Grundläggande begrepp
Demokrati: Folket bestämmer, direkt eller indirekt.
Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.
Majoritet: Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner(majoritet). Motsatsen till majoritet kallas minoritet.
Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.
Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.
Statsskick: Det handlar om huruvida man har monarki(kung/drottning) eller republik(president) samt om landet är en demokrati eller en diktatur.
Parlamentarism: Riksdagens 349 platser fördelas efter valresultatet och alla beslut måste röstat igenom av Riksdagen.
Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).
Direkt demokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.
Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.
Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.
Regeringsformen: Beskriver hur landet styrs. Sammanfattningsvis att all makt utgår från folket. Vi röstar, en riksdag utses och denna fattar alla beslut gällande exempelvis nya lagar.
Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige, regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen.
För att ändra en grundlag behöver riksdagen besluta om detta, ett riksdagsval hållas och samma beslut tas igen.
Yttrandefrihet: Yttrandefrihetsförordningen är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt).
Tryckfrihetsförordningen: För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt och att medier fritt ska kunna granska makthavare.
Succesionsordningen: Bestämmer tronföljden, vem som tar över kronan efter kungen/drottning. Det förstfödda barnet är det som gäller i nuläget.
Myndigheter: De som har ansvar för att genomföra riksdagens beslut ute i samhället exempelvis Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, Skolverket.
Riksdagsval: Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2018, 2022, 2026 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.
Riksdagens arbetsår: Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet som är riksdagens arbetsår, pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.
Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.
Kungens uppgift: Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.
Arbetsområdets kärna
Om du kan förklara bilderna och begreppen har du grundläggande koll
Grundlagar
Så stiftas lagar
Korta informativa Begreppafilmer
Vad är demokrati 3.20
Vad är diktatur 3.08
Olika statsskick 2.31
Riksdag och regering 3 min
Del 1
Demokratins grunder
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
All offentlig makt utgår från folket
Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.
Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.
Rätt till din åsikt
En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.
Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.
I Sverige är våra demokratiska friheter och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser.
Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.
Folkstyre och parlamentarism
Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.
I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.
Demokrati fungerar bäst
Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.
Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.
Men skyldigheter då?
Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.
- Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
- Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
- Visa hänsyn till dina medmänniskor
Klicka för större bild
Källor:
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com
Del 2
Så styrs Sverige
Digital guidad tur i Riksdagen
Film om ett arbetsår i Riksdagen
Riksdagsval: Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2018, 2022, 2026 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.
Riksdagens arbetsår: Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet som är riksdagens arbetsår, pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Utskott: Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.
De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.
Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.
Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer
I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar(hittar en lösning som känns okej för båda sidor) med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom det sällan finns ett parti i riksdagen har mer än 50 % av platserna i riksdagen och egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.
När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.
Beslut i riksdagen: Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.
I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.
Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.
Utskott: Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.
De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.
Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.
Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer
I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar(hittar en lösning som känns okej för båda sidor) med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom det sällan finns ett parti i riksdagen har mer än 50 % av platserna i riksdagen och egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.
När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.
Beslut i riksdagen: Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.
I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.
Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.
Statsminister och statsråd: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Kungens uppgift: Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.
Regeringen: Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet och lämnar förslag till riksdagen, men det är riksdagens om beslutar.
Parlamentarism: Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.
Majoritetsregering: Enklast blir det om ett eller flera partier har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är väldigt ovanligt att ett parti ensamt har egen majoritet och kan bilda en majoritetsregering.
Minoritetsregering: Ett eller flera parti er tillsammans få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.
Koalitionsregering: Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering. Detta är vanligt i Sverige numera.
Samlingsregering: I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.
Talmannen: Talmannen är ordförande och leder arbetet i riksdagen. Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.
Statsministern och statsråden: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Ministrar och departement: De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.
När ett beslut är fattat i riksdagen är det regeringens uppdrag att genomföra detta. Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.
Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.
Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs.
De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.
Blockpolitik: När riksdagens partier samlas i två block som politiskt står mot varandra.
Vågmästare: När ett parti får stor makt genom att kunna stödja det ena eller andra blockets politik. Partiet kan då få stort inflytande trots få mandat men har ingen möjlighet att driva igenom egna förslag utan stöd från något av blocken. Begreppet kommer ifrån att man liknar politiskt beslutsfattande vid en gammaldags balansvåg med två vågskålar som kan tippas åt det ena eller andra hållet.
Politiska ideologier
Frågor.
1. Hur ofta har vi val till riksdagen och hur många ledamöter sitter i riksdagen?
2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?
3. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter talmannen har.
4. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter statsministern har.
5. Varför har riksdagen olika utskott och vad jobbar de med?
6. Varför har vi departement och vilket arbete utförs där?
7. Förklara varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga i politiskt arbete.
8. Förklara vad votering och acklamation i riksdagen är.
Ännu fler begrepp att träna på
Från förslag till lag
regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, utskott, partier, lagar, demokrati,
diktatur, grundlagar, folkomröstning
Demokrati och ideologier
mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef
opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,
4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris
4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)
medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, vågmästare, majoritetsregering, minoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering.
kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, landsting,
acklamation, plenisalen, skatt
ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism, ekologism
Övriga begrepp:
remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut,
budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition,
författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat,
privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat,
EU
EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,
maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna
