Israel - Palestina

 

Under en tid har situationen i Israel - Palestina åter varit orolig och våldsam men vilka är rötterna till denna långlivade konflikt och vad är det som gör den så svår att lösa?

I denna uppgift får du tillfälle att öka dina kunskaper och din förståelse för detta.

 

1. Vi ser tillsammans filmen Israel - Palestinakonflikten.

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V6337

2. Ni kommer att få arbeta vidare grupp. Utgå ifrån vår resonemangsmodell när ni strukturerar upp den information ni hittar om konflikten. Ni behöver inte skriva en sammanhängande text. Det räcker med att sammanställa information och skriva minnesanteckningar som stöd för senare diskussioner.

Tips på källor att använda:

https://www.so-rummet.se/kategorier/mellanosternkonflikten

https://sv.wikipedia.org/wiki/Israel%E2%80%93Palestina-konflikten 

3. Ni får sitta ned med andra grupper, diskutera den information ni hittat och sammanställt samt jämföra med vad de andra grupperna gjort.

Dramatisera en saga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sagans värld

 

• Eftersom man från början berättade folksagorna muntligt hade sagoberättarna olika knep för att komma ihåg vad de skulle säga. Sagorna började och slutade ofta på samma sätt och var uppbyggda efter ett speciellt mönster..

• ”Det var en gång..” så börjar ofta en saga. De kan också börja med ”För länge sedan fanns det.. ”eller ”På den gamla goda tiden då.. ”

• Sagan har ofta påhittade miljöer. Det betyder att den utspelar sig i en värld som inte finns på riktigt. Miljön är viktig för att sagan ska kännas intressant. Trollets skog kan vara mörk och farlig, den goda fens slott vackert

• En ung pojke eller flicka är ofta huvudpersonen i sagan. Ofta är barnet fattigt. Sagan kan också ha djur som huvudpersoner.

• Huvudpersonen får ofta ett svårt uppdrag som de ska lösa. Det kan till exempel vara att rädda en prinsessa från en drake eller att ta död på en jätte. I många sagor måste huvudpersonen lämna sitt hem för att ge sig ut i världen. Det slutar nästan alltid med att huvudpersonen lyckas med sitt uppdrag och blir hjälte.

• För att klara uppdraget behöver huvudpersonen ofta hjälp. I sagan möter hjälten olika figurer som till exempel troll, häxor och goda feer som hjälper till. De kan ge hjälten goda råd eller magiska föremål. Men det finns också figurer som är onda och som vill hindra hjälten att lyckas med sitt uppdrag.

• Sagorna är ofta fyllda av otroliga händelser. Människor blir förvandlade till stenar eller djur. Saker kan bli levande och vissa föremål kan ha magiska krafter.

• I många sagor är talen 3 och 7 magiska. Det kan handla om tre önskningar eller om tre jättar som måste besegras. Eller också måste hjälten vandra i sju dagar och sju nätter för att komma fram. 

• Genom listighet och stort mod brukar till slut klara det svåra uppdraget. Det onda förlorar. 

• Sagorna slutar alltid lyckligt. En vanlig avslutning är ”så levde de lyckliga i alla sina dagar..”

• Berättarperspektivet i en saga är oftast en allvetande berättare som ser och hör allt. Berättaren vet också hur alla personer känner och tänker

• Många folksagor är mycket gamla och därför kan språket i dem upplevas som gammalt. I folksagan finns inte slangord eller ord som beskriver moderna föremål med – som till exempel bil eller mobiltelefon.

• En saga som följer tiden kallas kronologisk. Det innebär att den som läser eller hör sagan får följa händelserna i den ordning som de inträffar. Handlingen i sagan är nästan alltid kronologisk.
  

 

Sagans delar

• Inledning: "Det var en gång…" "För länge sedan…" 
• En beskrivning av huvudpersonen och miljön!
• Handling: En händelse, ett problem presenteras. Något måste lösas.
  
• Avslutning: En upplösning. Hur gick det? En avslutning för att knyta ihop berättelsen.

Analysera sagor

Vi tittar på ett exempel.

Diskutera i gruppen hur delarna i sagan ser ut. Vilka typiska kännetecken för en saga kan ni se?

Diskussion i helklass.

Dramatisera en saga

1. Jobba i grupp.
   
2. Välj en klassisk saga, som ni sedan ska dramatisera. 
3. Skriv ett manus till er pjäs.
4. Öva på er pjäs, så att den "sitter"!
5. Spela upp inför klassen!

Sagor att välja mellan:

Rapunzel 8.23

Skönheten och odjuret 9.35

Grodprinsen 6.19

Askungen 3.59

Snövit och de sju dvärgarna 10.46

Guldlock och de tre björnarna 7.50

Tre små grisar 4.44

Kejsarens nya kläder 4.20

Hans och Greta 5.55

Rödluvan och vargen 6.50

De tre bockarna Bruse 3.46

Urfolk, religion, makt och förtryck

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Gå via länken in på SO-rummet, läs om urfolk och besvara frågorna:

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter#

2. Gå in på SO-rummet, läs om samisk religion och besvara frågorna:

https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/samisk-religion#

3. Gå in på SO-rummet och läs om naturreligioner generellt:

https://www.so-rummet.se/kategorier/naturreligion

-Jämför det du läser här och det du vet om samisk religion med det du vet om de abrahamitiska religionerna. 

Vilka likheter och skillnader ser du? Skriv och berätta.

  

Mer att läsa om urfolk

Aboriginernas historia i Australien

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter/aboriginernas-historia 

Aztekernas historia i Mellanamerika

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter/aztekernas-historia

 Ikafolkets historia i Sydamerika

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter/inkafolkets-historia

Mayafolkets historia i Centralamerika

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter/mayafolkets-historia

Nordamerikas urbefolkning

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter/nordamerikas-urbefolkning

Samernas historia

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/urfolk-och-minoriteter/samernas-historia#

Multisport, en sammanfattning

 

Du har precis provat på orientering. Just orientering är också en viktig del i vad som kallas Multisport eller Adventure Racing.

Din uppgift idag är att titta på en några filmklipp som berättar om denna sport och att sedan skriva en kortfattad och sammanfattande presentation av vad denna sport är, vad man gör och vad som skiljer den från andra sporter.

Länk till klipp:

https://www.youtube.com/watch?v=-NBv0ul_S1M

Läsförståelse skateboard

 Läs artikeln och svara på frågorna.

Hampus Winberg, 14, satsar mot OS med SOK-stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2019 blev Hampus Winberg, då 13 år gammal, Sveriges bästa skateboardåkare. Nu siktar han mot OS.

 

– Jag känner inte att åldern spelar roll på tävlingar. Det bedöms bara på åknivån, säger Hampus, 14.

 

Under måndagen meddelade Sveriges Olympiska Kommitté att den 14-årige skateboardtalangen Hampus Winberg från Varberg hade blivit antagen till SOK:s Topp-och talangprogram.

”Med Hampus välkomnar vi en ny generation idrottare med sikte på Los Angeles 2028 och OS 2032. Hampus är dock en kille som redan har trick med svårighetsnivåer som i nästa steg kan ta honom till bra prestationer redan i Paris 2024”, sa SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.

Hampus själv fick beskedet redan på nyår.

– Det blev ett bra avslut på 2020. Det är en stor möjlighet för mig, och jag blev väldigt glad, säger han.

När tidningen når honom har Hampus jullov. Han går trots allt fortfarande bara i åttonde klass. Sin ringa ålder till trots har han redan två SM-medaljer i bagaget. Den ena dessutom av den ädlaste valören från 2019.

– Jag har alltid kollat på många andra duktiga skateboardåkare på Youtube och tävlingar. Jag vill bli lika bra som dem. Man får ligga i för att lyckas med det, så då bestämde jag mig för att satsa för tre år sedan. Då var jag elva år gammal, berättar Hampus.

Innan dess började Hampus åka tillsammans med pappa, Patrik Johansson. De åker fortfarande skateboard tillsammans. Mest i Halmstad, där Hampus lägger majoriteten av sina träningstimmar.

– En normal vecka lägger jag nog ner tre till fyra timmar på vardagar, och fem till sex timmar på helger. Det blir varje dag, beroende på om skatehallarna har öppet. Det har de inte på vintrarna, och då blir det bara sex dagar i veckan, säger Hampus.

Med SOK:s stöd hoppas Hampus nu ta nästa steg i karriären. Det mot skateboardvärldens allra största tävlingar.

– Det betyder jättemycket för mig för att kunna satsa långsiktigt mot mina mål.  Det kommer att göra stor skillnad, säger Hampus.

Detta projekt siktar ju mot OS. När siktar du själv på att vara med i OS?

– Mitt mål är att kunna använda 2021 som ett träningsår. Där vill jag se hur långt jag kan ta det. Vara med på kvaltävlingarna och ha kul, men ändå med målet att lyckas 2024, säger Hampus och tillägger:

– Jag ska försöka lyckas 2021 också.

2021 i Tokyo blir första gången som skateboard är en OS-gren. Någonting som delar skateboardåkare, enligt Hampus.

– Det finns två sidor; de som tycker att skateboard är en livsstil och de som tycker att det är en sport. För de som tycker att skateboard ska vara en sport är det här en jättestor framgång. Men det finns de som tycker att det är jättefel också. Jag tycker att det är grymt och tror att det kommer ta sporten framåt. När jag säger att jag åker skateboard så tänker vissa att det inte är seriöst. Jag tror att detta kommer hjälpa folk ser skateboard som en seriös sport, säger han.

Att Hampus tar skateboard på allra största allvar framgår tydligt. Med hjälp av SOK:s stöd ges han nu möjligheten att förverkliga sina största drömmar.

– Mitt mål som skateboardåkare är att vara en förebild för unga skateboardåkare –och att bli bäst i världen. Gärna med ett OS-guld.

Du är fortfarande väldigt ung. Vad tror du är anledningen till att du lyckats så bra redan?

– Jag vet inte riktigt. Jag känner mest att jag gjort det jag älskar och lagt mycket tid på det. Jag känner inte att åldern spelar roll på tävlingar. Det bedöms bara på åknivån, säger Hampus Winberg.

 

 

Frågor till texten

1.     Vem började Hampus att åka skateboard tillsammans med?

2.     Vilken klass går han i?

3.     Vilket är hans mål som skateboardåkare för år 2021?

4.     Vad tror han själv är anledningen till att han blivit så bra?

5.     Varför spelar åldern ingen roll vid tävlingar enligt Hampus?

 

Islam, grundkurs

Religionen grundas
År 570 föddes en liten pojke i staden Mecka på Arabiska halvön. Han fick namnet Muhammed.

Under denna tid var Mecka ett viktigt centrum för handeln på Arabiska halvön. Kamelkaravaner från Syrien, Egypten och Kina passerade Mecka som blev en rik stad. Mecka var också ett religiöst centrum dit arabiska beduinstammar vallfärdade för att besöka helgedomen Kaba. Kaba är en fyrkantig byggnad. I byggnaden finns en svart helig sten inmurad. Enligt legenden skulle den ha fallit från himlen, då var den vit. Människornas synder ska sedan ha gjort att stenen blev svart. Forskare tror att stenen är en bit av en meteor. Kaba och den heliga stenen finns kvar ännu idag. Under Muhammeds tid dyrkade de arabiska folken en rad olika gudar och inom Meckas tempelområde fanns många gudabilder.

Som vuxen fick Muhammed arbete hos Khadidja, en rik änka som ägde många kameler. Så småningom gifte sig Muhammed med Khadidja. Då var han 25 år och hon var 40.

Muhammed och Koranen. 
Muhammed hade ett lyckligt äktenskap med Khadidja, men när Muhammed var 51 år dog hon. Det var nu som Muhammeds polygami (månggifte) började. Efter hennes död hade han totalt 10 hustrur, de flesta var äldre änkor. Muhammed ingick äktenskap med dessa kvinnor för att olika beduinhövdingar ville få fred med honom. Som bevis för denna fred måste Muhammed gifta sig med beduinhövdingarnas döttrar. Den yngsta bruden var Aisha, hon var bara 10 år då äktenskapet ingicks, men äktenskapet fullbordades dock först när hon fyllde 16 år. Aisha blev Muhammeds favorithustru.

Muhammed drabbades ofta av religiösa grubblerier. Så småningom blev han övertygad monoteist, dvs han var säker på att det bara fanns en Gud. Förmodligen fick han den övertygelsen genom samtal med judar och kristna, som han mötte i Mecka.

När Muhammed var i 40-årsåldern hade hans oro blivit så stor att han i perioder drog sig tillbaka till en grotta i berget Hira några kilometer utanför Mecka. I grottan mötte han ängeln Gabriel som var omgiven av ett klart ljus. Gabriel sade att Muhammed var utsedd till att bli Guds profet. Nu fick Muhammed höra olika berättelser av Gabriel, om himlen och om meningen med livet.Senare skrevs dessa budskap ned och de finns i dag i Koranen, Islams heliga bok. Under de återstående åren av sitt liv skulle Muhammed komma att motta omkring 78 000 ord i sina uppenbarelser. Han var tvungen att lära sig dem utantill därför att han varken kunde läsa eller skriva. De kom att bli kända som “läsningarna“ och de heter på arabiska “al-Kuran“, Koranen.

Nu började Muhammed predika sitt budskap för Meckas invånare. Muhammed predikade att det bara fanns en Gud, Allah på arabiska. Han sade också att alla människor skulle komma till himlen eller helvetet efter döden. Himmelriket beskrivs som en praktfull oas, där vackra unga tjänarinnor förser människorna med alla njutningar. I helvetet förekommer ingen nåd. Där brinner syndarens hud, så får han en ny, så att bestraffningen kan fortsätta. Samtidigt ville han rensa bort gudabilderna från Meckas helgedom.

Islam-muslimer.
Nu började Muhammeds anhängare kallas för muslimer. Det är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Dvs en person som underkastar sig den ende guden. Islam betyder underkastelse, överlåtelse eller att ge sig hän. Muhammeds predikningar gjorde att handelsmännen i Mecka blev ilskna. De var rädda att Muhammed skulle kasta ut gudabilderna, för då skulle det bli slut på vallfärderna och handelsmännen skulle förlora inkomsterna från pilgrimerna. Därför förföljdes Muhammed och hans anhängare. Till sist måste Muhammed och hans trogna fly år 622 till staden Jatrib som låg 30 mil norr om Mecka. Senare fick staden namnet Medina som betyder: profetens stad.

Viktiga årtal. 
År 622 är ett mycket viktigt år för muslimerna. Med utvandringen till Medina, hidjra, börjar islams tideräkning. Det räknas som år 1. Det är månens rörelser som är grunden till muslimernas kalender. Därför är ett muslimskt år inte lika långt som ett vanligt år. I vanliga fall är deras år 354 dagar. Därför befinner vi oss i början av 1400-talet enligt den muslimska tideräkningen.I Medina fick Muhammed och hans anhängare stor framgång. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen.

År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor här mot Mecka, som erövrades nästan utan strid. När Muhammed kom till Mecka rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades till muslimernas främsta vallfärdsmål.År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mecka. De riter han genomförde ligger till grund för de moderna riter som pilgrimerna utför idag.

Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén.

Islams två huvudriktningar, sunni och shia.

Sunni

Sunni är den största grenen inom islam. De flesta muslimerna i världen är därför sunniter. De följer bestämmelserna i Koranen och Muhammeds sätt att leva och handla som finns

beskrivet i sunna (seden).

Inom sunni betonas Muhammeds seder och bruk, det vill säga hans lära och hur han levde. Om detta går att läsa i haditherna. Haditherna är de nedskrivna delarna av den större traditionssamlingen sunna, vilken också innehåller allmänt kända men inte nedskrivna förbud och plikter inom islam.

Sunniter anser inte att det kan komma några fler profeter eller andra religiösa ledare som har rätt att omtolka Koranen eftersom det var Muhammed som mottog Koranen som är Guds sista budskap till människorna.

De hadither (nedtecknade berättelser) som återger vad Muhammed gjorde, sa eller menade, ges olika trovärdighetsgrad av sunniter och shiiter (se nedan). Kärnan i konflikten mellan sunniter och shiiter gäller vilka hadither som är trovärdiga, mindre trovärdiga eller falska.

Enligt de flesta källor som anger antal muslimer i världen (ca 1,8 miljarder), beräknas mellan 85-90 procent vara sunnimuslimer.

Shia
Shiamuslimerna anser att Muhammed utsåg sin kusin och svärson Ali till sin efterträdare, och att Ali inklusive de religiösa ledare av hans släkt som efterträdde honom (imamerna) har rätt att omtolka Koranen. De är därför de rätta ledarna för muslimerna. Shiamuslimerna hävdar att en ättling till Ali en dag ska återvända som ledare och frälsare (jämför med judarnas tro på Messias).
Shiamuslimerna finns framförallt i Iran och delar av Irak.

Mellan 10-13 procent av alla muslimer är shiiter, vilket gör shiiterna till den näst största gruppen inom islam efter sunniterna.

Koranen. 

Koranen är muslimernas heliga bok. Jämförd med Bibelns roll i kristendomen har Koranen en betydligt starkare ställning inom Islam. Koranen är Allahs ord, lag och vilja i bokstavlig mening. Den innehåller uteslutande uppenbarelser som Muhammed fått. Det var inte Muhammed som skrev boken, han tog bara emot texterna som gavs honom ord för ord av ängeln Gabriel.

Koranen ses som en kopia av den himmelska Koranen, därför kan man egentligen inte översätta Koranen, för då förändras innehållet. Koranen är skriven på klassisk arabiska, det språk som ängeln Gabriel talade till Muhammed på. Koranen ska alltid behandlas med stor vördnad.

Koranen är indelad i 114 kapitel (suror) och visar tydliga likheter med Gamla testamentet. Nästan alla de historiska berättelserna, t.ex. om skapelsen och syndafloden har biblisk förankring.

Regler i Koranen.
Förutom fakta om liv, död, himmel och helvete ger Koranen en mängd regler och lagar om hur människorna ska vara mot varandra. Koranen har detaljerade bestämmelser om äktenskap, skilsmässa, och hur olika tvister ska lösas. I Koranen kan man läsa att det är förbjudet för en troende att äta blodmat, svinkött och att dricka vin. Jesus förekommer en hel del i Koranen. Koranen ger ett bestämt besked om att Jesus inte var Guds son och frälsare, men Jesus var en betydelsefull profet även om Muhammed var en större profet. I första hand är Koranen en andaktsbok, men den är också en lagbok för många muslimer och i den finns en rad regler om t.ex. hygien

Islams lära.
Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Ordet muslim betyder “den som underkastar sig“. En muslim är alltså en person som underkastar sig och lyder Allahs vilja.  Många betraktar islam som en enkel och lättbegriplig religion. En muslim möter Allah i bönen och ansvarar helt själv för sin tro och sitt andliga liv, därför behöver man inga präster som står mellan Gud och människorna

Moskén.
Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, sk minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut.

Islams fem pelare
Trosbekännelsen. (shahada)
Alla muslimer följer de fem plikterna. Muhammed kallade dem för pelare som bär upp Islam. Den första är den absolut viktigaste. Den består i att man erkänner sin tro på Allah som den ende guden. Den som ska övergå till islam ska säga följande ord i närvaro av minst två muslimska vittnen. “Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet“. Trosbekännelsen innebär en förpliktelse att lyda Gud och att följa profeten. Trosbekännelsen följer muslimen livet igenom, den viskas i de nyföddas öron och upprepas på dödsbädden.

Bönen. (salat)
Den näst viktigaste plikten för en troende muslim är att be fem gånger om dagen, på morgonen före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, på kvällen och efter solnedgången. I bönen upplever muslimen en stark känsla av samhörighet med andra troende. Med ansiktet vänt mot Mecka upprepar man trosbekännelsen och bönerna

Allmosor. (zakat)
Att ge gåvor till de fattiga är Islams tredje pelare. Koranen betonar att alla muslimer ska ge delar av det de äger till “föräldralösa, behövande, resenärer och till dem som ber om hjälp“ (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till de behövande.

Fastan. (Ramadan/sawm)
Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan, den månad då Muhammed mottog Koranen. Under fastemånaden får man varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång.

Vallfärden. (hajj)
Pilgrimsfärden till Mecka är Islams femte grundpelare. Man bör vallfärda till Mecka en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelare som inte är obligatorisk. Mer än två miljoner muslimer gör vallfärden till Mecka varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mecka måste de lägga av sina kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken, som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk. En av orsakerna till att vallfärden går till Mecka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mecka som han fick sin kallelse av Allah.

Viktiga begrepp

Mecka, minaret, moske, Muhammed, muslim, profet,

Koranen, Allah, Kaba, sura, sharia, sunni, shia, imam

Bokens folk, domens dag, hijra,  Ramadan, hadith, haram, halal, id al-fitr, kalif, kalifat, martyr, Medina, Jerusalem, jihad, Kaba, islamofobi, islamism

De fem pelarna:

vallfärd (hajj), bön (salat), trosbekännelse (shahada), fastan (sawn), allmosa (zakat)

Frågor

1. Beskriv staden Mecka när Muhammed föddes år 570.

2. Vad är Koranen och hur fick Muhammed ta emot Koranen?

3. Vad  predikade Muhammed och hur spreds hans lära?

4. Beskriv Islams fem pelare och deras betydelse.

5. Beskriv några av de levnadsregler som finns i Koranen.

6. Beskriv kortfattat skillnaden mellan Islams två huvudinriktningar Shia och Sunni.

 

Kristendom, grundkurs

Kristendomen är världens största religion med omkring 1,6 miljarder anhängare. De tre huvudgrupperna inom kristendomen är de ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

Begrepp kopplade till Kristendomen

monoteistisk, polyteistisk

ortodoxa kyrkor, katolska kyrkan, protestantiska kyrkor, messias, Petrus, Martin Luther, Påven, Johannes Döparen, apostoliska trosbekännelsen,  frälsning, dop, bikt, Konstantin

bannlysning, bergspredikan, biskop, evangelium, helgon, krucifix, nattvard, advent, konfirmation, välsignelse, kyrka, Bibeln, 

reformation, protestantism, katolicism och ortodoxi, påve, Martin Luther, kloster

ikon, martyr, patriark, sakrament, treenighet, celibat

reformerta kyrkor, anglikanska kyrkan, mysterier, baptism, missionär, väckelserörelse, Kristi Himmelsfärdsdag, Pingst, Påsk, Jul

Uppkomst. 
Kristendomen uppstod i det lilla landet Israel för cirka 2000 år sedan. Då var landet Israel ockuperat av romarna. Det judiska folket i Israel väntade då på att Messias skulle komma. Judarna ansåg att Messias skulle vara en god härskare som skulle vara sänd av Gud. Men Messias skulle inte vara någon Gud utan en människa liksom andra. Denna Messias skulle befria Israel från det förtryck som romarna orsakade i landet.

Jesus.
Vid den här tiden vandrade Jesus omkring och predikade om Gudsriket. Ett av hans viktigaste budskap var att även fattiga och förtryckta fick tillhöra detta rike. Det fanns judar som trodde att han var den Messias som man väntade på. Men de flesta blev besvikna på Jesus när han inte ville göra uppror mot romarna, När Jesus var drygt 30 år greps han av romerska soldater och dömdes som en upprorsman till döden och blev korsfäst, som var
en vanlig avrättningsmetod i romarriket.

Den första församlingen. 
De flesta judarna glömde snart bort Jesus, men en del av Jesu anhängare fortsatte tro att han var Guds utsände Messias. De var övertygade om att Jesus hade uppstått från döden och tagits upp till Gud i himlen. Snart skulle han komma tillbaka till jorden och bli världens frälsare. De första anhängarna i den första församlingen i Jerusalem var judar (som Jesus) och de ansåg inte alls att de hade skapat en ny religion. De levde som judar och följde de judiska lagarna och reglerna.

De första kristna. 
Runt om i Romarriket levde grupper av judar. Till dem reste Jesu efterföljare, exempelvis Petrus och Paulus, och på vissa ställen lyckades de övertyga människor om att Jesus var Messias, och det bildades olika kristna församlingar. De som ansåg att Jesus var Messias började säga Jesus Messias.
I Romarriket var grekiskan det finns språket och ordet Messias heter Christos på grekiska. Snart började man säga Jesus Christos Jesus Kristus i stället, och nu började församlingsmedlemmarna kalla sig för kristna.

Kristendomen segrar. 
I början av 300-talet var ungefär 15 procent kristna av invånarna i Romarrikets historia. Till en början förföljdes de kristna i det romerska riket. Men år 380 blev kristendomen statsreligion i hela det romerska riket. Nu behövde de kristna inte samlas i hemlighet och man kunde bygga kyrkor. Så småningom blev biskopen i Rom kyrkans ledare. Han kom senare att kallas för påve.

År 395 delades det romerska riket i det Västromerska och det Östromerska riket. Den östliga delen bildade en särskild kyrka som senare har kallats den grekisk ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan.
En orsak till splittringen var att de kristna i öst inte ville erkänna biskopen i Rom som påve och som ledare för alla kristna

Ortodoxa kyrkan. 
Ortodoxa kyrkan har ingen gemensam ledare eller organisation. Därför har varje ortodoxt land sin egen kyrka. Tillsammans har de ortodoxa kyrkorna mellan 150 och 200 miljoner anhängare. De största ortodoxa kyrkorna finns i östra Europa, exempelvis Grekland. Den största kyrkan är den rysk-ortodoxa. Varje kyrka är självständig, men patriarken i Konstantinopel (Istanbul) är den främste av de olika kyrkornas ledare. I Sverige finns det cirka 100 000 medlemmar i den ortodoxa kyrkan.

Katolska kyrkan.
Det finns drygt 1000 miljoner katoliker runt om i världen. Det innebär att den är världens
största kyrka. Mer än hälften av alla katoliker lever i Latinamerika. Mindre än en tredjedel finns i Europa. I Sverige finns det cirka 200 000 katoliker

Ordet katolsk betyder allomfattande. Det innebär att kyrkan står öppen för alla människor. I andra kyrkor säger man oftast den romersk-katolska kyrkan, eftersom den styrs från Rom.

Påven är biskop av Rom och samtidigt kyrkans överhuvud. Enligt katolsk uppfattning går påvens ämbete tillbaka till aposteln Petrus som Jesus utsåg till de första kristnas ledare.
Påven betraktas som Jesu ställföreträdare på jorden.

Protestantiska kyrkor.

 
Under 1500-talet protesterade den tyske munken Martin Luther mot vad han ansåg vara
fel inom den katolska kyrkan. Luther ansåg att man borde lyda Bibeln och inte det som påven sade. Påven blevrasande på Luther och försökte utestänga honom från kyrkan (bannlysa honom). Men det lyckades inte. Många slutade att lyda påven och på det sättet bildades en ny kyrka, den evangelisk-lutherska. Luthers anhängare kallades också för protestanter. Luthers kyrka finns nu bland annat i Tyskland och i Norden.
I Schweiz protesterade den stränge fransmannen Calvin på liknande sätt som Luther hade gjort. Det ledde till att kalvinska eller reformerta kyrkor bildades. De finns bland annat i Schweiz, Skottland, Holland och USA.
I England uppstod den anglikanska kyrkan som är en blandning av protestantiskt och katolskt.

Frågor

1 Vilka är de tre huvudgrupperna inom kristendomen?

2 Berätta sammanfattande om vem Jesus var och vad han gjorde.

3 Berätta om vilka de första kristna var, den första församlingen, samt vad de trodde.

4 När segrade kristendomen i romarriket?

5 Hur delades kyrkan upp, och varför?

6 Berätta om vad som är typiskt för den ortodoxa kyrkan.

7 Berätta om vad som är typiskt för den katolska kyrkan.

8 Berätta vem Martin Luther var och vad han gjorde.

Bibeln. 

 
Att Bibeln är den viktigaste kristna boken är alla kristna eniga om. Bibeln består av Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla Testamentets texter fanns redan på Jesu tid. Det är judarnas Bibel. När Jesus talade om skrifterna menade han den judiska Bibeln som han lärde sig läsa och älska. Gamla testamentet beskriver de
förbund (avtal) som judarna slöt med Gud i forntiden. Gamla testamentet handlar om skapelsen, judisk historia och religion. Därför är dessa böcker judendomens heliga skrifter.
Nya testamentets 27 böcker innehåller skrifter om Jesu liv, berättelser om hur kyrkan började samt brev från Paulus och andra. Nya testamentet är kristendomens viktigaste skrift. Det som skrivs i Nya testamentet handlar om hur Gud har räddat alla människor och gett dem möjlighet till ett evigt liv. Det har han gjort genom att sända Jesus till jorden där han med sitt liv, sin död och sin uppståndelse har besegrat döden.
I Nya testamentet beskrivs Jesus som den Messias som Gamla testamentet talar om. Alla kristna anser att Bibeln är Guds ord. En del tror att allt som står i Bibeln är sant, till exempel att världen skapades på sex dagar.
Människor som tror på detta sätt brukar kallas för bokstavstroende. Andra kristna tror inte att varje händelse nödvändigtvis är helt sann. I stället försöker de tolka det budskap som texten har.

Den kristna läran. 

 
De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt. Men det som är gemensamt i den kristna
tron är en berömd sammanfattning av vad Bibeln säger, nämligen den apostoliska trosbekännelsen. Den texten läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor världen över.

Gud Fader.
Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat världen. Även om
ingen vet hur Gud ser ut så finns hans kraft överallt. Han har en speciell mening med människorna och han bryr sig om varje människa.

Jesus-Frälsaren.
Andra delen av trosbekännelsen tar upp om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas
för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död frälste (räddade) han oss alla från synd och evigt straff. En dag ska han komina tillbaka, och då ska alla döda uppstå.

Heliga Anden.
Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom den heliga Anden är
Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. När en människa döps får hon del av den heliga Anden som leder och hjälper henne i livet.

Dopet.
Bruket att döpa går tillbaka till Jesu tid och de första kristna. Dopet är en symbol f ö r död (från det gamla livet) och uppståndelse (till livet med Kristus) Man brukar sägas att den som döps blir upptagen i den kristna församlingen. Enligt kristen tro blir människan renad från synd genom dopet. Före dopet är barnet i det ondas våld. Genom dopet befrias barnet och kommer in under Guds beskydd.

Nattvarden.
De flesta samfund firar den heliga nattvarden. I nattvarden får den troende bröd och vin av prästen.
I vissa samfund får man endast bröd. Nattvarden kan tolkas på olika sätt. En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas under mässan och blir Kristi kropp och blod, men andra säger att så inte är fallet, utan att nattvardsgudstjänsten erbjuder den troende att minnas berättelsen om hur Jesu delade bröd och vin med sina lärjungar vid påskmåltiden.

Frälsning.
Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren som Gud sände till
världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning. I Bibeln säger Jesus om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Frågor. 

9 Vad är skillnaden mellan Gamla och Nya testamentet för en kristen?

10 Varför är dopet en viktig rit inom kristendomen?

11 Varför firas nattvarden?

12 Förklara begreppet: frälsning.

13 Berätta om vad som är typiskt för den protestantiska kyrkan.

14 Vilka är skillnaderna mellan de tre huvudriktningarna av Kristendom?

Normer och roller

 

Med utgångspunkt i programserien PK-mannen fortsätter vi diskussionen kring några av de normer som existerar i samhället runt omkring oss.

Till varje avsnitt finns diskussionsfrågor som ni i gruppen diskuterar. Sammanfatta sedan diskussionen enskilt i en kommentar på Showbie.

1. Se avsnittet: Livet som macho

Livet som macho 

Diskussionsfrågor:

-Anton Hysén och Musse talar om att det finns vissa förväntningar på hur man ska vara. Vad tänker du om det? 

-Känner du att det finns vissa förväntningar på dig i relation till ditt kön? 

-Hur påverkar det dig? 

-Vilka positiva och negativa effekter finns av förväntningar som är kopplade till ditt kön? 

2. Se avsnittet: Hur ser en svensk ut?

Hur ser en svensk ut?

-Vad betyder det att vara ”normkritisk”? 

-Finns detförväntningar på hur vi ska vara beroende på vilken hudfärg vi har?I så fall vilka? 

-Vem är svensk? Hur är en “svensk”? Hur bestäms det?-

-Musses vänner identifierar sig som svenskar. Varför accepterar inte alla deras identifikation? 

 

3. Se avsnittet: Är tjock lika med ful?

Är tjock lika med ful

-Vad är ”kroppsideal”?

-Kan vi förändra synen på de rådandeidealen?I så fall hur? 

-Har alla, oavsett kön, samma möjligheter i vårt samhälle? Om inte -vilka fördelar eller nackdelar finns det i samhället förtjejer/kvinnor respektive pojkar/män? Kan vi fåett samhälle där båda könen har samma möjligheter? 

Filmuppgift Middagsbjudning

 

 

Filmuppgift

Er uppgift är att i grupp spela in en kort film och redigera denna i Wevideo.

Filmen får vara max 5 minuter lång.

 Temat för filmen

 Det ska anordnas en middag där gästerna är anhängare av Judendom, Kristendom och Islam. 

 

Vad kan de tänkas äta och varför passar dessa rätter?

Vad kan de tänkas prata om?

Vilka religiösa skillnader och likheter kan de tänkas diskutera?

Vilka problem/möjligheter med att leva i det svenska samhället kan de tänkas diskutera?

 

Detta ska tas upp i filmen

 Jämförelser mellan religionerna, likheter och skillnader. Åsikter. Perspektivbyten.

Använd gärna många av de begrepp som hör ihop med arbetsområdet. Dessa hittar du här:

 

Judendom

Pesach, exodus, synagoga, kippa, ortodox, liberal, konservativ, kosher, sabbat, förintelsen, menora, rabbin, Tora, talmud

Kristendom

ortodoxa kyrkor, katolska kyrkan, protestantiska kyrkor, messias, Petrus, Martin Luther, Påven, Johannes Döparen, apostoliska trosbekännelsen,  frälsning, dop, bikt, Konstantin

bannlysning, bergspredikan, biskop, evangelium, helgon, krucifix, nattvard, advent, konfirmation, välsignelse, kyrka, Bibeln, reformation, protestantism, katolicism och ortodoxi, påve, Martin Luther, kloster, ikon, martyr, patriark, sakrament, treenighet, reformerta kyrkor, anglikanska kyrkan, mysterier, baptism, missionär, väckelserörelse, Kristi Himmelsfärdsdag, Pingst, Påsk, Jul

Islam

Mecka, minaret, moske, Muhammed, muslim, profet, Koranen, Allah, Kaba, sura, sharia, sunna, shia, imam, Bokens folk, domens dag,  Ramadan, hadith, haram, halal, id al-fitr, kalif, kalifat, martyr, Medina, Jerusalem, jihad, böneriktning, kalifat, Kaba, islamofobi, islamism, De fem pelarna,

Arbetsgång

Ni får tre lektioner på er(måndag, onsdag och torsdag). På fredag tittar vi på filmerna tillsammans.