Så styrs Sverige

 

Grundläggande begrepp


Demokrati: Folket bestämmer, direkt eller indirekt.


Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.


Majoritet: Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner(majoritet). Motsatsen till majoritet kallas minoritet.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.


Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.


Statsskick: Det handlar om huruvida man har monarki(kung/drottning) eller republik(president) samt om landet är en demokrati eller en diktatur.


Parlamentarism: Riksdagens 349 platser fördelas efter valresultatet och alla beslut måste röstat igenom av Riksdagen.


Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).


Direkt demokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.


Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.


Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Regeringsformen: Beskriver hur landet styrs. Sammanfattningsvis att all makt utgår från folket. Vi röstar, en riksdag utses och denna fattar alla beslut gällande exempelvis nya lagar.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige, regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen.

För att ändra en grundlag behöver riksdagen besluta om detta, ett riksdagsval hållas och samma beslut tas igen.

Yttrandefrihet: Yttrandefrihetsförordningen är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). 

Tryckfrihetsförordningen: För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt och att medier fritt ska kunna granska makthavare.

Succesionsordningen: Bestämmer tronföljden, vem som tar över kronan efter kungen/drottning. Det förstfödda barnet är det som gäller i nuläget.

Myndigheter: De som har ansvar för att genomföra riksdagens beslut ute i samhället exempelvis Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, Skolverket.

Arbetsområdets kärna


Om du kan förklara bilderna och begreppen har du grundläggande koll

Grundlagar

Så stiftas lagar

Korta informativa Begreppafilmer

Vad är demokrati 3.20

Vad är diktatur 3.08

Olika statsskick 2.31

Så här bildas en regering 3.59

Hur riksdagen stiftar lagar 2.53

Riksdag och regering 3 min

Sveriges kommuner och regioner 3.41

Del 1

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska friheter och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. 

Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar bäst

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

Men skyldigheter då?

Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.

• Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
• Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
• Visa hänsyn till dina medmänniskor

Klicka för större bild

Källor:
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com

Del 2

Så styrs Sverige

 

 

Digital guidad tur i Riksdagen 

 

https://www.riksdagen.se/sv/upplev/

 

Film om ett arbetsår i Riksdagen

 

https://www.youtube.com/watch?v=hHj-S537lSg&t=5s

 

Riksdagsval: Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2018, 2022, 2026 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.


Riksdagens arbetsår: Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet som är riksdagens arbetsår, pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Utskott: Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar(hittar en lösning som känns okej för båda sidor) med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom det sällan finns ett parti i riksdagen har mer än 50 % av platserna i riksdagen och egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.

Beslut i riksdagen: Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.

Statsminister och statsråd: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens uppgift: Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Regeringen: Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet och lämnar förslag till riksdagen, men det är riksdagens om beslutar.

Parlamentarism: Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.

Majoritetsregering: Enklast blir det om ett eller flera partier har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är väldigt ovanligt att ett parti ensamt har egen majoritet och kan bilda en majoritetsregering.

Minoritetsregering: Ett eller flera parti er tillsammans få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.

Koalitionsregering: Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering. Detta är vanligt i Sverige numera.

Samlingsregering: I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.

Talmannen: Talmannen är ordförande och leder arbetet i riksdagen. Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.

Statsministern och statsråden: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Ministrar och departement: De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.

När ett beslut är fattat i riksdagen är det regeringens uppdrag att genomföra detta. Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.

Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. 

De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

Blockpolitik: När riksdagens partier samlas i två block som politiskt står mot varandra.

Vågmästare: När ett parti får stor makt genom att kunna stödja det ena eller andra blockets politik. Partiet kan då få stort inflytande trots få mandat men har ingen möjlighet att driva igenom egna förslag utan stöd från något av blocken. Begreppet kommer ifrån att man liknar politiskt beslutsfattande vid en gammaldags balansvåg med två vågskålar som kan tippas åt det ena eller andra hållet.

Politiska ideologier

Här kan du läsa om vad en politisk ideologi är och vad vilka tankar som kännetecknar några olika ideologier.

Frågor. 

1. Hur ofta har vi val till riksdagen och hur många ledamöter sitter i riksdagen?

2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?

3. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter talmannen har.

4. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter statsministern har.

5. Varför har riksdagen olika utskott och vad jobbar de med?

6. Varför har vi departement och vilket arbete utförs där?

7. Förklara varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga i politiskt arbete.

8. Förklara vad votering och acklamation i riksdagen är.

Ännu fler begrepp att träna på

Från förslag till lag 

regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, utskott, partier, lagar, demokrati,

diktatur, grundlagar, folkomröstning

Demokrati och ideologier

mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef

opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,

4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris

4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)

medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, vågmästare, majoritetsregering, minoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering.

kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  nämnder, landsting,

acklamation, plenisalen, skatt

ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism, ekologism

Övriga begrepp:

remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut,

budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition,

författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat,

privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat,

EU

EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,

maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna

Mål: Så styrs Sverige

 Så styrs samhället

Att kunna om några veckor

Kortfattat kunna förklara hur Varberg, Sverige och EU styrs.

Känna till hur riksdag och regering arbetar och hur beslut fattas.

Kunna resonera kring några politiska ideologier och deras kännetecken.

Känna till några olika stats- och styrelseskick i världen

Kunna förklara hur man kan påverka olika demokratiska beslut.

Kunna resonera kring de typiska dragen för demokrati respektive diktatur.

 

Begrepp/svåra ord som är användbara

demokrati, diktatur, mänskliga rättigheter, monarki, republik

parlament, opinion, representativ demokrati, parlamentarism, politik, rösträtt, riksdag, regering, utskott, fria val, flerpartisystem, 

departement, partier, 349 riksdagsledamöter, statsråd, ministrar, talman, 4%-spärren, votering, blockpolitik, mandat, proposition, motion

minoritet-majoritet, ideologier, liberalism, konservatism, socialism, kommunism, fascism, nationalism, feminism,

lagar, grundlagar, skatt, statschef, budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition, 
kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  medborgerliga rättigheter, 

maktdelningsprincipen, författning, 
EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro

Att utveckla ett resonemang, 4-6

 Resonemangsmodell

Grundkurs Inre och yttre krafter

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan.

Jordens uppbyggnad - jordskorpan, manteln och kärnan

Jorden bildades för cirka 5 miljarder år sedan.

Jordskorpan som vi lever på är klotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.

Under jordskorpan finns ett tjockare skikt som kallas för manteln. Den övre delen av manteln är fast, men ju längre ner man kommer blir manteln mjukare och delvis flytande. Den smälta, flytande massan kallas magma.

Ungefär halvvägs in mot jordens mitt börjar kärnan. Här blir jorden helt flytande, men i den inre delen av kärnan är trycket så stort att innehållet består av fast järn. Längst inne i kärnan är det ca 4000 grader varmt.

De inre krafterna

Det är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på jordskorpan. Det är dessa krafter som skapar de berg som finns på jorden. De främsta inre krafterna är vulkaner och jordskalv.

Men för att förstå hur vulkaner och jordbävningar uppstår måste vi först titta lite mer på jordskorpan och hur den sitter ihop.

Kontinentalplattor och kontinentaldrift

Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades superkontinenten Pangea som gick i bitar för omkring 250 miljoner år sedan.

Pangea (som nämndes ovan), är ett grekiskt ord som betyder "allt land". Kontinenterna drev sedan långsamt isär under hundratals miljoner år. Denna kontinentaldrift pågår ständigt.

Numera anser forskarna att Pangea har existerat flera gånger, det är en del av jordens geologiska puls. Om några hundra miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea återbildas. Teorin om Pangea förklarar många levande och utdöda växt- och djurarters spridningsmönster. Många sötvattensfiskar i Sydamerika har till exempel nära släktingar i Afrika. Det beror på att Afrika har suttit ihop med Sydamerika.

Bild: Massimo Pietrobon

Pangea med världens nuvarande länder. Jordens utseende förändras ständigt allteftersom kontinentalplattorna glider isär eller krockar med varandra.

Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera s.k. kontinentalplattor som rör sig i förhållande till varandra. Nu färdas jordens plattor över jordklotet med en hastighet av 1 till 15 centimeter per år.

Genom tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Afrika låg en gång på Sydpolens plats medan delar av dagens USA låg över Nordpolen. Nordsjöns olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har sedan vandrat till sin nuvarande plats.

Jordskalv

Jorden drabbas av ungefär 850 000 jordskalv (jordbävningar) per år. De flesta av dem är så svaga att bara känsliga mätinstrument som kallas seismografer kan uppfatta dem. Några få av dem har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador.

Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra. Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.

Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F. Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, vilket innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden. Men i praktiken blir inga jordskalv starkare än 9,0.

Vid jordbävningen i San Francisco 1989 hoppade Stilla havsplattan fram nära två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan.

2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien som låg bakom den väldiga flodvågen hade styrkan 9,0 på Richterskalan.

Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som märks före ett jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att gaser tränger upp ur jorden.

I USA tror forskarna att ett fruktansvärt jordskalv kan inträffa i den så kallade San Andreasförkastningen i Kalifornien. Förkastningen (en lång djup spricka i berggrunden) sträcker sig från Alaska till Kalifornien. Denna djupa spricka i jordskorpan ligger mellan två av jordens plattor.

Vulkaner

Vulkaner hittar man oftast i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva.

De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i ”Eldringen”. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. 

Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden.

Det finns också vulkaner som uppstår långt ifrån plattgränserna, vid så kallade hot spots. Hawaiis vulkaner är ett exempel på detta. Det finns ett filmklipp om detta här.

Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava.

Namnet ”vulkan” är taget från romarnas eldgud.

Olika vulkaner

Det finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner kallas det när magman är lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii.

De vanligaste vulkanerna är kägelvulkaner. Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till berg. Kägelvulkanerna blir därför i regel mer konformade än sköldvulkaner och kan ha våldsamma utbrott.

De yttre krafterna

De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, is och vind. Även människan kan fungera som en yttre kraft.

De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Vittring

Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk vittring och kemisk vittring.

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen. Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion

Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i norra Kina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

Bild: Fanghong

Gula floden i norra Kina.

När is i form av t.ex. en glaciär rör på sig så tar den också med sig löst material och ibland även stora stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.

Även vindar fungerar som en nedbrytande kraft mot jordytan. Vinderosionen har på många platser förstärkts kraftigt av mänsklig påverkan. Detta gäller framförallt i områden med lite eller ingen växtlighet som skyddar marken. Till exempel platser som har varit utsatta för överbetning av boskap. Vinden kan där föra bort lösa jordavlagringar och transportera dem långa sträckor. I sådana områden kan en öken uppstå och breda ut sig. Berg drabbas också av vinderosion då sandpartiklar som blåser med vinden nöter mot stenen.

Människan som yttre kraft

Människans verksamhet fungerar ibland som en yttre kraft som påverkar landskapet. När vi odlar för hårt i vissa områden kan jordförstöring uppkomma.

Ett bra exempel på det är i USA på 1930-talet då ett alltför hårt utnyttjande av åkerjorden resulterade i att jordstormar uppstod. Jorden blåste då iväg långa sträckor, vilket innebar en katastrof för många bönder.

Ett annat exempel är där bönder har huggit ner skogarna på Himalayas sluttningar för att få bränsle. Det har inneburit att de kraftiga monsunregnen fått det lättare att transportera bort bördig åkerjord från de branta markerna.

Människan kan också orsaka kemisk vittring genom utsläpp från industrier och kraftverk. I röken finns det svavel som förenar sig med syre och vatten. Dessa ämnen bildar svavelsyra som fräter sönder kalksten som då förvandlas till gips.

Ett varnande exempel är den vackra katedralen i Köln i Tyskland. Den håller på att vittra sönder på grund av kemisk vittring som är orsakad av oss människor.

Viktiga begrepp

Erosion: Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.

Jordskalv eller jordbävning: När marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln.

Kontinentaldrift: Är förflyttningen av jordens kontinentalplattor i förhållande till varandra.

Kontinentalplattor: Delar av jordskorpan och allra översta delen av manteln. Plattorna är ungefär 100 km tjocka och rör sig ständigt i förhållande till varandra - de glider isär, krockar och skaver mot varandra. Därför har kontinenternas utseende också ständigt förändrats.

Pangea: Den superkontinent där jordens landområden var förenade till en stor sammanhängande landmassa. Pangea splittrades när kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.

Plattektonik: En geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift.

Richterskalan: En skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar.

Vittring: En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet.

Vulkan: En öppning i jordskorpan där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

1. Vilka olika skikt(lager) består vårt jordklot av?
    
2. Vad menas med:
   a) Pangea
   b) Kontinentalplattor
   c) Kontinentaldrift
    
3. Vad gör jordens inre och yttre krafter?
   
4. Vilka är de inre krafterna?
   
5. Varför blir det jordskalv?
   
6. Vad för instrument mäter styrkan hos jordskalv och vad kallas skalan den mäts i?
   
7. Kan man förutsäga jordskalv?
   
8. Var finns de flesta av jordens vulkaner?
9. På vilket sätt är vulkaner ”säkerhetsventiler”?
   
10. Förklara uttrycken magma och lava
    
11. Vilka är de yttre krafterna?
    
12. Förklara begreppet mekanisk vittring.
    
13. Förklara uttrycket kemisk vittring.
     

Presentera en person

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Din uppgift är att göra en muntlig presentation av en person. Det kan till exempel vara en känd person, en släkting, en kompis i klassen eller från fritiden. Det kan till och med vara en karaktär från en film, en TV-serie eller ett spel.

Du väljer vem du vill presentera men det är viktigt att du oavsett vem du presenterar gör det på ett okej och ett icke kränkande sätt.

Information som kan vara bra att ha med

-Namn

-Ålder

-Var och när lever personen?

-Hur är personen?

-Vad jobbar personen med och vad pysslar hen med på fritiden?

-Har personen några särskilda färdigheter eller rent av superkrafter?

-Ta gärna fram en bild som du kan ha med dig och visa.

Hur vi lägger upp arbetet

Under  första halvan av lektionen arbetar du med att förbereda din presentation.

Under andra halvan kör vi ett presentationsmingel där du presenterar din person för så många som möjligt, samt lyssnar till deras presentationer.