I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.
Vi lever idag över våra tillgångar
Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.
Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.
Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.
Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.
Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande.
Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat.
En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Och frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?
Ekologiskt avtryck
För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt avtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.
Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.
Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4 jordklot.
Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.
Tre perspektiv på hållbar utveckling
Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär.
Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar.
De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?
1. Social hållbarhet
Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande många miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.
Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.
2. Ekonomisk hållbarhet
När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt).
Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.
Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.
3. Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.
Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.
Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.
