Meningsbyggnad

Vad är en fullständig mening?

För att en mening ska ses som fullständig behöver man två delar, subjekt och predikat.

Subjekt = Vem/vad är det som gör något?

Predikat = Vad är det som görs/händer?

Exempel:

Gunnar cyklar.

    Subjekt         Predikat

Därefter har man två val, antingen sätter man punkt eller så måste man sätta in ett så kallat bindeord(konjunktion) för att inleda en ny del(sats) av meningen om det inte handlar om en uppräkning.

Konjunktion/Bindeord = Ord som binder samman olika satser(delar av meningar) för att skapa en mer utvecklad och varierad meningsbyggnad.

Exempel:

Gunnar cyklar och Greta springer medan Hans sover.

   Subjekt.          Predikat.                  Subjekt.     Predikat.                                 Subjekt.    Predikat

Om man ska göra en uppräkning över saker som sker kan ett kommatecken ersätta bindeordet. Bindeordet sätts skrivs sedan innan sista delen av uppräkningen.

Exempel:

Gunnar cyklar, Greta springer, Per hoppar och Hans sover.

   Subjekt.          Predikat.           Subjekt.     Predikat.        Subjekt.    Predikat.               Subjekt.    Predikat

Ett givande samtal om livet

Ett givande samtal om livet

En jämförande gruppuppgift i två delar

Del 1, Filmat samtal

Medlemmarna i er grupp har tillsammans med anhängare av Hinduismen och Buddhismen fått möjligheten att delta i ett samtal om livet och hur det ska levas.

Samtalet kommer att kretsa kring vad som är viktigt i livet, vad man bör sträva efter och vad som ger livet sant innehåll. Vilka personer ni ska möta ser ni här nedanför.

Förbered er och diskutera punkterna här nedanför och filma sedan när ni samtalar/redogör för era tankar om vad som kommer att sägas under ert samtal.

-Berätta hur ni tror att dessa personer ser på det liv ni lever och hur de ser på den allmänna inställningen till livet i ”västvärlden”.

-Hur ser ni på det sätt som dessa personer valt att leva sitt liv, vad de ser som viktigt och eftersträvansvärt osv.

-Vilka för- och nackdelar ser ni med respektive sätt att leva och vad kan de olika val man gör ha för orsaker och konsekvenser.

För att kunna föra ett resonemang kring detta kan ni behöva söka upp information om livet som Sadhu(helig man) och livet som buddhistisk munk i Thailand.

Vad får ni öva under denna övning?

-Formulera och presentera er åsikt.

-Perspektivbyte

-Begrepssspråk

-Beskriva samband.

Mötesdeltagare, förutom medlemmarna i er grupp

Magesh tidigare konsult inom IT-branschen, lever nu som Sadhu i den indiska staden Varanasi.	Chati lever som buddhistisk munk i den thailändska staden Rayong.

Del 2

Ni får möta en annan grupp där ni delar med er av era tankar kring detta, visar era filmer, jämför och diskuterar.

Hinduism och Buddhism

Centralt innehåll Lgr 22

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Mål för arbetsområdet

Du ska vid arbetets slut kunna:
-känna till och kunna föra enkla resonemang kring religionernas ursprung, traditioner och texter.
-känna till och kunna föra enkla resonemang kring hur religionerna ställer sig i förhållande till de stora livsfrågorna.
-känna till och kunna föra enkla resonemang kring olika tolkningar av religionerna.
-kunna föra enkla resonemang kring likheter och skillnader mellan religionerna.
-känna till och kunna resonera kring hur religionerna påverkar individ och samhälle.

Användbara begrepp
ritual, existentiella frågor, 

cyklisk,reinkarnation,monoteism/polyteistism,, övernaturlig, urkund, symboler, asket, celibat, samsara, 

moksha, ahimsa, veda, karma, kastsystem, atman, brahman, Brahma, Vishnu, Shiva, Reinkarnation, Karma, Nirvana, Buddha, Bodhisattva, Samsara, Asket, Ahimsa, Stupa, Den gyllene medelvägen

Grundkurs Hinduism

Grundkurs Buddhism 

Filmer

Stora religioner, Hinduism, Buddhism och Shintoism

Mall Muntlig framställning

Din uppgift är att planera och genomföra ett kortare tal. Det vi övar är framförallt förmågan att kunna presentera något och att uttrycka dig muntligt. 

En del av det hela är att få möjlighet att tala inför andra människor. När det gäller den biten så kan vi vara flexibla med sättet som detta görs. Du gör det för hela klassen, halva, en liten grupp eller bara inför en kamera. Det här är något som ska kännas som en positiv utmaning och övning, inte som en plåga.

Modell

Här nedanför kan du läsa om en modell som du kan utgå ifrån när du planerar ditt tal. Modellen är inget du behöver följa till punkt och pricka, utan något som du kan se som ett stöd, något att utgå ifrån.

• Börja med att välja ett ämne och håll sedan fast vid detta även om det dyker upp en massa nya idéer.
• Gör en mindmap/tankekarta där du antecknar vad du vill ta upp. Utgå gärna ifrån de fyra delar/pusselbitar som du kan läsa om här nedanför.

Talet är uppdelat i fyra delar 

– Inledning (pusselbit 1)
– Din historia (pusselbit 2)
– Patos (pusselbit 3)
– Punch line (pusselbit 4)

Första pusselbiten, inledning

Det här är den första delen av ditt tal. Tänk på att presentera dig för publiken, och “bjuder in” publiken för att skapa intresse.

• Hälsa på publiken.  Välj en hälsning som passar.
• Tala om vad du heter.
• Ta en kort paus och titta några i publiken i ögonen
• Välj en inledning och inled med denna.

Vad är en inledning?

En inledning är något som gör att publiken blir intresserad av det du ska prata om. De blir nyfikna på hur du ska ta dig fram till målet i slutet av ditt tal.
Följande delar kan vara bra att ta med i en inledning:

• En inledande fråga som väcker intresse.
• Beskriv en känsla du upplever i en viss situation.
• Tala om att du har svaret på den ställda frågan och låt din publik veta att du ska berätta mer om detta.

Tänk på att du inte ska avslöja kärnan i ditt tal ännu. Du ska se till att lyssnaren förstår vad det handlar om men fortfarande undrar var det här ska sluta.
Skriv ner ditt tal och öva inför minst två kamrater. Din kamrat ska hjälpa dig att bli grym på det här. Du får gärna öva och skriva om flera gånger under tiden, men håll fast vid det ämne du beslutat dig för.

Andra pusselbiten, din historia 

Du tar dig igenom ditt tal i tre etapper. Du ska berätta om tre saker som förstärker förståelsen för ditt ämne. Tre saker, situationer, möten, platser osv. som snuddar vid din känsla.
Tänk på att lägga in pauser och sök ögonkontakt under dessa. Detta hjälper till att skapa intresse.

Vadå etapper?

Jo, det betyder samma som en del. Tänk dig att du ska gå upp för ett högt berg och stanna två gånger på vägen. Först börjar du gå, sen stannar du en stund, fortsätter gå och stannar en stund igen, och fortsätter sedan att gå den sista biten.
Be en kamrat lyssna på dig när du presenterar din andra pusselbit. Be hen om feedback, både på innehållet och hur du presenterar ditt tal.

Tredje pusselbiten, patos 

Återvänd här till din inledning. Du kan upprepa din inledande fråga, som en påminnelse. Sedan ska du berätta hur det känns i tre steg. Det är nu du ska visa och väcka känslor. – du ska beröra , Patos(Det är ett grekiskt ord som betyder väcker eller visar känslor).

• Inuti: Inne i mig känns det…
• Utifrån: Hur tror du din känsla uppfattas?

Be en kamrat lyssna på dig när du presenterar din tredje pusselbit. Be hen om feedback, både på innehållet och på hur du presenterar ditt tal.

Fjärde pusselbiten, punch line/slutkläm

Nu är det dags att avsluta. Du vill säga något som får dem som lyssnar att minnas talet – dessutom vill du säga det väldigt kort. Helst ska det vara snyggt också. Den sista meningen du säger kallas för din ”Punch Line”. Tänk dig att det ska vara som en en elchock eller ett skott i mål från halva planen. Slutklämmen, helt enkelt. Efter slutklämmen säger du tack, väntar in applåder och avslutar ditt tal.
Det finns flera olika strategier för att skriva en punch line. Här kommer två exempel:

Strategi – Svaret på frågan

• För dig som undrar hur det känns… (svara på frågan från pusselbit 1)
• Om du känner som jag… (svara på frågan från pusselbit 1)
• Du som har varit i samma situation vet att… (svara på frågan från pusselbit 1)

Strategi – Citatet

• Avsluta med ett citat från en känd person som passar till det du vill säga. Du kan citera vem du vill; mamma, pappa, författare, kändis… tala bara om vem du citerar.
• Det finns massor med kloka citat på klokacitat.se eller på ordsprak.se
• Säg ungefär ”jag vill avsluta med att citera” eller ”Eller som …… sa:”.

Ett vittnesmål från våren 2020

På nyårsaftonen för några månader sedan var de få om ens några som kunde ana hur denna vår skulle te sig.

Vi är nu mitt i ett unikt händelseförlopp som påverkar alla människors liv, ett händelseförlopp som vi ännu inte kan överblicka de långsiktiga konsekvenserna av.

Din uppgift är att planera och genomföra en muntlig presentation med följande rubrik: 2020 en unik vår.

Tips på punkter att ta upp:

·      Hur har livet förändrats på individ och samhällsnivå?

·      Nya företeelser som snabbt blivit naturliga och självklara för oss.

·      Dessa saker kommer jag att minnas resten av livet.

·      Konsekvenser på kort sikt.

·      Konsekvenser på lång sikt.

·      Finns det några tänkbara positiva följder av nuvarande situation?

·      Råd inför framtiden, till både individer och samhället i stort.

Genomförande

Du genomför din presentation inför en mindre grupp om 7-8 personer.

Du får fyra lektioner på dig att förbereda din presentation.

Skarpt läge, vecka 22.

Mall/inspiration

Länk till mall

Kreativ presentation: Buddhism

Buddhas väg mot upplysning

Er uppgift är skapa en kreativ presentation som kombinerar text och bild på något sätt och där följande tas upp:

-Vad var det Siddharta upplevde på sin utflykt utanför palatset och vad fick det honom att inse?

-Hur nådde han upplysning?

-Hur bör man leva för att nå upplysning, alltså vad är kärnan i buddhismen och Buddhas lära?

-Jämför gärna med samhället i dagens Sverige och hur människor lever där och vad man fokuserar på.

Viktiga begrepp som ni kan använda:

Karma, Nirvana, Buddha, Åttafaldiga vägen, Fyra ädla sanningarna

Presentation

Ni väljer själva vilket uttryckssätt ni använder så länge text och bild på något sätt kombineras. Stäm av med er lärare.


Buddhas vandring

"Efter att ha stött på en gammal man, en mycket sjuk man, och ett lik, blir Siddharta traumatiserad. När han sedan ser en vandrande asket, bestämmer sig Siddharta för att bli en asket. Som följd av detta lämnade han sitt hem vid 29 års ålder, och följde olika lärare. Han tillbringade först tid med olika mästare i meditation, men efter att ha bemästrat dessa meditationsformer kände han att han trots detta inte hade funnit något svar till det mänskliga lidandet. Då valde han att följa en grupp mycket strikta asketer, där han åt så lite att han blev extremt mager. Trots detta mycket strikta utövande, fann han inte vad han hade letat efter.

Bildkälla Bodhiträd wikipedia

Efter att ha återfått sin styrka satte han sig under ett bodhiträd och bestämde sig för att sitta kvar där tills han antingen dött eller nått buddhaskap. När han satt under detta träd kom Mara för att försöka hindra Siddharta från att nå buddhaskap, men trots detta lyckades Siddharta till slut nå buddhaskap under bodhiträdet. 

Som följd av detta, lärde Buddha ut i de fyrtiofem år som han levde efter hans upplysning. Några av hans mest kända lärjungar blev Śariputra, Maudgalyāyana, samt hans kompanjon Ananda. Hans död innebar hans ingång i det slutgiltiga skedet: parinirvāna, och efter hans död blev hans kropp kremerad och hans kvarlevor placerade i flera stupor."

Källa Wikipedia

Hinduism, grundkurs

Historia

Hinduismen är världens äldsta religion. Den har ingen grundare och själva ordet hindu betyder: indier/person som bor vid foden Indus. Över 80 procent av Indiens 1100 miljoner invånare är hinduer. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet

För att förstå mångfalden inom indisk religion måste man gå tillbaka i historien. Hinduismen

har inte någon stiftare som Jesus eller Muhammed. Den har växt fram ur en mängd

traditioner, som levt sida vid sida och som har sina rötter i förhistorisk tid.

Dravider, arier, perser, greker, hunner, mongoler och britter är några av de folk som har erövrat Indiska halvön. Vart och ett av dessa folk förde med sig sin kultur och sina religiösa föreställningar.

Arkeologiska utgrävningar  har visat att det redan på 3000-talet f.Kr fanns en blomstrande kultur runt floden Indus.

Man har funnit en utvecklad byggnadskonst, konstrika verktyg och vackra skulpturer. Djur och växter tycks ha varit kultföremål. Svastikan eller hakkorset (en gammal solsymbol) förekommer också bland fynden. Tyvärr har man ännu inte lyckats tyda de skrifter som hittats.

Omkring år 1500 f.Kr började den ariska erövringen av Indiska halvön. Arierna eller indoeuropéerna var ett herde- och krigarfolk som kom norrifrån. De förde med sig sin religion och sina berättelser. 

Gudarna kunde påverkas med hjälp av riter som måste utföras på ett speciellt sätt. För detta ändamål utvecklades ett prästerskap, brahmanerna, som under den vediska tiden (ca 1500-1000 f.Kr) fick en mycket stark ställning bland folket. Man trodde att prästerna genom sina offer och andra kulthandlingar kunde behärska naturens krafter.

Ariernas kultur utsattes för påverkan från de traditioner den mötte under sin fortsatta utbredning. Gudarna Vishnu och Shiva blev till exempel alltmer framträdande.

Två huvudtankar, den rituella offerkulten och den personliga fromheten, finns från denna tid sida vid sida. De bearbetas och utvecklas och så småningom uppstod det vi idag kallar hinduism.

Själavandring. För en hindu är Gud och världsalltet ett och samma. Brahman (världssjälen) genomsyrar allt. Gud finns därför också inom oss själva och i allt annat levande. Det gudomliga inom oss själva kallas för Atman och kan liknas vid vår själ.

Tron på själavandring är en central tanke inom hinduismen. I den här tankegången uppfattas allt levande som en del av en evig cyklisk process som inbegriper födelse, död och återfödelse.Kroppen utgör endast Atmans (själens) skal som byts ut mot ett annat när den dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.

Återfödelsen. . Tron på återfödelsen är mycket viktig inom hinduismen. Hindun tror på själavandring. Det innebär att själen vandrar vidare till en ny kropp när kroppen dör. Detta kretslopp av återfödelser kallas samsara. Vilken liv en själ får beror på hur den har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Målet för hindun är att slippa återfödelsen och att själen blir ett med gudvärlden. Detta kallas att uppnå Moksha.

Det finns hinduer som tror på många gudar, medan andra i sin tur räknar med bara en enda gudomlig kraft. De flesta tror att Gud finns överallt och i allting, det kallas för panteism.

Kastsystemet. Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.

Kastväsendet tros ha uppstått på 1500-talet f.Kr. Arierna blev nu överklassen och det besegrade folket draviderna, hamnade i underklassen. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna och handelsmännen och längst ned fanns tjänarna. Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika anseende.

Kastlösa. Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de ”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Långt in på 1930-talet fanns det en föraktad kast som kallades ”oseebara”. Det var en tvättarekast som tvättade andra kasters kläder. De fick bara arbeta under nätterna och fick inte gå ut under dagarna.

Den främste förkämpen för de kastlösa var den store folkledaren Mahatma Gandhi. Han införde benämningen Harijans = ”Guds små barn” på de kastlösa. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.

Karma. Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.

Den heliga kon. Hinduerna anser att kon är ett mycket heligt djur. I Indien finns det cirka 200 miljoner kor. Kon är en symbol för moderligheten och ömheten. Respekten för kon härstammar från den tiden arierna var koskötande nomader. Då var korna deras viktigaste ägodelar. I indiska städer och byar strövar kor fritt omkring i trafiken.

Gudar. Det finns miljontals gudar inom hinduismen och många varianter av samma gud finns. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva. I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden.

Brahma är skaparguden. Genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.

Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.

Vishnu

Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv.

Shiva

Som dödsgud kan han vara fruktansvärd, men som livets gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.

Heliga skrifter. Hinduernas heliga böcker är mycket långa och invecklade. Äldst är Vedaböckerna. De härstammar från tiden 1500 till 400 f.Kr. De består av en rad olika böcker från olika tider. Ordet Veda betyder kunskap. Den äldsta bland Vedaböckena är Rigveda. Den innehåller böner och beskrivningar hur offer ska gå till.

Hinduernas heliga stad. Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare.

Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här.

Hinduernas heliga män. Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Sadhuerna tillhör olika sekter och de visar med märken på armar och bröst vilken riktning de bekänner sig till.

Sadhuerna är oftast på en ständig vandring från helgedom till helgedom och till olika religiösa högtider. En del sadhuer anser att den enda vägen till frälsning går genom strängt asketiska handlingar som innebär att man utsätter sig för olika kroppsligt krävande övningar för att visa gudarna hur hängiven man är.

Det finns sadhus som stirrar direkt på den brännande solen dagen lång tills de blir blinda. En del av dem står upprätta i många år, utan att någonsin sitta eller ligga. De sover stående mot ett uppspänt tygstycke. Med åren svullnar deras ben och medhjälpare måste massera deras ben för att förhindra skador.

 

Ahimsa. Trots att de flesta indier är hinduer är Indien en religiös neutral stat. Religionsundervisning får inte undervisas i statligt kontrollerade skolor.

Idealet är principen: ahimsa, som betyder: icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé. Denna ahimsa-princip kan komma i konflikt med det moderna samhällets krav. Indien har varit i krig med Pakistan och Kina flera gånger, då måste ahimsa-principen ge vika.

Användbara begrepp
cyklisk, reinkarnation, moral, monoteism, polyteistism, naturreligioner, urkund, symboler, asket, samsara, moksha, ahimsa, veda, karma, kastsystem, atman, brahman, Brahma, Vishnu, Shiva, Bhagavdgita, Diwali, sanskrit, Sanatana Dharma, Holi

Frågor

1. När/Var och Hur uppstod hinduismen?

2. Berätta om hur man ser på karma och återfödelsen.

3. Vilket är hinduernas viktigaste mål? 

4. Förklara vad begreppet ahimsa innebär.

5. Beskriv vad kastsystemet är.

6. Vilka är de tre huvudgudarna och vad har de för funktion/uppgift?

7. Ge exempel på hur hinduerna hyllar sina gudar.