fransk historia kunde kvinnor ansöka om skilsmässa från sina män utan att ange ett skäl. Dessutom var kvinnorna för första gången tillåtna att ingå äktenskap utan sin faders samtycke. Jämställdhet mellan män och kvinnor var dock långt borta och det skulle dröja fram till 1944 innan de franska kvinnorna fick allmän rösträtt.

Borgarna kunde stärka sin makt

Franska revolutionen innebar att borgarna, den mest pådrivande gruppen bakom revolutionen, kunde öka sin makt. Borgerliga ideal och levnadsmönster skulle därefter komma att prägla utvecklingen i Europa under hela 1800-talet.

Press- och yttrandefrihet infördes

Efter skräckväldets slut genomfördes reformer för en ökad yttrande- och tryckfrihet. Detta var ett steg närmare det vi idag ser som de viktigaste hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle.

Napoleon tog makten i Frankrike

Generalen och överbefälhavaren i den franska armén, Napoleon Bonaparte (1769-1821), tog makten i Frankrike genom den så kallade Brumairekuppen i november 1799. Han blev först vad vi skulle kunna definiera som diktator, och senare kejsare (1804). Napoleons väg mot makten hade möjliggjorts av franska revolutionen och det värnpliktssystem som infördes i samband med de efterföljande franska revolutionskrigen. I enlighet med detta system var det lämplighet och personlig skicklighet som var avgörande för avancemang (tidigare hade börd varit viktigare). Under revolutionskrigen steg Napoleon snabbt i graderna och blev general redan vid 24 års ålder.

Medborgarna blev lika inför lagen

Napoleon kom att inskränka yttrande- och tryckfriheten i Frankrike, vilket kan ses som ett steg i fel riktning. Däremot var Napoleons politik starkt präglad av de revolutionära tankegångarna, vilket märktes i de lagar (Code Napoléon) som infördes 1804. Enligt Napoleons lag - som bland annat byggde på deklarationen om människans och medborgarens rättigheter som antagits redan i augusti 1789 av den franska nationalförsamlingen - var alla människor lika inför lagen, inga privilegier fick användas inför domstol och alla människor skulle fritt få välja religionstillhörighet.

Viktiga begrepp

Grundläggande

monarki, republik, ståndssamhälle , privilegier, adel, präster, “tredje ståndet”(borgare-bönder), världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen, nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, skatt, Skräckväldet

Bra att ha koll på

feodalt samhälle/feodalism, avgift, dagsverke, aristokrati Upplysningen, filosof, tionde, lån, bankrutt, stormakt, författning, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, “frihet-jämlikhet och broderskap”, jakobiner, rösträtt, “vänster-höger-politik”(revolutionär- liberal-konservativ),

Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, (Slaget vid Valmy), statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, kontinenten, kontinentalblockad, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans

Frågor.
1. Beskriv det franska ståndssamhället och hur befolkningen var indelad.
2. Vilka var orsakerna bakom revolutionen(ekonomi, politik, tankar och idéer om samhället, upplysningen)
3. Beskriv begreppet "Skräckväldet" och varför denna situation uppstod.
4. Redogör kortfattat för stormningen av Bastiljen och varför det ses som en så viktig händelse.
5. Berätta om revolutionens konsekvenser på lång och kort sikt, positivt och negativt.