Din uppgift
Du kommer nu att få skriva din egen deckare utifrån några givna ramar.
Berättelsens ramar
En större herrgård i Jämtland. Herrgården som heter Tjädersholme ligger på en ö i Indalsälven. Det enda sättet att ta sig till och från herrgården är via en gammal stenbro. Vattnet runt Tjädersholme är för strömt och forsande för att använda båt, eller för att simma i för den delen.
På herrgården finns plats för tio gäster utöver herrgårdens ägare och hans fru, samt hushållerksan, betjänten och vaktmästaren.
Persongalleri, alltså vilka som befinner sig på platsen.
Herrgårdsägaren Leopold Tjäder
Herrgårdsägarens fru Ulrika Tjäder
Jaktinfluencern Kulbert Kruth vars jaktkanal på Youtube är norra Europas största. Han är på plats för att filma ett inslag om den jämtländska älgjakten.
Den pensionerade kriminalpolisen Bojan Kopp som hyrt ett rum på herrgården för att vandra i skogen, läsa och njuta av ett glas god whisky framför brasan på kvällarna.
Landslagsåkaren i mountainbike Julia Eker är på plats för att träna inför nästa säsongs viktiga tävlingar.
Biologen Gunnar Bladh som befinner sig i trakten för att skriva på sin nya bok om Jämtlands växtliv, framförallt om de giftiga växter som finns i skogarna.
Den berömda författarinnan Page Halda som hyrt ett rum under en månad för att påbörja arbetet med sin nästa kriminalroman.
Hushållerskan Britta Visph som arbetat på herrgården i 27 år.
Vaktmästaren Rubank Spett som vuxit upp på herrgården och tog över som vaktmästare efter sin far. Han bor i den lilla vaktmästarstugan bakom herrgården.
Betjänten Berner Brix som arbetat på herrgården i ett år.
Situation
Det är i slutet av september och älgjakten pågår för fullt i Jämtlands skogar. På herrgården finns ett antal gäster som befinner sig där av olika anledningar.
Ett kraftigt regnoväder med starka vindar har lett till att vattennivån i älven stigit mycket och en flytande stock har träffat fundamentet till den gamla stenbron som leder till herrgården. Fundamentet har skadats så allvarligt att hela bron fallit ned i vattnet och spolats bort. Förutom detta har de starka vindarna skadat två mobilmaster i området vilket gör att mobiltäckning saknas.
På morgonen den 22/9 upptäcker hushållerskan att en person är död och det verkar inte som att det är en olycka eller sjukdom som ligger bakom dödsfallet.
Tips för dig som skriver deckare
Detektiv, utredare
Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.
Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"
Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.
Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.
Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.
När man skriver berättande texter
När du skriver en text berättar du inte bara händelseförlopp. Du gör också beskrivningar. Beskrivningar av människor, miljöer eller saker. Det du skriver blir på så vis synligt för läsaren. En text helt utan beskrivningar blir svårläst, liksom en text med för utförliga och detaljerade beskrivningar. Svårigheten är att hitta en god balans mellan berättande inslag och beskrivningar som stimulerar läsarens fantasi.
Du har säkert fått höra att du ska använda dig av ett målande språk genom att peta in en hel del adjektiv. Den ganska intetsägande meningen
"Flickan plockade blommor på ängen."
kan du låta växa till
"Den gapskrattande flickan plockade nyutslagna blommor på den bördiga ängen."
Läsaren får då en tydligare bild av situationen. Å andra sidan gäller också ordspråket "less is more". Experimentera gärna med adjektiv men känn efter att det passar för ditt skrivsätt och den text du ska skriva. För mycket adjektiv kan verka överarbetat och lite löjligt. Läsaren vill kunna tolka in sina egna tankar i läsningen.
1. Anslag
Den första delen av berättelsen. Är till för att etablera berättelsens känsla hos läsaren. Denna känsla skapar alltså en ingång i berättelsen. Huvudkonflikten kan eventuellt skymta förbi. Kanske kan någon person verka irriterad på en annan men det behöver inte vara så tydligt.
2. Presentation
Karaktärerna, miljöerna med mera presenteras. Man kan säga att allt som spelar en viktig roll i berättelsen presenteras. Det gäller personer, platser, byggnader m.m. Relationerna mellan dessa ”komponenter” presenteras också. Huvudproblemet syns för första gången.
- Karaktärer/roller/personer
- Plats (land/plats/byggnad etc.)
- Tid (nutid? dåtid? framtid? och/eller tid på dygnet)
- Vad är problemet?
3. Fördjupning
Vi får alltså veta mer om personernas bakgrund och historia och hur det kommer sig att de hamnat i just den här situationen. Här någonstans uppdagas att ett brott begåtts.
- Huvudkonflikten fördjupas
- Konflikter syns
- Bakgrund/historia
4. Upptrappning
Personernas konflikter med varandra beskrivs och därför är också detta en väldigt dramatisk del av berättelsen. Bevisningen förs fram.
- Maktkamp
- Bevisning
5. Upplösning
Vi anar vem som är skyldig. Utgången blir helt enkelt tydlig.
- Vem vinner?
6. Avtoning
En nedtrappning av spänningen. Lösningen presenteras alltså och vi får slutligen veta vad som hänt och varför.
- Lösning
- Följderna
- Vad händer sen?
