Hållbar utveckling - eget arbete

Tid:

Arbetet redovisas 12 december

Välj en eller flera av uppgifterna nedan att jobba med.

1.Hököping år 2015 – en filmuppgift

Hököping har nu varit utan biltrafik i sex år.

Er film ska undersöka hur livet är i Hököping 2025.

Filmen ska sträva efter att försöka förklara hur livet har förändrats både på individ och samhällsnivå och ur de tre perspektiven (ekonomi/socialt och ekologiskt).

Begrepp:

Hållbar utveckling, handel/affärer i stadskärnan, transporter, infrastruktur, hållbar utveckling,

Tid: Film max 5 min.

2.Landanalys – ett rikt och ett fattigt land

S 173 i Utkik Geografi

3.Läroboken - Utkik

Frågor och svar

s. 187 och s 71 i Utkik Geografi

4.Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

S 54, i Utkik Geografi

Låtanalys

Analysera din favoritlåt

Vi ska arbeta med textanalys och resonera kring en texts innebörd. Analys betyder att ”plocka isär någonting”, för att lättare kunna förstå det. Därefter förklarar man vilka delar som finns med och hur de sedan hänger ihop. Du får gärna ta hjälp av frågorna nedan. Det finns inga rätta svar, men du måste utveckla ditt resonemang.

Texter innehåller ofta liknelser och metaforer, det vi kallar för bildspråk. En liknelse är rakt på sak och man gör ofta jämförelse med ordet som – ”vit som snö”, ”snabb som vinden” eller ”klok som en uggla”.

En metafor är mer poetisk och oftast omöjlig. ”Du är en klippa”, du är min ros” – det går ju inte att bli varken en klippa eller en ros, utan man får tolka in vad ordet betyder bildligt. Leta efter bildspråk i din låttext och använd det i så fall din analys.
Gör så här:

1. Sök upp texten till någon av dina favoritlåtar och en ljudfil.
   
2. Läs din låttext noga och flera gånger.
   
3. Skriv en analys av din låttext på minst 1/2 och högst 1 1/2 sida.
   
4. Skriv i löpande text, 12 p. och 1,5 radavstånd.
   
5. Följ svenska skrivregler.
   
6. Spela upp en kort sekvens, så de andra vet vilken låt du valt och redovisa din analys för din
   grupp.
   
7. Skicka in din analys till Showbie.
   Som stöd för din analys, kan du ta hjälp av frågorna:
   

• -Vad tror du textförfattaren vill ha sagt med sin text? Vilket är budskapet?
  
• -Varför har textförfattaren valt denna titel?
  
• -Kan texten ha något att göra med författarens egna upplevelser? På vilket sätt i så fall,
   förklara.
  
• -Vad handlar texten om?
  
• -I vilken miljö utspelar sig texten?
  
• -Varför händer detta?
  
• -Vilka är personerna?
  
• -Bildspråk – liknelser, metaforer?
  
• -Speciella ord? Svåra ord?
  
• -Vad säger texten dig? Vad gillar du? Vad gillar du inte?
  
• -Kan man tolka texten på mer än ett sätt?
  
• -Vilken tid speglar texten? Hur? 
  
  -Är texten vacker, intelligent, hård eller vad kännetecknar den? Ø Känner du igen dig i texten?    Påverkar den dig? Hur då?
  -Egna tankar runt texten.
  
  
  

Satsdelar

Ordklasser

Du är kanske bekant med termer som substantiv, verb och adjektiv? Dessa är alla ordklasser, vilka beskriver olika grupper av ord i språket med gemensamma egenskaper. Låt oss titta närmare på dessa och några av de övriga ordklasser som är viktiga om du vill lära dig grammatik.

Substantiv

Denna ordklass innehåller namn på olika objekt som kan vara personer, platser, föremål
Egennamn – här ingår namn på personer, platser etc.
Exempel: Eva, Barcelona, Sverige.
Ämnesnamn – här ingår namn på ämnen av konkret art samt sådant som uttrycker tillstånd och känslor.
Exempel: vatten, papper, glädje, rädsla.
Artnamn – här ingår namn på olika saker och särskilda företeelser.
Exempel: människa, skolavslutning.
Kan du sätta ´en´ eller ´ett´ framför ett ord brukar detta vara ett substantiv.
Ett substantiv kan ha bestämd eller obestämd form: hunden/hundarna är bestämd form medan hund/hundar är obestämd. Vidare delas substantiv in i singular och plural. Singular är en (hund) medan plural är många (hundar). Ett substantiv i bestämd singular blir då hunden medan det i bestämd plural blir hundarna. När substantiv uttrycks i ägande form (hundens/hundarnas) kallas det genitiv.

Adjektiv

Denna ordklass beskriver egenskaper hos någon eller något.
Exempel: en glad hund, en snygg tröja.
Kan du sätta ”någon är” framför ett ord brukar detta vara ett adjektiv.
Ett adjektiv kan böjas på två olika sätt, det ena kallas kongruensböjning där adjektivets böjning påverkas av det efterföljande substantivets form. Till exempel: en snygg kavaj, flera snygga kavajer, den snygga kavajen, det är snyggt med kavaj.
Det andra sättet innebär att adjektivet kompareras. Till exempel: snygg (positiv), snyggare (komparativ), snyggast (superlativ).
En del ord låter klumpiga då de kompareras, till exempel komparationsformerna av berömd: berömd, berömdare, berömdast. Då är det ofta bättre att använda ”mer” och ”mest” före komparativet och superlativet: mer berömd, mest berömd.

Verb

Verb beskriver vad någon gör (även har gjort eller kommer att göra).
Exempel: han springer, han sprang.
Kan du sätta ”att” före ordets grundform brukar detta vara ett verb.
Alla verb har en grundform, infinitiv, som till exempel: att springa. Sedan kan verbet böjas i olika tempus som beskriver om handlingen sker nu eller vid en annan tidpunkt. Man talar om presens då något sker i nutid (han springer), preteritum då något skett i dåtid (han sprang) och futurum om något som ska ske i framtiden (ska springa).
Det finns också kombinationer av böjningar. Perfekt är en kombination av presens och supinum (har sprungit), pluskvamperfekt är kombinationen av preteritum och supinum (hade sprungit) och konditionalis är kombinationen av preteritum och infinitiv (skulle springa).
I exemplen ovan förekommer både huvudverb och hjälpverb. Till exempel är ´ska´ ett hjälverb till huvudverbet ´springa´.
Uppmaningsformen av verb, till exempel lyssna! eller hoppa!, kallas imperativ.

Pronomen

Pronomen är en ordklass som ofta fungerar som ersättningar för bland annat objekt och företeelser i språket. De är inte sig själv särskilt betydelsebärande utan får sin betydelse av sammanhanget.
Exempel: han springer, de äter.
Du kan ofta urskilja pronomet i meningen genom att fråga vem eller vilka det är som gör något.
Pronomen kan indelas på följande sätt:
Personliga: jag, du, mig, dig
Ägande: min, din, hans, hennes
Demonstrativa: de, detta, det här
Frågande: vem, vad
Relativa: som
Reflexiva: sig
Negerande: ingen

Adverb

Adverb fungerar som bestämningar till verb, adjektiv och andra adverb samt som attribut till substantiv. Adverben anger plats, tid, sätt och så vidare.
Exempel på adverb till verb: inte orka, cykla fort, kom hem igår.
Exempel på adverb till adjektiv: ofta arg, kanske försenad, knappast förtjust.
Exempel på attribut till substantiv: en boll, många bollar, väldigt många bollar.

Prepositioner

Anger befintlighet och beskriver förhållanden. Ord som tillhör denna ordklass är till exempel: i, på, efter, genom och bakom.

Konjunktioner

En ordklass som består av element i språket som binder samman satser. Exempel: och, eller och men.

Subjunktioner

Subjunktioner är ingen egen ordklass utan underordnade konjunktioner. Dessa binder också samman satser, men i detta fall bisatser med huvudsatser. De hjälper på så sätt till att bilda fullständiga meningar. Exempel: att, om, när, innan och eftersom.

Interjektioner

Inom denna ordklass samlas oböjliga ord som också kan bilda självständiga satser. Exempel: ja, nej, hjälp! och fan!

Måste Gitt

Mål för arbetet
Förstå och kunna resonera kring begreppen socioekonomisk bakgrund, segregation och integration

Centrala begrepp
Socioekonomisk bakgrund, segregation och integration

Svåra ord:
segregation, integration, skildring, oskrivna lagar, normer, regler, lagar, etnicitet, grupp, grupptryck, socioekonomi
Måste gitt skildrar en frontalkrock mellan två världar som ryms i en och samma stad: hur den unga, småkriminella killen Metin från orten plötsligt ges tillträde till de fina kulturkretsarna i innerstaden. Kontrasterna mellan världarna är stora och Metin slits mellan sin lojalitet med kompisgänget hemma i Jordbro och drömmen om att ta sig därifrån genom att komma in på scenhögskolan eller ge ut en ”riktig” bok.

Arbetets upplägg/planering
Arbetet med denna film delas upp i tre delar.

1. Se filmen
2. Arbeta med Filmanalys, del 1
3. Arbeta med Filmanalys, del 2
4. Se intervjun med Can Demirtas och skriv ned dina tankar kring språkets betydelse för människors liv.
5. Vi kommer parallellt med det individuella uppgifterna ha gemensamma diskussioner kring filmens tema och de samhällsfrågor som berörs.

Filmanalys, del 1

Skilda världar
Personerna i filmen lever på många sätt i skilda världar. Besvara frågorna här nedanför. Sträva efter att skriva en sammanhängande text när du besvarar dem, snarare än att svara i punktform.
Miljön
Hur skildras Metins vardag i Jordbro? Vilka ingår i hans familj? Vad heter de? Hur lever de? Vilken musik lyssnar de på? Hur klär de sig? Vad äter och dricker de? Hur ser det ut i lägenheten och närområdet? Hur är stämningen mellan familjemedlemmarna?
Människorna
Hur skildras människorna och miljöerna som Metin möter i innerstan? Vilka är de? Vad heter de? Hur lever de? Vilken musik lyssnar de på? Hur klär de sig? Vad äter och dricker de? Hur ser förlagskontoret och lägenheterna ut? Hur uppträder de mot varandra och mot Metin?
Andra skillnader
Många gånger i filmen får vi se Metin förflytta sig, via pendeltåg eller bil, mellan Jordbro och innerstan. Det är så kallade transportsträckor som man ofta klipper bort i film eftersom de inte brukar tillföra så mycket till berättelsen. Varför tror du att filmskaparna i det här fallet ändå väljer att skildra dessa resor? Vad tänker Metin på i baksätet i bilen eller på pendeltåget – och hur vet vi det?

Filmanalys, del 2

Segregation i Stockholm och i Varberg
Stockholm är, liksom andra svenska storstäder, en segregerad stad. Forskning visar dessutom att segregationen ökar och att andelen som tjänar allra mest ökar i innerstaden på bekostnad av de som tjänar minst. De fattiga trängs allt längre ut i ytterförorterna, såsom Jordbro där Metin bor. Roger Andersson, som är professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, menar att den ökande segregationen beror på flera faktorer:

• Att de redan rika blir rikare och de redan fattiga blir fattigare.
• Att välfärdsutbudet, såsom skolor, sjukvård och äldrevård, har förändrats.
• Att bostadsmarknaden i allt högre grad styrs av privata intressen i stället för offentliga.
• Att andelen hyreslägenheter blir allt mindre.

a) Hur ser det ut där du bor? Är det en segregerad kommun? 

b) Vad kan vi göra för att minska segregationen i en stad? Fundera gärna på stadsplanering, kultursatsningar och politiska åtgärder men också på vad medborgarna kan göra för att bidra till minskad segregation i vardagen.

Bedömning

Följande tittar vi på när vi bedömer din text:

-Hur du förmedlar dina tankar kring ämnet. 

-Huruvida din text följer skriftspråkets normer. 

-Hur du anpassar ditt språk efter uppgiftens syfte.

Nivåer

100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang

200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang

300 - ett väl utvecklat resonemang

Analys och jämförelse av två länder

Er uppgift

• Gruppen väljer två länder att jämföra. Vi bifogar topp- och bottenlista över HDI. Ni väljer dock fritt vilka länder ni vill arbeta med, och ni ska kunna motivera ert val.
• Under arbetet följer ni riktlinjerna för uppgiften på s 173 i Geografiboken.
• Gruppen utser en arbetsledare, som fördelar arbetet och har koll på att uppgiftens alla delar berörs. Er analys och ert resonemang ska vara gemensamt och alla i gruppen har ansvar för att kunna presentera detta.
• På dagen för deadline får ni träffa FN:s representanter Pelle B och Per W, då ni får fem minuter på er att leverera era slutsatser och er analys, enligt punkt G på sid 173.

Utgå i ert arbete ifrån följande modell för resonemang(den gamla vanliga)

Topp och botten när det gäller HDI
 Källa: http://www.globalis.se/Statistik/HDI-maensklig-utveckling
De femton länderna med högst HDI

De femton länderna med lägst HDI


Andra användbara källor
Landguiden
Nationalencyklopedin
För information om tänkbara sätt att bekämpa fattigdom kan ni läsa s 180-186 i Geografiboken.

Vad är hållbar utveckling?

Övning: Vad är hållbar utveckling?

Vad är hållbar utveckling?

• Titta på diagrammet här nedanför och fundera enskilt över diagrammets och begreppens innebörd.
• Diskutera det tillsammans i gruppen.
• Försök förklara de olika begreppen.
• Beskriv sambanden som finns mellan begreppen i detta diagram, vad som krävs för en hållbar utveckling och vad som händer om någon av delarna saknas.

Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning består idag (2018) av över 7,6 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.
Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen.
I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten.
FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år.
I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.
Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.
Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.
Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.
Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-länder och i-länder

BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring.
De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.
Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan.
Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.
Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.
Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.
Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

De globala målen

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.
Relevanta begrepp
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.
Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.