Flodresan

1. Lär dig mer om en flod 

Gör en "flodresa" med hjälp av Google Earth och/eller kartbokens tematiska och topografiska kartor

Gör ett bildspel med minst 13 bilder

Välj en av floderna på bilden här ovanför

Visa exempel på naturgeografi vid floden: 

mynning

delta

sedimentering

biflod

källa

meander

erosion

växtlighet

korvsjöar, om de finns

Visa exempel på kulturgeografi: (infrastruktur)

dammar

byggnader

industrier

bevattningsanläggningar

odlingar (vad odlar människorna?)

kanaler, järnvägar, hamnar kraftverk eller andra exempel

2. Eget resonemang och jämförelse  (max 700 ord)

Använd resonemangsmodellen som stöd när du skriver

Använd nu den information du fått fram i arbetet med din presentation av floden och resonera kring hur du tycker att livet för människorna verkar vara vid den flod du arbetat med.

Varför växer stora samhällen och kulturer fram vid vissa floder? 

Vad är det som gör det bra att leva där?

Vilka svårigheter/utmaningar kan livet vid floden innebära?

Jämför människors möjligheter vid din flod och vid Amazonfloden. Klicka här för information om livet vid Amazonfloden.

Referat: Stora skogsbränder

Din uppgift är att skriva ett referat av dokumentärfilmen Skogsbrändernas ödeläggelse.

Länk till filmen:

https://www.svtplay.se/video/23021118/skogsbrandernas-odelaggelse?position=878&id=KABm15w

I ditt referat ska du sträva efter att sortera ut- och presentera filmens huvudsakliga budskap/information:

-orsaker bakom bränderna.

-brändernas konsekvenser

-tänkbara lösningar på problemet

Förberedelser

-Se filmen och för kortfattade anteckningar som fångar filmens "kärna" alltså den viktigast informationen.

-Granska och utveckla dina anteckningar.

-Gå tillbaka och titta på vissa avsnitt av filmen igen.

Innehåll

Innehållet i ett referat ska vara kortfattat och okomplicerat. Därför är det viktigt att du har arbetat med materialet så du vet vad som är huvudbudskapet.

I ditt referat ska det finnas tre delar:

1. Inledning
2. Sammanfattning av information
3. Avslutning

Inledning

En kort presentation av ämnet som tas upp i filmen.

I första stycket ska referatets ämne och källhänvisning stå, så att läsaren ska kunna leta upp filmen utan problem.

Sammanfattning

I denna del ska du sammanfatta originaltextens innehåll. Sammanfattningen ska vara helt baserad på jobbet du gjort i förberedelsedelen.

Avslutning

Referatets avslutning ska vara enkel och tydlig. För att markera referatets slut för läsaren kan du göra på två sätt:

1. Använda dig av ett ord eller uttryck för att markera slutet. Genom
   att skriva t.ex. ”till sist”, ”slutligen” blir det klart och tydligt att det är referatets sista stycke.
2. Skriva en sammanfattande avslutning, d.v.s. upprepa filmens huvudpunkt(er) igen. 

Språktips

Språket i ett referat ska vara objektivt och neutralt, alltså inga egna åsikter. Det är viktigt att du använder dina egna ord och formuleringar. För att lyckas med detta är det lättast om du skriver utifrån dina egna anteckningar.

Neutralt språk: ”IT-företaget Facebook har nu valt att börsnotera sig…”

Icke neutralt språk: ”Den tidsdödande IT-giganten Facebook har äntligen valt att börsnotera sig…”

Tänk på att du refererar texten, inte kommenterar. Alltså får du inte ändra några fakta som presenteras i filmen även om du inte håller med.

Checklista

När du skrivit ditt första utkast är det dags att kolla igenom för att se om du har tagit med allt.

• Filmens huvudtanke kommer fram.
• Källhänvisning i första stycket
• Texten är neutral och objektiv (inga egna åsikter eller kommentarer).

Var inte orolig för att lämna in ett kort referat så länge du har med filmens huvudbudskap i din text.

Mål och inriktning för arbetsområdet

Att kunna om några veckor:

-Ha kunskaper världsdelarnas namngeografi och visar det genom att beskriva lägen på och

storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (Lgr 11)

-Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. 

-Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa och samtala om geografi. 

Begrepp att ha koll på

Grundläggande, kartkunskap

karta, längdgrad, breddgrad, väderstreck, norr, söder, väster, öster, nordpolen, sydpolen, ekvatorn, 

längdgrad (longitud), breddgrad (latitud), väderstreck, nollmeridianen Greenwich,

tematiska kartor, skala, småskalig karta, storskalig karta, topografisk karta, GPS, kartprojektion,

kartografi, historiska världsbilder, befolkning, naturgeografi, kulturgeografi,

Grundläggande: klimat/väder

klimatzoner (polarzonen, tempererade zonen, subtropiska zonen, tropiska zonen)

klimat, Klimattyper: tropiskt klimat, subtropiskt klimat, tempererat klimat, polarklimat, inlandsklimat, kustklimat, medelhavsklimat, skillnaden mellan väder och klimat, växthuseffekten, golfströmmen

Bra att kunna: Klimat/väder

tromb, orkan, passadvindar, zenit, ekvatorn, region, ort, sund, delta, kontinenter,

regnskugga, tidvatten, tsunami,

öknar, stäpp, tundra, savann, lövskog, odling, bördigt, näringsfattigt, slam, permafrost,

Grundläggande begrepp inre och yttre krafter:

Exogena/yttre krafter, Vittring och erosion, meandrar, skred, ras, sandrevel,

klint, laguner, v-dal, u-dal, glaciär, delta 

Endogena/inre krafter, jordbävningar, vulkanutbrott, ändmorän, horst,

gravsänka, förkastning, landhöjning

Pangea, seismograf, Richterskalan, vulkan, magma, jordskorpa, mantel, kärna, plattektonik

Skriva en deckarnovell

Din uppgift är nu att skriva en egen deckarnovell.

Här nedanför hittar du några punkter att tänka på när du skriver:

-Sikta på att skriva en förhållandevis kort berättelse

-Låt berättelsen ha förhållandevis få karaktärer så att du hinner beskriva dem och ge dem liv.

-Sträva efter att låta läsaren kastas direkt in i handlingen utan utdragen inledning.

-Bearbeta dina person- och miljöbeskrivningar så att berättelsen blir levande.

Den dramaturgiska kurvan

Sträva efter att följa den dramaturgiska kurvan även om berättelsen är kort.

Hur kan man börja sin berättelse?

Om du vill får du gärna låna en börja av några kända författare!

”Strax efter fem på morgonen drog hon upp rullgardinen i sovrummet. Termometern visade plus nio grader. Himlen var klar, vimpeln på vindmätaren som stod på gårdsplanen hängde orörlig.” 

Ur Innan frosten av Henning Mankell

”Solen kom från vänster och han drog på sig solglasögonen som låg på instrumentbrädan.” 

Ur Dans med en ängel av Åke Edwardsson

”Patrik Mattsson vaknade kvart över elva på förmiddagen av ljudet av en nyckel som vreds om i ytterdörren till hans lägenhet.” 

Ur Solstorm av Åsa Larsson

”–Jag har ett manuskript i fickan, sade doktor James Mortimer.

–Ja, jag såg det då ni kom in, svarade Holmes.

–Ett mycket gammalt dokument.

–Från början av 1700-talet, såvida det inte är en förfalskning.

–Hur kan ni veta det?” 

Ur Baskervilles hund av Conan Doyle

”Äntligen sitter kommissarie Gunnarson vid datorn! Hon är mitt inne i en mordutredning och behöver kolla upp några adresser som polisen misstänker används till narkotikaförsäljning. Samtidigt som kommissarie Gunnarson kartlägger mordet på en ung brittisk man, är agent Brattlöf vid MI5 ute och åker båt på Themsen.” 

Ur Humor i lärarrummet av Helén och Pelle

”Han vaknade i skräck och det tog honom en lång stund att förstå var han befann sig. Det var den skarpa lukten från halmen i madrassen och den trånga bädden, som fick honom att långsamt begripa var han var. Och tystnaden. Men ensam var han.” 

Ur Liemannen av Bo R Holmberg

”Den döda flickan låg utsträckt framför en bänk i Grover Park, knappt sju kvarter från polisstationen, på en grusgång endast några meter från Grover Avenue. Hon var klädd i en vit blus och ljusblå långbyxor, vita strumpor och slitna Reebokskor. Flugorna surrade redan runt kroppen. Det syntes inga blodspår, men flugorna smakade redan på hennes vidöppna ögon.” 

Ur Stora stygga stan av Ed McBain

”Pojken som snart skulle dö skrattade och gjorde sig fri. Borstade bort några chipssmulor från skjortan och reste sig.

–Jag måste gå nu, sa han. Måste. Sista bussen är här om fem minuter.

–Ja, sa flickan, du måste väl det. Jag vågar inte låta dig sova över.” 

Ur Carambole av Håkan Nesser

Väder och klimat

Innehåll

Här förklaras skillnaden mellan väder och klimat. Vi ska också titta på jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt människans påverkan på klimatet.

Det vi kallar väder sker till stor del som ett resultat av luftens rörelser i atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp och jordens rörelser.

Klimat och väder mäts i olika tidsskalor

Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Klimatet kan därför bara fastställas genom analys av väderobservationer som pågått under lång tid.

Både väder och klimat handlar om variationer i atmosfären som beskrivs med hjälp av t.ex. temperatur, nederbörd och molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär att väder och klimat mäts i olika tidsskalor.

Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under längre perioder. Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli kl 12 i morgon, under den kommande veckan eller hur vädret var den 26 maj 1912. Vädret beskrivs då i termer av olika egenskaper - exempelvis att temperatur, vindstyrka, högtryck, lågtryck och så vidare.

Klimatet däremot ges av de statistiska mått som vädret har på en viss plats för en längre tidsperiod. Inom meteorologin mäts klimatet ofta i perioder på 30 år, t.ex. åren 1981-2010. Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, antal frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd och så vidare.

Klimat är mer än väder och förändras långsammare

Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. De väderskapande processerna i atmosfären påverkas av havet, markytan och av kryosfären (snö, is och havsis). Även vegetationen och atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. Alla dessa delar kan i sin tur påverkas av yttre faktorer. Till skillnad från vädrets variation sker förändringar i havet och övriga system långsamt, vilket leder till längre tidsskalor för klimatvariationer.

Klimatzoner

Områden som har liknande klimat räknas till samma klimatzon. Det finns fyra olika klimatzoner i världen, tre av dem förekommer i Europa.

Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad.

Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar.

Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.

Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstiger 10 °C.

Jordens årstider

Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet.

Jordaxelns lutning påverkar hur stor mängd av solstrålarna som träffar jordens yta.

Jordaxelns lutning gör så att det finns årstider på jorden.

Att jordaxeln lutar är anledningen till att vi har olika årstider. När jorden kretsar kring solen lutar den hela tiden med 23,5 grader.

Om nu inte jorden hade lutat skulle vi året runt ha tolv timmars dag och tolv timmars natt. Dessutom skulle vi inte ha haft någon temperaturskillnad mellan sommar och vinter.

Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får vi det varmare. Allra högst står solen den 21 juni. Då har vi sommarsolstånd.

Efter detta datum minskar norra halvklotets lutning mot solen och i slutet av september lutar varken norra eller södra halvklotet mot solen. Då får vi höstdagjämning. Det innebär att överallt på jorden är både dag och natt lika långa.

Den 21 december har vi vintersolstånd. Då lutar södra halvklotet som mest mot solen.

I slutet av mars befinner sig jorden åter i det läge då ingen del lutar mot solen. Då får vi vårdagjämning.

Faktorer som påverkar klimatet

Det klimat som råder på jorden idag bestäms av ett antal faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. De grundläggande faktorerna är strålning från solen (som påverkas av jordaxelns lutning), cirkulation i atmosfären och havet samt topografi (jordytans terräng) på land och i hav.

Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i atmosfären och i haven fördelar energin över jorden beroende på jordytans utseende (läs mer om detta i rutan med fördjupning längre ner).

Ytterligare en faktor som påverkar klimatet är mänsklig aktivitet.

Klimatförändringar orsakade av människan

Klimatförändringarna beror på både naturlig och mänsklig påverkan. Mycket talar idag för att klimatet förändras snabbt och mer än vad de naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken till detta är högst troligt industrialiseringen sedan mitten av 1700-talet.

Människans påverkan på jordens klimat består av förändringar i ett antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar och naturliga faktorer. Den sammanlagda påverkan som anges har dock skett ojämnt i tiden. Inte minst växthusgasutsläppen låg på tämligen låga nivåer fram till mitten av 1900-talet. Sedan dess har de ökat kraftigt.

Växthusgaser

Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas av atmosfärens sammansättning och innehåll av partiklar (aerosoler) samt moln. Under en längre tid har människan genom förbränning av fossila bränslen förändrat atmosfärens sammansättning.

Eftersom halten av växthusgaser i atmosfären ökar, så ökar den så kallade växthuseffekten.

De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Förekomsten av alla dessa gaser i atmosfären har ökat markant sedan industrialismens början, och särskilt sedan senare delen av 1900-talet.

Orsaken till ökningen av växthusgaser

Orsaken till ökningen är mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, eller uppfödning och hållning av stora mängder boskap vilket ger metangas.

Vissa kraftfulla växthusgaser finns inte ens naturligt, utan är framställda av människan och verkar dessutom nedbrytande på ozonlagret.

Flera meteorologiska faktorer har därmed förändrats vilket påverkar det globala klimatet.

Klimatförändringarna märks redan idag

Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.

Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

Användbara begrepp

Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.

Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.

Global uppvärmning: Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala uppvärmningen beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten.

Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.

Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare. 

Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.

Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.

Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.

Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.

Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.

Meteorologi: Läran om vädret (atmosfären), dess fysik och kemi. En meteorolog ägnar sig bland annat åt att studera och observera atmosfären och kan på så sätt även förutse det kommande vädret.

Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.

Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.

Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).

Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.

Fördjupning, en världsdel

Du och din grupp har tilldelats en världsdel som ni ska få fördjupa er kring.

Här nedanför kan du läsa om vilka arbetsuppgifter som ingår i fördjupningen(det kommer att dyka upp fler uppgifter under arbetets gång):

A. Kartan

1. Rita en karta över er världsdel(gränserna mellan de olika länderna behöver inte finnas med).

2. Markera och sätt ut namnen på de hav som finns i eller runt er världsdel.

3. Markera och sätt ut namn på bergskedjor och höga bergstoppar i er världsdel.

4. Markera och sätt ut namn på stora sjöar i er världsdel.

5. Finns det några öknar i er världsdel. Markera dessa och sätt ut namn i så fall.

B. Klimat

1. Vilka olika klimatzoner finns i er världsdel. Markera på kartan och skriv och berätta om hur zonernas klimat skiljer sig från varandra.

Vill ni läsa mer om klimat och klimatzoner kan ni titta här:

https://samorientsvenska.blogspot.com/2021/08/vader-och-klimat.html

C. Natur och samhälle på tre olika platser

-Välj ut tre städer/platser på olika platser i er världsdel och välj då ställen där du tror att natur, väder och klimat är annorlunda.

-Beskriv natur, väder och klimat på varje plats/stad.

-Beskriv hur natur, väder och klimat påverkar människornas liv på de olika platserna.

D. Presentation av en fritt vald plats på jorden

I denna uppgift får du välja en egen plats att arbeta med.

1. Vilken plats har du valt!

2. Var ligger den?

3. Beskriv naturen på din plats.

4. Beskriv klimatet på din plats.

5. Berätta vilka naturtillgångar som finns på din plats.

6. Vad arbetar människor med på din plats?

7. Hur tror du det är att leva på din plats(fördelar och nackdelar)?

Så styrs Sverige

 

Grundläggande begrepp


Demokrati: Folket bestämmer, direkt eller indirekt.


Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.


Majoritet: Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner(majoritet). Motsatsen till majoritet kallas minoritet.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.


Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.


Statsskick: Det handlar om huruvida man har monarki(kung/drottning) eller republik(president) samt om landet är en demokrati eller en diktatur.


Parlamentarism: Riksdagens 349 platser fördelas efter valresultatet och alla beslut måste röstat igenom av Riksdagen.


Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).


Direkt demokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.


Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.


Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Regeringsformen: Beskriver hur landet styrs. Sammanfattningsvis att all makt utgår från folket. Vi röstar, en riksdag utses och denna fattar alla beslut gällande exempelvis nya lagar.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige, regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen.

För att ändra en grundlag behöver riksdagen besluta om detta, ett riksdagsval hållas och samma beslut tas igen.

Yttrandefrihet: Yttrandefrihetsförordningen är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). 

Tryckfrihetsförordningen: För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt och att medier fritt ska kunna granska makthavare.

Succesionsordningen: Bestämmer tronföljden, vem som tar över kronan efter kungen/drottning. Det förstfödda barnet är det som gäller i nuläget.

Myndigheter: De som har ansvar för att genomföra riksdagens beslut ute i samhället exempelvis Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, Skolverket.

Arbetsområdets kärna


Om du kan förklara bilderna och begreppen har du grundläggande koll

Grundlagar

Så stiftas lagar

Korta informativa Begreppafilmer

Vad är demokrati 3.20

Vad är diktatur 3.08

Olika statsskick 2.31

Så här bildas en regering 3.59

Hur riksdagen stiftar lagar 2.53

Riksdag och regering 3 min

Sveriges kommuner och regioner 3.41

Del 1

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska friheter och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. 

Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar bäst

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

Men skyldigheter då?

Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.

• Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
• Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
• Visa hänsyn till dina medmänniskor

Klicka för större bild

Källor:
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com

Del 2

Så styrs Sverige

 

 

Digital guidad tur i Riksdagen 

 

https://www.riksdagen.se/sv/upplev/

 

Film om ett arbetsår i Riksdagen

 

https://www.youtube.com/watch?v=hHj-S537lSg&t=5s

 

Riksdagsval: Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2018, 2022, 2026 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.


Riksdagens arbetsår: Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet som är riksdagens arbetsår, pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Utskott: Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar(hittar en lösning som känns okej för båda sidor) med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom det sällan finns ett parti i riksdagen har mer än 50 % av platserna i riksdagen och egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.

Beslut i riksdagen: Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.

Statsminister och statsråd: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens uppgift: Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Regeringen: Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet och lämnar förslag till riksdagen, men det är riksdagens om beslutar.

Parlamentarism: Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.

Majoritetsregering: Enklast blir det om ett eller flera partier har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är väldigt ovanligt att ett parti ensamt har egen majoritet och kan bilda en majoritetsregering.

Minoritetsregering: Ett eller flera parti er tillsammans få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.

Koalitionsregering: Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering. Detta är vanligt i Sverige numera.

Samlingsregering: I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.

Talmannen: Talmannen är ordförande och leder arbetet i riksdagen. Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.

Statsministern och statsråden: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Ministrar och departement: De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.

När ett beslut är fattat i riksdagen är det regeringens uppdrag att genomföra detta. Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.

Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. 

De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

Blockpolitik: När riksdagens partier samlas i två block som politiskt står mot varandra.

Vågmästare: När ett parti får stor makt genom att kunna stödja det ena eller andra blockets politik. Partiet kan då få stort inflytande trots få mandat men har ingen möjlighet att driva igenom egna förslag utan stöd från något av blocken. Begreppet kommer ifrån att man liknar politiskt beslutsfattande vid en gammaldags balansvåg med två vågskålar som kan tippas åt det ena eller andra hållet.

Politiska ideologier

Här kan du läsa om vad en politisk ideologi är och vad vilka tankar som kännetecknar några olika ideologier.

Frågor. 

1. Hur ofta har vi val till riksdagen och hur många ledamöter sitter i riksdagen?

2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?

3. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter talmannen har.

4. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter statsministern har.

5. Varför har riksdagen olika utskott och vad jobbar de med?

6. Varför har vi departement och vilket arbete utförs där?

7. Förklara varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga i politiskt arbete.

8. Förklara vad votering och acklamation i riksdagen är.

Ännu fler begrepp att träna på

Från förslag till lag 

regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, utskott, partier, lagar, demokrati,

diktatur, grundlagar, folkomröstning

Demokrati och ideologier

mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef

opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,

4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris

4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)

medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, vågmästare, majoritetsregering, minoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering.

kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  nämnder, landsting,

acklamation, plenisalen, skatt

ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism, ekologism

Övriga begrepp:

remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut,

budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition,

författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat,

privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat,

EU

EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,

maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna