Sverige är en demokrati och en rättsstat
Sverige är en demokrati, vilket innebär att folket ska bestämma vem som ska stifta lagar och styra i landet. Folket har stor makt i Sverige, men det handar också om att makten delas mellan staten, invånarna och politikerna och att uppdelningen går till på ett rättvist, jämlikt och lagligt sätt.
Sverige är en rättsstat. Enligt Sveriges grundlag ska alla invånare behandlas med respekt för sin frihet och sitt lika värde. Politiker och myndigheter får inte behandla vissa invånare sämre än andra på grund av exempelvis kön, hudfärg, sexuell läggning, religion eller språk. Eftersom Sverige är en demokrati och en rättsstat, så är det stor chans att de mänskliga rättigheterna kan efterföljas. I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa.
Justitia
Lagar
Det finns tusentals lagar i Sverige som vi måste följa. De lagar vi har ska ge skydd och skapa rättvisa i samhället. Det är riksdagen som stiftar (bestämmer) våra lagar. Varje år kommer det massor av nya lagar. Naturligtvis kan inte den enskilda medborgaren känna till alla lagar. Men om du bryter mot lagen, kan du inte slippa straff genom att säga: ”Det hade jag ingen aning om.” Vi är skyldiga att hålla reda på de lagar vi ska rätta oss efter. Sveriges Rikes Lag, lagboken, innehåller våra viktigaste lagar. Den måste tryckas om varje år eftersom det hela tiden kommer nya lagar.
Oskrivna lagar
Det finns massor av oskrivna lagar som vi brukar kalla för normer. En oskriven lag är att vi naturligtvis inte spottar på golvet, en annan är att vi i butikens kassa måste vänta på vår tur. Genom att följa dessa oskrivna regler lär vi oss att fungera bland andra människor. Regler gäller speciella situationer som exempelvis sällskapsspel eller sporter och de är oftast nedskrivna.
Grundlagarna
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits.
Regeringsformen är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.
Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är Sveriges statschef men har endast representativa uppgifter och saknar politisk makt. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. 1979 beslutade riksdagen att statschefens äldsta barn, oavsett kön, skulle vara det som ärvde tronen.
Tryckfrihetsförordningen - den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766, som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder.
Yttrandefrihetsgrundlagen innebär att man har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad som inte är tillåtet, som till exempel att förtala eller kränka en annan person. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats.
I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa. Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Omvänt vet vi att demokratiska beslutsprocesser och en fungerande och rättssäker stat förstärker skyddet för de mänskliga rättigheterna.
Brotten
Fler än en miljon brott anmäls till polisen varje år. Den största gruppen är tillgreppsbrott. Det är stölder av cyklar och bilar, snatterier och stölder på arbetsplatser. Trafikbrott, inbrott, skadegörelse och våldsbrott, såsom misshandel är vanligt förekommande. Andra brott kan vara klotter, häleri (sälja stöldgods), rån, olaga hot, civil olydnad eller förtal.
Från ingripande till rättegång
Det är polisen som skall förebygga brott och naturligtvis ingripa när ett brott begås. När polisen har gripit en person för ett brott blir det ett förhör på en polisstation och en polisutredning. Om misstankarna finns kvar efter förhöret kontaktar polisen åklagaren.
Åklagaren har en lång juridisk utbildning bakom sig. Om det visar sig att ett brott har begåtts kan åklagaren låta anhålla den gripne. Den gripne blir då inlåst i arrest hos polisen. Men en anhållen person får bara sitta anhållen i tre dagar. Nu måste polisen undersöka brottet ordentligt och hitta bevis. Efter de tre dagarna måste åklagaren bestämma sig. Om bevisen är dåliga friges den anhållne. Om den misstänkte t.ex. kan bevisa att hen varit på en annan plats när brottet skedde, har hen alibi. Men om bevisen är starka kan åklagaren begära att domstolen, rätten, skall häkta den anhållne. Ett vittne kanske har beskrivit en persons utseende och lämnat ett signalement. Åklagaren kan också ta beslut om att göra en husrannsakan hemma hos den misstänkte.
Inom fjorton dagar måste åklagaren väcka åtal mot den häktade. Den häktade kan försättas på fri fot under undersökningen, men tror man att han kan förstöra utredningen får han fortsätta att sitta inlåst.
När åklagaren är klar med utredningen väcker hen åtal. Den som är anklagad får då ett brev från åklagaren, en stämning, där det står att han skall komma till domstolen för rättegång (huvudförhandling). Nu är det domstolen som skall avgöra om han är skyldig till det brott han anklagas för. En förutsättning att en person ska ställas inför rätta är att personen har fyllt 15 år, efter man vid denna tidpunkt blir straffmyndig.
Rättegång/huvudförhandling
En huvudförhandling (rättegång) inleds med att åklagaren berättar om sin undersökning. Hen skall försöka bevisa att den tilltalade har begått ett brott. När åklagaren är klar får försvararen (den tilltalades försvarsadvokat) komma in och försvara den som är åtalad.
Finns det vittnen förhörs de av både åklagaren och försvararen. Ett vittne måste avlägga vittnesed som innebär att vittnet måste hålla sig till sanningen. För den som avlagt vittneseden är det straffbart att tala osanning under vittnesmålet. Detta brott kallas för mened, och det är ett allvarligt brott.
Både åklagaren och försvararen förhör målsägaren (den som drabbats av brottet). I sitt slutanförande gör åklagaren en sammanfattning och redogör för de bevis han tycker sig ha funnit. Dessutom yrkar åklagaren att den åtalade ska få ett visst bestämt straff (påföljd).
I domstolen
När ett brottmål ska behandlas sker det i tingsrätten. Huvudförhandlingen (rättegången) leds av en ordförande (domare). Vid domarens sida sitter notarien som skriver ner allt som sägs, för protokoll. Domaren dömer tillsammans med hjälp av nämndemännen som är kvinnor och män som inte är experter på lagen, utan har andra yrken.
Enskild överläggning
När rättegången är klar drar sig rätten (domaren och nämndemännen) tillbaka för enskild överläggning. Då diskuterar domaren och de tre eller fem nämndemännen vad som har kommit fram under huvudförhandlingen (rättegången). De bestämmer först om den tilltalade är skyldig, dels vilket straff (påföljd) han i så fall ska dömas till. Kan rätten inte enas röstar man. Blir det oavgjort skall det lindrigaste straffet gälla.
Domstolar
Om åklagaren eller den dömde är missnöjd med tingsrättens dom kan de överklaga domen i högre instans (avdelning) dvs. i hovrätten. Det finns Det finns 48 tingsrätter och sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen (HD) prövar bara mål som är av stor principiell betydelse, dvs de tar bara upp sådana fall som kan ha betydelse för hur våra domstolar i Sverige ska döma i liknande fall i framtiden. Det kallas för en prejudicerande dom.
Vad bestämmer man i tingsrätten?
Tingsrätterna är första instans bland de allmänna domstolarna. En tingsrätt avgör brottmål och tvistemål. Brottmål kan vara exempelvis:
Våldsbrott som mord, dråp och misshandel.
Sexualbrott som våldtäkt och andra sexuella övergrepp.
Tillgreppsbrott som rån och stöld.
Narkotikabrott.
Ekonomisk brottslighet som skattebrott och bokföringsbrott'
Trafikmål som t. ex. hastighetsöverträdelser.
Tvistemål kan vara t.ex. om två parter inte kan komma överens och lösa tvisten (problemet) själva, då kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.
Offentliga rättegångar
Rättegångarna är offentliga. Det innebär att vem som helst kan gå dit för att se och lyssna. När det gäller känsliga frågor kan tingsrätten besluta att hela rättegången eller delar av den kan ske inom lyckta dörrar. Då stängs rättssalen för allmänheten.
Varför har vi straff?
Samhället har straff av olika anledningar. Straffet ska visa att brottslingen har begått ett fel och det ska avskräcka denne att begå nya brott. Straffet ska också vara en varning för andra människor att man inte ska begå brott. En viktig anledning är också att rehabilitera den dömde, att personen ska hjälpas in i ett liv som inte är kriminellt. Längre tillbaka i historien var syftet med straffen främst att avskräcka och att det skulle kännas mycket, att man skulle “lära sig en läxa.”
Påföljder
Numera talar man om påföljd i stället för straff. De påföljder som finns i Sverige är: böter, skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning och fängelse. Det finns två slags böter, dagsböter och penningböter. Penningböter tas ut av polisen t.ex. för trafikbrott, om man inte betalar då blir det rättegång. Dagsböter utdöms av domstolarna. Det kan vara brott som lättare misshandel, snatteri och vårdslöshet i trafik.
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn innebär att den dömde får frivård, dvs. hen kan bo hemma och ha kvar sitt arbete. När domstolen dömer till skyddstillsyn utses en övervakare som den dömde ska ha kontakt med. Övervakaren ska hjälpa den dömde att återanpassas till ett hederligt liv. Övervakningen upphör i regel efter ett år om den dömde skött sig bra.
Villkorlig dom
Villkorlig dom innebär att man i stället för fängelsestraff får en prövotid på två år då man måste sköta sig. Den som begår ett nytt brott under tvåårsperioden riskerar att få sitta i fängelse både för det gamla och det nya brottet.
Samhällstjänst
Samhällstjänst innebär att den dömde får utföra ett arbete, utan lön, under minst 40 timmar och högst 240 timmar istället för att sitta i fängelse. Arbetet måste utföras på fritiden och kan ske inom olika hjälporganisationer eller inom olika föreningar.
Sluten ungdomsvård
Sluten ungdomsvård gäller för personer som har begått brott innan han eller hon fyllt 18 år. Straffet är tidsbegränsat från 14 dagar upp till 4 år.
Elektronisk övervakning
Elektronisk övervakning är ett alternativ till fängelse. Den som dömts till fängelse i högst två månader får då vara i hemmet och på arbetet. Med hjälp av elektroniska fotbojor på den dömde kan personer från en övervakningscentral kontrollera den dömde.
Fängelse
En person kan dömas till fängelse om det är ett allvarligt brott, fängelsetiden kan variera mellan 14 dagar och tio år. I vissa fall kan straffet bli högst 18 år. För riktigt grova brott kan man dömas till fängelse på livstid. Livstidsstraffet är ett icke tidsbestämt straff. Det kan bli hur långt som helst. Det är regeringen som kan bevilja nåd, dvs förkorta straffet.
Varför blir vissa brottslingar?
Många har nog brutit mot lagen någon gång utan att man känner sig som en brottsling. Men varför fortsätter en del personer med allt grövre brott? Det finns många förklaringar till detta.
Många skyller på föräldrarna, att de inte bryr sig om sina barn och att de inte sätter upp klara gränser för vad man får och inte får göra. Det finns fler tillfällen att bli brottsling idag. Man frestas att stjäla de lättåtkomliga varorna i butiker och varuhus.
En del personer pekar på gängbildningens fel. Kompisarna i ett gäng har stor betydelse för de unga. Om en erfaren och brottslig pojke får huvudrollen i gänget är det lätt att han påverkar de övriga i gänget. Många poliser och socialarbetare pekar på alkoholens betydelse. En mycket stor del av de ungdomar som grips för stölder och våldsdåd är påverkade av alkohol. Om man har gjort något olagligt och blivit dömd hamnar det i belastningsregistret. Arbetsgivare begär ofta utdrag ur detta brottsregister när du söker jobb.
Läs mer om orsaker till att brott begås.
Läs om hur straffen och synen på brottslingen förändrats genom historien.
Instuderingsfrågor
Vad är skillnaden på lagar, regler och normer?
Har du koll på grundlagarna?
Förklara hur det går till från gripande till dom.
Känner du till vad rättegångens deltagare kallas och vad de har för funktioner?
Berätta något om vad det finns för olika typer av brott och påföljder.
Berätta vilka uppgifter tingsrätten, hovrätter och Högsta domstolen har.
Varför har vi straff?
Varför blir man brottsling? Ange flera orsaker.
Hur har straffen och sättet att se på brottslingar förändrats genom historien?
Ord och begrepp att kunna förstå, använda och förklara
Justitia, likhet inför lagen, rättvisa, makt att döma.
Demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter, lagar, oskrivna lagar, normer. regeringen, grundlagarna.
Snatterier, stölder, inbrott, skadegörelse, misshandel, klotter, häleri, rån, olaga hot, civil olydnad, förtal, dolda brott.
Polisen, ingripa, förhör, polisutredning, åklagaren, anhålla, bevis, häkta, väcka åtal, rättegång, straffmyndig, alibi, signalement, husrannsakan.
Rättegång/huvudförhandling, domare, nämndemän, åklagare, den tilltalade, försvarsadvokat, åtalad, vittne, vittnesed, mened, målsägare, straff/påföljd.
Tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen.
Offentliga rättegångar, lyckta dörrar, belastningsregistret.
Böter, dagsböter, penningböter. skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning, fotboja, fängelse, livstidsstraff.
Korta filmer som kan vara till hjälp
Sveriges grundlagar 4.00
Polis och åklagare 2.59
I domstolen 3.42
Från dom till straff 3.32
Påföljder vid brott 5.28
