Ryska revolutionen grundkurs

Slutet av 1800talet

 En växlare vid transibiriska järnvägen 1910

Mot slutet av 1800talet började Ryssland industrialiseras. Man satsade stort på statliga järnvägsbyggen. 1850 fanns det 50 mil järnväg, men femtio år senare var den totala spårlängden hundra gånger så stor. 1914 fanns det 6100 mil järnvägar. Den mest kända linjen var Transsibiriska järnvägen som stod klar 1904. Tack vare järnvägarna kunde de stora kol och järnmalmsfyndigheterna runt Kaspiska havet och Svarta havet utnyttjas. År 1900 hade Ryssland ca två miljoner industriarbetare och en befolkning på 111 miljoner.

Tsar Nikolaj II

Missnöjet växer

Vid början av 1900talet var stora grupper av befolkningen missnöjda. Bönderna ville ha mera jord och industriarbetarna krävde högre löner, men det var svårt att protestera i Ryssland. Tidningar som kritiserade Tsaren blev snabbt förföljda och motståndarna till tsarväldet skickades till Sibirien.

Dessutom utbröt det rysk-japanska kriget 1905. Utan krigsförklaring anföll Japan den ryska flottan i Asien. Då beslöt sig Ryssland för att skicka sin Östersjöflotta till Asien. Det blev en bedrövlig resa. Ett omfattande supande förekom bland officerarna. Det tog sex månader för flottan att komma fram till Japan. Där förintades den på fem timmar av den japanska flottan.

Revolutionärer

I början av 1900talet arbetade flera revolutionära grupper för en förändring av det ryska samhället. En av dessa grupper var socialisterna. Vladimir Lenin var en socialst som ansåg att en revolution måste genomföras som helt skulle ta bort tsaren, kyrkan och adeln.

1903 gick Lenin ut ur det socialdemokratiska partiet och hans grupp antog namnet bolsjeviker. Ordet är ryskt och betyder majoritet men egentligen var det en mindre grupp som bröt sig ut tillsammans med Lenin.

Första världskriget

När första världskriget började gick Ryssland in i kriget på England och Frankrikes sida. Kriget blev en katastrof för Ryssland. Den tyska armen trängde långt in i Ryssland och 1917 var det kaos i landet. Skörden slog fel och många människor svalt. Missnöjet med Tsar Nikolaus regering ökade. Tsaren insåg snart att han inte kunde styra Ryssland och den 2 mars 1917 avsade han sig den ryska tronen.

En ny regering (februarirevolutionen)

Ryssland var nu en republik och landet fick nu en regering som leddes av Alexander Karenskij. Han var ledare för partiet socialrevolutinärerna som ville förvandla Ryssland till en demokratisk stat som liknande länderna i västra Europa. Karenskij ansåg att Ryssland måste fortsätta kriget mot Tyskland. Det var ett misstag, för det ryska folket var krigstrött.

Nu befann sig Lenin i landsflykt i Schweiz. Han reste hem via Sverige när han fick höra om februarirevolutionen. Lenin kom till Petrograd (nuvarande St Petersburg, tidigare Leningrad) den 3 april 1917 där han krävde att all makt skulle ges till arbetarna och bönderna. Godsägarnas jord skulle delas ut till bönderna och Lenin ansåg att Ryssland måste sluta fred med Tyskland.

Lenin

Oktoberrevolutionen

Lenin mottogs som en hjälte när han kom tillbaka till Ryssland. Natten mellan den 24 och 25 oktober1917 utbröt den sk. Oktoberrevolutioneni Petrograd. Bolsjevikerna ockuperade viktiga platser i staden och Vinterpalatset stormades. Det var den byggnad regeringen satt i. Snart hade bolsjevikerna tagit makten i alla de större städerna och val till ett nytt parlament hölls över hela landet.

Aurora

Valet blev en besvikelse för Lenin. Endast 25 % av väljarna röstade på bolsjevikerna, men Lenin hade inte en tanke på att lämna tillbaka makten. När den invalda riksdagen samlades i januari 1918 upplöste Lenin parlamentet och de skulle aldrig samlas mer. Nu införde bolsjevikerna diktatur i landet och ett par månader senare antog de namnet kommunistpartiet.
Nu planerade Lenin att införa proletariatets diktatur, med det menade han att arbetarna och bönderna skulle ha all makt. För att rädda revolutionen ingick Lenin ett fredsavtal med Tyskland 1918 i  

Bretsk-Litovsk. Det blev en hård fred för Ryssland. Ryssland förlorade en tredjedel av sin befolkning och mer än hälften av landets industrier.

I utbyte mot fred på östfronten gav Ryssland upp Finland, Polen, Ukraina, Vitryssland och Baltikum, motsvarande hälften av sina europeiska territorier och med detta cirka 75 % av sina tunga industrier, samt landet söder om Kaukasus (Transkaukasus, nuvarande Armenien, Azerbajdzjan och Georgien). Ryssland blev också skyldigt ett krigsskadestånd på 6 miljarder guldmark. källa Wikipedia

Inbördeskrig

Efter freden utbröt ett blodigt inbördeskrig i Ryssland som varade till 1921. Det var de ”röda” (kommunisterna) som krigade mot de vita som var jordägare och kyrkans folk. De vita fick hjälp av England, Frankrike och Japan, men efter tre års inbördeskrig hade kommunisterna besegrat alla motståndare. Tsaren, hans hustru och deras fem barn avrättades av kommunisterna. Den nya staten som bildades fick namnet Sovjetunionen och där fick bara ett parti finnas, det kommunistiska partiet.

Sovjetunionen bildas 1922

Stalin

Josef Stalin

1922 drabbades Lenin av ett slaganfall den 21 januari 1924 vid 53 års ålder. När Lenin dog blev Josef Stalin Sovjetunionens nye ledare. Nu bestämde Stalin att Sovjetunionen skulle bli ett modernt industrisamhälle. Han lät införa en totalt centralstyrd ekonomi, en planekonomi. Regeringen bestämde precis vad och hur mycket varje fabrik skulle producera år för år.

Stalin förändrade helt det sovjetiska jordbruket. Böndernas gårdar slogs samman till stora kollektivjordbruk som kallades kolchoser. Där skulle bönderna arbeta gemensamt, inga privata jordbruk skulle få finnas i landet. De bönder som inte ville ansluta sig till kolchoserna greps och skickades till arbetsläger i Sibirien, Gulag. Då hade många bönder slaktat sina djur i protest. Under 1930talet sjönk jordbruksproduktionen.

Andra världskriget

1939 utbröt det andra världskriget och 1941 anföll Tyskland Sovjetunionen. Kriget drabbade Sovjetunionen mycket hårt. Över 20 miljoner människor dödades och 17000 städer och 70 000 byar var förstörda.

1 Vilket missnöje fanns i Ryssland i början av 1900-talet?

2 Vad ansåg Lenin om hur makten och jorden skulle fördelas?

3 Redogör för Rysslands situation under Första Världskriget.

4 Redogör för vad Lenin gjorde när det blev en revolution i Ryssland

5 Varför blev det en ny revolution i Ryssland i oktober?

6 Varför blev det inbördeskrig i landet 1918-21? 7 Jämför ryska revolutionen med någon annan revolution som du känner till. Vilka likheter och skillnader ser du?

8. Kan du begreppen?
revolution, mensjevik, bolsjevik, Lenin, Tsar, kommunism, kommunist, Februarirevolutionen, livegna, Sovjetunionen, femårsplaner, kollektivjordbruk, Gulagarkipelagen, statskupp, Oktoberrevolutionen

Grundkurs: Egypten

Det första enade riket


Omkring år 3100 f. Kr bildades landet Egypten med Memphis som huvudstad. Det var det första enade riket i människans historia. Tidigare riken hade bestått av flera  mindre självstyrande städer där olika härskare avlöst varandra.

Farao


Egypten styrdes av en kung som kallades Farao. Det var farao som ägde all jord i Egypten. Bönderna arbetade på faraos mark och betalade skatt till honom. Farao betraktades som solgudens son. Han var kontakten mellan människorna och gudarna

Nilen


I Egypten rinner den stora floden Nilen fram. Den var livsviktig för egyptierna, för det var bara kring Nilen man kunde bo och arbeta, eftersom större delen av landet utgörs av öken. En gång om året svämmade Nilen över och när floden drog sig tillbaka fanns det näringsrika slammet från floden kvar på åkrarna, därför blev åkrarna bördiga och det var lätt att odla.



När det var torrtider ledde man vatten till åkrarna med hjälp av dammar och kanaler.

Pyramider

Pyramiderna i Egypten (det finns 80 stycken) är de största byggnadsverk människan någonsin skapat förutom kinesiska muren. Pyramiderna var gravkamrar för faraonerna. Om faraonernas döda kroppar förstördes skulle solen slockna och jorden gå under, trodde egyptierna. Därför gällde det att bygga säkra gravar för de döda kungarna.

Cheopspyramiden
Cheopspyramiden är den största pyramiden. Den är 137 meter hög (ursprungligen 146 meter). Den består av 2,3 miljoner stenblock som varierar i vikt från 2,5 till 15 ton. Den innehåller så mycket sten att det skulle räcka till att bygga en lång mur runt Frankrikes gränser. Denna pyramid byggdes för farao Cheops som var en grym härskare. Det tog 20 år för 100 000 man att bygga pyramiden.
Man vet inte riktigt hur pyramiderna byggdes. Den vanligaste teorin är dock att de tunga stenblocken släpades upp på pyramiden med hjälp av långa ramper av sten, jord och stockar. Trots att man gömde faraos kropp långt inne i pyramiden så har gravplundrare varit framme och tömt pyramiden på alla dess värdesaker.

Mumier


De gamla egyptierna var övertygade om att deras själ levde vidare efter det att hjärtat hade upphört att slå. Därför var det viktigt att balsamera kroppen när en person hade dött. Det fanns flera olika metoder att balsamera en människa. Den dyraste och bästa metoden var avsedd för farao. Då skar en balsameringsmästare upp faraos kropp på ena sidan och tog ut inälvorna. Därefter tvättades den döda kroppen invändigt med palmvin. Hjärnan drogs ut ur näsan med hjälp av en järnhake. Hjärnans funktion visste egyptierna ingenting om, och den kastades helt enkelt bort. Hjärtat lämnades kvar i kroppen, eftersom egyptierna trodde att detta var nyckeln till livet efter detta.

Balsamering
De inre organen balsamerades och placerades i stenkärl. Därefter sänkte man ner liket i ett saltbad. Det brukade ta ca 40 dagar att torka ut kroppen. Efter uttorkningen stoppades den tomma skallen upp med linnebindor. Så gneds kroppen in med oljor, vars doft fortfarande kan kännas hos många mumier. Inlindningen kunde ta ca 15 dagar och det gick åt 150-500 meter linneremsor. Därmed hade man skapat en mumie av den döde faraons kropp.

Grundläggande begrepp

högkultur, civilisation, jordbruk, bevattning, specialisering/yrken, överskott, handel, skriftspråk, rike, imperier, städer, vetenskap, astronomi, mumier, balsamering, religion, läkekonst, samarbete, samhällsklasser


Arbetsuppgifter

1. När blev Egypten ett land och hur skilde sig riket från tidigare riken?
2. Kungen, Farao var mycket mäktig. Beskriv vad det var som gjorde Farao så mäktig.
3. Varför var Nilen livsviktig för egyptierna?
4. Hur kom det bördiga slammet ut på åkrarna?
5. Vad användes pyramiderna till?
6. Beskriv varför var det viktigt att balsamera en människa och hur egyptierna såg på livet efter döden?
7. Vilka spår kan vi se av forntidens Egypten idag?

Skriva insändare

Skriva insändare, övning

Nu är det dags för dig att skriva insändare
Arbetsgång och riktlinjer
-Välj ett ämne som engagerar dig.
-Följ checklistan över insändarens olika delar som finns här nedanför.
-Skriv med New Times Roman storlek 12 och med radavstånd 1,5.

-Satsa på att skriva mellan en halv till en och en halv sida.
Checklista, insändarens delar


Här kan du läsa mer om insändarens delar

Skrivtips

Här kan du hitta mer stöd när du ska skriva insändare.

1900-talet, innehåll och upplägg

Mål, begrepp och grundläggande frågeställningar

Att läsa och arbeta med

Första världskriget

Första världskriget, grundkurs
Dokumentär om kriget, del 1
Dokumentär om kriget, del 2
Tidslinje, första världskriget

Mellankrigstiden

Ryska revolutionen, grundkurs
Mellankrigstiden, grundkurs

Andra världskriget

Andra världskriget, grundkurs

Kalla kriget
Länk till SO-rummets artikel om kalla kriget.

Reportage om upplysningsförfattare

Intervjua en upplysningsförfattare

I denna uppgift kommer du att tilldelas en upplysningsförfattare att arbeta med.  Du kommer att få läsa in dig på författaren och sedan skriva ett reportage som om du träffat och intervjuat denne.

Detta bör du veta om din författare samt ta upp i ditt reportage

-Var och när föddes författaren.
-Hur var författarens uppväxt  och liv.
-Vad har författaren skrivit för texter?
-Har författaren några tydliga idéer om vad som är rätt och fel i samhället som denne lever i?
-Eventuellt finns det övriga intressanta fakta.

-Exempel på författarens sätt att uttrycka sig genom att ta med ett utdrag ur någon text eller ett citat, något som författaren sagt.

Muntlig redovisning av din författare i “lilla gruppen”(de andra som arbetar med samma person som du).

Ge respons/förbättra.
Dela med dig av den information du har så att ni tillsammans utökar er kunskap om er författare.

Reportagets typiska drag

• mer ingående sätt behandla ämnet (än i en nyhetsartikel)
• inledande miljöbeskrivning
• personbeskrivning
• intervju
• fördjupning av ämnet
• mellanrubriker
• bilder, illustrationer
• pratminus
• personliga kommentarer, iakttagelser
• presens (nutid)
• detaljrik text
• Länk till reportagetips

Skriv ditt reportage om författaren

• en personlig inledning, som leder fram till varför du vill intervjua personen
• miljöbeskrivning/persongestaltning/detaljer
• övrig information om författaren som nämns ovan, i avsnittet "detta bör du veta om din författare".

Respons

• Möte i responsgrupp där ni läser varandras reportage och ger respons på detta.

Upplysningsförfattare och källor till information

Olof von Dalin
https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_von_Dalin
http://vondalin.se/olof-von-dalin/olof-von-dalin-1708-1763/

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olof-von-dalin

Anna Maria Lenngren
https://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Maria_Lenngren

Daniel Defoe
https://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Defoe

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/daniel-defoe

Jonathan Swift
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jonathan_Swift
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jonathan-swift

Voltaire
https://sv.wikipedia.org/wiki/Voltaire

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/francois-de-voltaire

Jane Austen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jane_Austen

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jane-austen

Här kan du också hitta information:

https://historiesajten.se/

Att skriva reportage

Reportage

Vad är ett reportage?
Formen:

• ämnet behandlas mer ingående (än i t ex en nyhetsartikel)
• inledande miljöbeskrivning
• personbeskrivning
• intervju
• fördjupning av ämnet
• mellanrubriker
• bilder, illustrationer
• pratminus
• personliga kommentarer, iakttagelser
• presens (nutid)
• detaljrik text

Att skriva en inledning till ett reportage…
Reportaget
– en personlig inledning
– gärna en miljöbeskrivning
– som leder fram till varför du vill intervjua personen
Exempel:
Per-Albin Hansson – Sveriges statsminister
Det har inte varit enkelt att få en intervju med, Per-Albin Hansson, Sveriges statsminister. Nu i april 1940, när Tyskland precis har ockuperat Norge och Danmark, är Sveriges statsminister fullt upptagen med att försöka hålla Sverige utanför kriget.

Att jag har lyckats få en tid för en intervju med förmodligen en av Sveriges mest upptagna personer just nu känns mycket bra i min “journalistsjäl”. Äntligen ska jag få svar på alla mina frågor.

Från Stockholms centralstation tar jag mig nu genom en huvudstad som tycks som förlamad av skräck. 
Människorna i vår stolta stad försöker leva sina liv som vanligt men under ytan finns en skräck för kriget, ett fruktansvärt krig som tycks komma närmare för var dag som går.
Efter några kvarter, när jag närmar mig Per- Albin Hanssons kontor, så ser jag två gengasdrivna bilar, vi lever i ransoneringstider och kriget är kanske snart en verklighet.

Väl framme vid statsministerns kontor, andas jag ut, promenaden har gjort mig andfådd. 
Per – Albin Hanssons kontor fungerar nästan som en sambandscentral i krig. Många ministrar springer ut och in. Plötsligt får Per-Albin Hansson syn på mig…

1700- och 1800-talet, Revolutionernas tid

Upplysningen

Länk till SO-rummets information om upplysningen.

Användbara begrepp under arbetet

Voltaire, Rosseau, Woolstonecraft, Burke, Locke, Förnuftet, Människans rättigheter och värde, Uppfinningar, Konst, Vetenskap, Upptäckter, Världsbild

Industriella revolutionen

Att kunna vid arbetets slut

• Kunna beskriva bakgrunden och orsakerna till revolutionen.
• Kunna föra ett eget resonemang kring händelserna.
• Kunna beskriva hur den industriella revolutionen påverkade individen och samhället, då och nu.

Användbara begrepp under arbetet

arbetskraft, kapital, råvaror, triangelhandel, befolkningsökning, urbanisering, uppfinningar
jordbruksmetoder, kolonier

skifte, tegar, träda, avel, växelbruk, marknad, kolonier, kolonialism, handel, import, export, imperialism, nationalism, urbanisering

industri, fabriker, teknik, textilindustri, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, ångmaskiner, transporter, spinnmaskin (potatisen till Europa), vaccination, puddelprocessen, kapitalism

vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, ympning, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism

Grundkurs

Amerikanska revolutionen

Att kunna vid arbetets slut

• Kunna beskriva bakgrunden och orsakerna till revolutionen.
• Kunna föra ett eget resonemang kring händelserna.
• Kunna beskriva hur den amerikanska revolutionen påverkade individen och samhället, då och nu.

Användbara begrepp under arbetet
världshandel, triangelhandel, export-import, koloni, ekonomi, marknad, råvaror, demokrati, republik, monarki, tull, skatt, avgift, parlament, grundlag, författning,
politik, bojkott, missnöje, uppror, revolution, frihetskrig, patriot, nationalist, lojalist, president, regering, slavar, milis, oavhängighetsförklaringen,
kongress, legosoldater, rösträtt, förbundsstat, Pontiacs krig, “The Boston Tea Party”, maktdelning, Upplysningen, filosof, representation,
Grundkurs
Källövning om slavhandeln
Animation slavhandeln
Om revolutionen(på sajten SO-rummet)

Franska revolutionen

Att kunna vid arbetets slut

• Kunna beskriva bakgrunden och orsakerna till revolutionen.
• Kunna föra ett eget resonemang kring händelserna.
• Kunna beskriva hur den franska revolutionen påverkade individen och samhället, då och nu.

Användbara begrepp under arbetet
monarki, republik, ståndssamhälle (feodalt samhälle/feodalism, medeltiden), privilegier, adel, präster, “tredje ståndet”(borgare-bönder), bankrutt, stormakt, världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, skatt, avgift, dagsverke, aristokrati Upplysningen, filosof
författning, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen-nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, “frihet-jämlikhet och broderskap”, jakobiner, rösträtt, “vänster-höger-politik”(revolutionär-liberal-konservativ),
Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans
Grundkurs
Länk till SO-rummets information om Franska Revolutionen.

Länk till film: "French revolution over simplified pt 1"
Länk till film: "French revolution over simplified pt 2"