Aktietävling

Dags för lite tävling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ni ska tillsammans i gruppen få investera 100 000 i aktier för att se vilken grupp som lyckas bäst med sin investering, sin aktieportfölj. 

1. Gå in på Dagens industris hemsida och aktielistan Large Cap som visar stora företag med ett börsvärde på över 1 miljard Euro.

2. Välj vilka aktier ni vill köpa. Kolla upp vad företagen sysslar med om ni inte vet. Välj högst tre olika        aktier/företag.

    Aktuell aktiekurs(pris) hittar ni i kolumnen senast.

    

3. Fyll i tabellen som ni fått av mig.

   -Vilken aktie?

   -Kurs/Pris

   -Delsumma som ni betalat för respektive aktie/företag.

  -Totalsumma

Tänk på att ni inte får använda mer än 100 000. De pengar som ni inte investerar behålls och räknas in i era tillgångar.

Läs varje vecka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplägg under läslektionen

 

-Läs en halvtimme.

-Skriv i tio minuter En uppgift per vecka(Skriv max 300 ord, minst 40 ord).

-Prata i fem minuter om veckans uppgift. – en uppgift per vecka.

Vecka

34. Bok, titel, författare utgivningsår och skriv om dina förväntningar på boken.

35. Återberätta vad som har hänt i boken hittills…och skriv en egen tanke om det du läst

36.  Beskriv en speciell händelse från boken… och skriv en egen tanke om händelsen

37. Bok och bild

Välj en replik ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

38. Bok och dikt

 Välj en dikt som du tycker passar ihop med boken du läser.

(Beskriv vad dikten handlar om och hur du kopplar samman dikten med din bok)

(förslag på dikter och tema finns t ex på länk svenskadikter.com)

39. Bok och film eller bok och musik

Välj en film som du sett som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera din film och förklara vilken koppling du ser.

Eller-Välj ett musikstycke som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

40. Känner du igen dig i boken? Varför?

41. Text och tanke…(Välj en text (ca fem-tio meningar) ur din bok…, skriv din tanke om just den texten)

42. Beskriv en orättvisa från boken…

43. Intervjua huvudpersonen i boken…

Skeppsbrutna

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitel 1: Äventyr till havs

Du och en vän är ute på en kryssning i Karibien. Vädret är underbart och ni har det väldigt skönt på er resa. Ni stannar på olika platser och upplever spännande äventyr. Berätta om er kryssning och hur det kom sig att ni åkte på den.

Kapitel 2: Strandsatt på en öde ö

Båten går under! Du och din kompis lyckas rädda er i en av livbåtarna men hinner bara få med er papper, penna och sex andra saker. Ni lyckas ta er i land på en obebodd ö. Berätta om hela händelsen och vilka saker ni tog med. Motivera varför ni tog just dessa saker.

Kapitel 3: Flaskpost

En flaska driver i land på ön. Berätta om när du upptäcker flaskan och hur du bestämmer dig för att skriva ett brev och skicka iväg som flaskpost. Skriv brevet!

Kapitel 4: Kartan

Du och din kompis bestämmer er för att utforska ön. Promenaden tar nästan en hel dag och ni blir fascinerade över naturen och allt som växer och lever där. Nu när ni vet hur ön ser ut så gör ni en karta och skriver en text där ni berättar om allt ni upptäckt. Färglägg i passande färger och ge namn åt olika delar av ön.

Kapitel 5: Bråket

En dag blir du och din kompis osams. Grälet börjar med att ni klagar på hur mycket den andre arbetar, letar efter mat o.s.v. Snart har grälet övergått till slagsmål. Då säger en av er:
-Stopp! Det här går inte! Om vi ska överleva här måste vi hålla ihop!
Ni sätter ihop fem regler som ni absolut måste följa och som ska förhindra sådana här slagsmål. Skriv om bråket och era fem regler.

Kapitel 6: Dikt från ön

Det är vackert på er öde ö. Det är både ensamt och härligt på en gång. Du fångas av stämningen och skriver en dikt. Måla gärna en passande bild som visar dina känslor.

Kapitel 7: Hemlängtan

Självklart känner du ofta av hemlängtan. Vad saknar du mest? Vad skulle du vilja ha om du kunde skicka efter det hemifrån? Skriv och berätta!

Kapitel 8: Räddningen

På något sätt blir ni nu räddade. Skriv om räddningen och om er hemfärd. Innan ni åker därifrån ger ni ön ett namn och en flagga. Vad heter ön och hur ser flaggan ut? Rita!

Fotouppgift: Tre bilder, en känsla

 Uppgift

 

Din uppgift är att med tre bilder beskriva en känsla.

1. Bestäm vilken känsla du vill beskriva med dina bilder.

2. Gå ut på skolgården och ta dina bilder. De ska inte föreställa en person, så det gäller att vara   uppfinningsrik när man väljer motiv.

3. Skriv och berätta på vilket sätt dina bilder visar den känsla du valt.

Lag och rätt, grundkurs

 

Lag och rätt grundkurs år 7

Fru Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi med balansvåg i ena handen

och ett svärd i den andra. Ögonbindeln ska symbolisera allas likhet inför lagen, balansvågen står för rättvisa, och svärdet är en symbol för makten att döma.

Sverige är en demokrati och en rättsstat

Sverige är en demokrati, vilket innebär att folket ska bestämma vem som ska stifta lagar och styra i landet. Folket har stor makt i Sverige, men det handlar också om att makten delas mellan staten, invånarna och politikerna och att uppdelningen går till på ett rättvist, jämlikt och lagligt sätt.

Sverige är en rättsstat. Enligt Sveriges grundlag ska alla invånare behandlas med respekt för sin frihet och sitt lika värde. Politiker och myndigheter får inte behandla vissa invånare sämre än andra på grund av exempelvis kön, hudfärg, sexuell läggning, religion eller språk. Eftersom Sverige är en demokrati och en rättsstat, så är det stor chans att de mänskliga rättigheterna kan efterföljas. I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa.

Lagar

Det finns tusentals lagar i Sverige som vi måste följa. De lagar vi har ska ge skydd och skapa rättvisa i samhället. Det är riksdagen som stiftar (bestämmer) våra lagar. Varje år kommer det massor av nya lagar. Naturligtvis kan inte den enskilda medborgaren känna till alla lagar. Men om du bryter mot lagen, kan du inte slippa straff genom att säga: ”Det hade jag ingen aning om.” Vi är skyldiga att hålla reda på de lagar vi ska rätta oss efter. Sveriges Rikes Lag, lagboken, innehåller våra viktigaste lagar. Den måste tryckas om varje år eftersom det hela tiden kommer nya lagar.

Oskrivna lagar

Det finns massor av oskrivna lagar som vi brukar kalla för normer eller regler. En oskriven lag är att vi naturligtvis inte spottar på golvet, en annan är att vi i butikens kassa måste vänta på vår tur. Genom att följa dessa oskrivna regler lär vi oss att fungera bland andra människor.

Grundlagarna

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. 

• Regeringsformen är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

• Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är Sveriges statschef men har endast representativa uppgifter och saknar politisk makt. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. 1979 beslutade riksdagen att statschefens äldsta barn, oavsett kön, skulle vara det som ärvde tronen.

• Tryckfrihetsförordningen - den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766, som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder.

• Yttrandefrihetsgrundlagen innebär att man har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad som inte är tillåtet, som till exempel att förtala eller kränka en annan person. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats.

I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa. Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Omvänt vet vi att demokratiska beslutsprocesser och en fungerande och rättssäker stat förstärker skyddet för de mänskliga rättigheterna.

Brotten

Fler än en miljon brott anmäls till polisen varje år. Den största gruppen är tillgreppsbrott. Det är stölder av cyklar och bilar, snatterier och stölder på arbetsplatser. Trafikbrott, inbrott, skadegörelse och våldsbrott, såsom misshandel är vanligt förekommande. Andra brott kan vara klotter, häleri (sälja stöldgods), rån, olaga hot, civil olydnad eller förtal.

Den registrerade kriminaliteten (brottsligheten) ökade mer än sex gånger från 1950 till 1990. Våldsbrotten ökar kraftigt, och då speciellt i storstäderna, likaså inbrott och skadegörelse. Många av brotten avslöjas inte. Man kallar dessa brott för dolda brott. De vanligaste dolda brotten är förmodligen brott som strider mot trafiklagarna. Ekonomiska brott (skatte- och bidragsfusk) samt snatterier är också vanliga dolda brott.

Från ingripande till rättegång

Det är polisen som skall förebygga brott och naturligtvis ingripa när ett brott begås. När polisen har gripit en person för ett brott blir det ett förhör på en polisstation och en polisutredning. Om misstankarna finns kvar efter förhöret kontaktar polisen åklagaren.

Åklagaren har en lång juridisk utbildning bakom sig. Om det visar sig att ett brott har begåtts kan åklagaren låta anhålla den gripne. Den gripne blir då inlåst i arrest hos polisen. Men en anhållen person får bara sitta anhållen i tre dagar. Nu måste polisen undersöka brottet ordentligt och hitta bevis. Efter de tre dagarna måste åklagaren bestämma sig. Om bevisen är dåliga friges den anhållne. Om den misstänkte t.ex. kan bevisa att hen varit på en annan plats när brottet skedde, har hen alibi. Men om bevisen är starka kan åklagaren begära att domstolen, rätten, skall häkta den anhållne. Ett vittne kanske har beskrivit en persons utseende och lämnat ett signalement. Åklagaren kan också ta beslut om att göra en husrannsakan hemma hos den misstänkte.

Inom fjorton dagar måste åklagaren väcka åtal mot den häktade. Den häktade kan försättas på fri fot under undersökningen, men tror man att han kan förstöra utredningen får han fortsätta att sitta inlåst.

När åklagaren är klar med utredningen väcker hen åtal. Den som är anklagad får då ett brev från åklagaren, en stämning, där det står att han skall komma till domstolen för rättegång (huvudförhandling). Nu är det domstolen som skall avgöra om han är skyldig till det brott han anklagas för. En förutsättning att en person ska ställas inför rätta är att personen har fyllt 15 år, efter man vid denna tidpunkt blir straffmyndig.

Rättegång/huvudförhandling

En huvudförhandling (rättegång) inleds med att åklagaren berättar om sin undersökning. Hen skall försöka bevisa att den tilltalade har begått ett brott. När åklagaren är klar får försvararen (den tilltalades försvarsadvokat) komma in och försvara den som är åtalad.

Finns det vittnen förhörs de av både åklagaren och försvararen. Ett vittne måste avlägga vittnesed som innebär att vittnet måste hålla sig till sanningen. För den som avlagt vittneseden är det straffbart att tala osanning under vittnesmålet. Detta brott kallas för mened, och det är ett allvarligt brott. 

Både åklagaren och försvararen förhör målsägaren (den som drabbats av brottet). I sitt slutanförande gör åklagaren en sammanfattning och redogör för de bevis han tycker sig ha funnit. Dessutom yrkar åklagaren att den åtalade ska få ett visst bestämt straff (påföljd).

I domstolen
När ett brottmål ska behandlas sker det i tingsrätten. Huvudförhandlingen (rättegången) leds av en ordförande (domare). Vid domarens sida sitter notarien som skriver ner allt som sägs, för protokoll. Domaren dömer tillsammans med hjälp av nämndemännen som är kvinnor och män som inte är experter på lagen, utan har andra yrken.

Enskild överläggning
När rättegången är klar drar sig rätten (domaren och nämndemännen) tillbaka för enskild överläggning. Då diskuterar domaren och de tre eller fem nämndemännen vad som har kommit fram under huvudförhandlingen (rättegången). De bestämmer först om den tilltalade är skyldig, dels vilket straff (påföljd) han i så fall ska dömas till. Kan rätten inte enas röstar man. Blir det oavgjort skall det lindrigaste straffet gälla.


Domstolar
Om åklagaren eller den dömde är missnöjd med tingsrättens dom kan de överklaga domen i högre instans (avdelning) dvs. i hovrätten. Det finns Det finns 48 tingsrätter och sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen (HD) prövar bara mål som är av stor principiell betydelse, dvs de tar bara upp sådana fall som kan ha betydelse för hur våra domstolar i Sverige ska döma i liknande fall i framtiden. Det kallas för en prejudicerande dom.

Vad bestämmer man i tingsrätten?

Tingsrätterna är första instans bland de allmänna domstolarna. En tingsrätt avgör brottmål och tvistemål. Brottmål kan vara exempelvis:

• Våldsbrott som mord, dråp och misshandel.
• Sexualbrott som våldtäkt och andra sexuella övergrepp.
• Tillgreppsbrott som rån och stöld.
• Narkotikabrott.
• Ekonomisk brottslighet som skattebrott och bokföringsbrott'
• Trafikmål som t. ex. hastighetsöverträdelser.

Tvistemål kan vara t.ex. om två parter inte kan komma överens och lösa tvisten (problemet) själva, då kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.

Offentliga rättegångar

Rättegångarna är offentliga. Det innebär att vem som helst kan gå dit för att se och lyssna. När det gäller känsliga frågor kan tingsrätten besluta att hela rättegången eller delar av den kan ske inom lyckta dörrar. Då stängs rättssalen för allmänheten.

Varför har vi straff? 

Samhället har straff av  olika anledningar. Straffet ska visa att brottslingen har begått ett fel och det ska avskräcka denne att begå nya brott. Straffet ska också vara en varning för andra människor att man inte ska begå brott. En viktig anledning är också att rehabilitera den dömde, att personen ska hjälpas in i ett liv som inte är kriminellt. Längre tillbaka i historien var syftet med straffen främst att avskräcka och att det skulle kännas mycket, att man skulle “lära sig en läxa.”

Påföljder

Numera talar man om påföljd i stället för straff. De påföljder som finns i Sverige är: böter, skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning och fängelse. Det finns två slags böter, dagsböter och penningböter. Penningböter tas ut av polisen t.ex. för trafikbrott, om man inte betalar då blir det rättegång. Dagsböter utdöms av domstolarna. Det kan vara brott som lättare misshandel, snatteri och vårdslöshet i trafik. 

Skyddstillsyn

Skyddstillsyn innebär att den dömde får frivård, dvs. hen kan bo hemma och ha kvar sitt arbete. När domstolen dömer till skyddstillsyn utses en övervakare som den dömde ska ha kontakt med. Övervakaren ska hjälpa den dömde att återanpassas till ett hederligt liv. Övervakningen upphör i regel efter ett år om den dömde skött sig bra.

Villkorlig dom

Villkorlig dom innebär att man i stället för fängelsestraff får en prövotid på två år då man måste sköta sig. Den som begår ett nytt brott under tvåårsperioden riskerar att få sitta i fängelse både för det gamla och det nya brottet.

Samhällstjänst

Samhällstjänst innebär att den dömde får utföra ett arbete, utan lön, under minst 40 timmar och högst 240 timmar istället för att sitta i fängelse. Arbetet måste utföras på fritiden och kan ske inom olika hjälporganisationer eller inom olika föreningar.

Sluten ungdomsvård

Sluten ungdomsvård gäller för personer som har begått brott innan han eller hon fyllt 18 år. Straffet är tidsbegränsat från 14 dagar upp till 4 år.

Elektronisk övervakning

Elektronisk övervakning är ett alternativ till fängelse. Den som dömts till fängelse i högst två månader får då vara i hemmet och på arbetet. Med hjälp av elektroniska fotbojor på den dömde kan personer från en övervakningscentral kontrollera den dömde.

Fängelse

En person kan dömas till fängelse om det är ett allvarligt brott, fängelsetiden kan variera mellan 14 dagar och tio år. I vissa fall kan straffet bli högst 18 år. För riktigt grova brott kan man dömas till fängelse på livstid. Livstidsstraffet är ett icke tidsbestämt straff. Det kan bli hur långt som helst. Det är regeringen som kan bevilja nåd, dvs förkorta straffet.

Varför blir vissa brottslingar? 

Många har nog brutit mot lagen någon gång utan att man känner sig som en brottsling. Men varför fortsätter en del personer med allt grövre brott? Det finns många förklaringar till detta.

Många skyller på föräldrarna, att de inte bryr sig om sina barn och att de inte sätter upp klara gränser för vad man får och inte får göra. Det finns fler tillfällen att bli brottsling idag. Man frestas att stjäla de lättåtkomliga varorna i butiker och varuhus. 

En del personer pekar på gängbildningens fel. Kompisarna i ett gäng har stor betydelse för de unga. Om en erfaren och brottslig pojke får huvudrollen i gänget är det lätt att han påverkar de övriga i gänget. Många poliser och socialarbetare pekar på alkoholens betydelse. En mycket stor del av de ungdomar som grips för stölder och våldsdåd är påverkade av alkohol. Om man har gjort något olagligt och blivit dömd hamnar det i belastningsregistret. Arbetsgivare begär ofta utdrag ur detta brottsregister när du söker jobb.

Läs mer om orsaker till att brott begås.

Läs om hur straffen och synen på brottslingen förändrats genom historien.

 Instuderingsfrågor

1. Berätta vad lagboken är.
2. Vad är skillnaden på lagar, regler och normer?
3. Du bör ha koll på grundlagarna.
4. Förklara hur det går till från gripande till dom.
5. Beskriv hur en rättegång går till.
6. Berätta något om vad det finns för olika typer av brott.
7. Nämn några påföljder.
8. Berätta vilka uppgifter tingsrätten, hovrätter och Högsta domstolen har.
9. Varför har vi straff?
10. Varför blir man brottsling? Ange flera orsaker.
11. Hur har straffen och sättet att se på brottslingar förändrats genom historien?

Ord och begrepp att kunna förstå, använda och förklara

• Justitia, likhet inför lagen, rättvisa, makt att döma.
• Demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter, lagar, oskrivna lagar, normer. regeringen, grundlagarna.
• Snatterier, stölder, inbrott, skadegörelse, misshandel, klotter, häleri, rån, olaga hot, civil olydnad, förtal, dolda brott.
• Polisen, ingripa, förhör, polisutredning, åklagaren, anhålla, bevis, häkta, väcka åtal, rättegång, straffmyndig, alibi, signalement, husrannsakan. 
• Rättegång/huvudförhandling, domare, nämndemän, åklagare, den tilltalade,   försvarsadvokat,  åtalad, vittne, vittnesed, mened, målsägare, straff/påföljd.
• Tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen.
• Offentliga rättegångar, lyckta dörrar, belastningsregistret.
• Böter, dagsböter, penningböter. skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning, fotboja, fängelse, livstidsstraff.

Lag och rätt, mål

 

Lag och rätt: Mål och innehåll

Att kunna om några om några veckor:

Hur går en rättegång till?

Hur blir nya lagar till?
Varför har vi straff?

Kriminalvårdens uppgifter, samt vad man vill uppnå med dess verksamhet?
Hur har straff och tanken bakom dem förändrats genom historien?

Varför blir människor kriminella/Varför äger brott rum?

Rättssäkerhet, varför är det viktigt att man kan lita på vårt rättssystem?

Hur påverkar kriminaliteten människan, familjen och samhället?

Några viktiga begrepp att kunna förstå och förklara:

normer, lagar och regler

straffmyndig, brottsrubricering, påföljd, böter, fängelse, samhällstjänst, villkorlig dom, skyddstillsyn, skadestånd

förundersökning, gripen, anhållen, häktad, åtalad, rättegång, dom

domare, åklagare, målsägarbiträde, målsägare, tilltalad, försvarsadvokat, vittne, tingsnotarie, nämndemän

allemansrätten, mänskliga rättigheter, barnkonventionen

Lektionsinnehåll

Intro

Vad vet vi idag?

Diskussion utifrån bild.(Justitia)

Ordning och reda: Lagar, regler och normer

Begreppsträning

Begreppsförståelse (spel/bildspel)
(lagar, regler, demokrati, straffmyndig, mened)

Från brott till påföljd

Rättegång (Evas superkoll mm.)

Vad händer mellan brott och påföljd?

(polisutredning, gripa, anhålla, häkta, åtala, rättegång
advokat, åklagare, domare, bevis, ögonvittne, alibi)

Olika brott och påföljder

Påföljder s 115-118. Utkik

Lilla aktuellt på rättegång (länk), Rättegångsskolan
“Ungdomar och brott” (Misshandel sli.se)

Grundkursen

Arbeta med grundkursen

Genomgång av grundkursen.

Film

Internettrakasserier (länk) och diskussion

Arbete med texter

Utkik

Läs 102 – 104, svara på frågorna på sid 104
Läs 105 – 118
Läs 120 – 121, svara på frågorna på sid 121

Genomgång av frågorna.

Filmskapande

Egen film/händelse (tänk på att använda relevanta begrepp)

Filmen bör vara max fem minuter och presentera brott,rättegång, påföljd/straff
Se filmerna. Diskutera.

Begreppsträning

Bildspel/ (Gör ett eget bildspel av begreppen, Keynote)

Begreppskahoot

Straff/påföljd

-Entryticket – Varför har vi straff? (Skriv på Showbie)

-filmsnutt- “Straff – fängelse, samhällstjänst, kriminalvård”

– Se ur olika perspektiv (s119).
Skadeståndsskyldig i unga år. Diskussion kring frågorna.

Exitticket

Varför har vi straff?

Varför begår människor brott?

Varför straff?

Film

“Fängelset- en film om kriminalvården” Diskutera fördelar/nackdelar

“Brott” – fyra korta filmer om brott (Ramp – höjdare) (sli.se)
(Mobbing – Stöld -Våldtäkt – Rån) Brottsofferjouren

– Sabbet i vardagen

Begreppsträning

Begreppsförståelse (repetition)

Civil olydnad

Civil olydnad s104 i Utkik(EPA)

Rättssäkerhet

Människor för ändring – film/Ur.se “Häxor – rättssäkerhet”
UR.se Häxor-rättsäkerhet

Redovisning av dina kunskaper:

Muntligt och skriftligt

Exempel från ett grannland, muntlig presentation

 

 

 

 

 

 

Uppgift

Din uppgift är att göra en muntlig presentation av något från ett av våra grannländer Danmark, Norge,  Island eller Finland. Det kan vara en geografisk plats, naturfenomen, kulturella kännetecken, närlingsliv, en historisk- eller aktuell händelse. Din presentation får denna gång inte handla om en känd person.

Vad du än väljer ska du försöka att göra din presentation så intressant som möjligt. Även de mest vardagliga saker kan presenteras på ett intresseväckande sätt.

Kombinera språk med annat uttryckssätt

Denna gång lägger vi lite extra vikt vid att använda något slags visuellt hjälpmedel där text(talad och skriven) och bild kombineras för att på ett tydligare sätt föra fram budskapet. Exempel på användbara hjälpmedel är Keynote och Imovie.

Information om våra grannländer

På landguiden.se kan du hitta information om våra grannländer.

Språkhistoria, grannspråk

Språkbruk

Språkhistoria

Hur vet man vilka språk som är släkt med varandra?

Språkforskarna har avgjort detta genom att titta på mycket gamla ord och jämfört dem mellan språken. Om man till exempel tittar på de gamla orden för mamma och pappa , så ser man släktskapet mellan de indoeuropeiska språken.

svenska: moder fader
tyska: Mutter Vater
engelska: mother father
latin: mater pater
franska: mère père
sanskrit: matar pitár
japanska: okaasan otoosan

Vilket av ovanstående språk är inte ett indoeuropeiskt språk?

Ladda ner och läs häftet “Språkhistoria” och besvara frågorna

1. Hur många språk finns det ungefär i världen?
2. Vilka teorier finns det om indoeuropeiskans spridning? Vilken teori tror du själv är mest sann?
3. Vad betyder arvord? Kan du ge exempel på svenska arvord
4. Vad vet du om futharken?
5. Vad betyder låneord? Kan du ge exempel på låneord.
6. Varifrån lånade vi ord under fornsvensk tid? Ge några exempel på låneord från denna tid.
7. Vad är Västgötalagen? (När Var?Varför?)
8. När lånade vi många ord från tyskan?
9. Vem var Johann Gutenberg?
10. Varför var 1541 ett viktigt årtal i svensk språkhistoria?
11. “Then Swänska Argus”, vad vet du om den?
12.Vad gör svenska akademien? När och  av vem bildades den?
13 Vad innebär rättstavningsreformen?

Grannspråk

Danska

1. Vad kännetecknar enligt dig det danska språket?
2. Kan du några danska ord.

Norska

Länk till film om Danska

1. Vad kännetecknar enligt dig det norska språket?
2. Kan du några norska ord.

Länk till film om Norska

Dialekter

Institutet för språk och folkminnen

 

Muntlig presentation: Min dröm

 

 

 

 

 

 

 Uppgift

Muntlig presentation i smågrupper.

Du presenterar en dröm eller ett mål du har. Det kan vara ett yrke, en resa, en upplevelse eller presentation.

Som stöd för din presentation använder du Keynote.

  

Vad ska du ta upp?

 - Berätta vilken dröm/vilket mål du har.

  -Berätta varför du valt  att presentera denna dröm/detta mål?

- Beskriv hur du tror att du känner när du uppfyllt din dröm/ditt mål.

- Vad krävs för att du ska kunna uppfylla din dröm/nå ditt mål?

-Tänk på att välja bilder som på ett bra sätt passar till det du berättar om.

 

Presentation

Du kommer att få presentera ditt arbete för en liten grupp.

 

Inlämning

Du lämnar in din Keynote-presentation via Showbie.

 

 

 

Presentationsbrev år 5

 

Hej!

 

Jag tycker att det ska bli roligt att lära känna- och arbeta med er och därför hade det varit kul om ni i klassen kunde berätta lite om er själva.

 

Skriv ett brev där du till exempel berättar:

 

·       Lite om dig själv.

·      Din familj, kompisar, husdjur.

·      Om vad gör du på fritiden. Vilka är dina intressen?

·      Vad du är bra på.

·      Något du gärna skulle vilja göra eller önska dig.

·      Om hur det känns att börja 5:an.

.   Om det är något du tycker är extra roligt, eller kanske extra svårt eller jobbigt i ämnet Svenska.

·      Vilka ämnen du gillar mest i skolan och varför.

·      Om du har någon tanke om vad du vill bli, vilket yrke du vill ha i framtiden.

·      Eller något annat som du vill berätta om.

 

 

Med vänliga hälsningar 

Per

 

Här nedanför kan du se ett exempel på hur ett brev kan se ut, även om innehållet inte är det samma som i din uppgift. Om du vill kan du även infoga någon eller några bilder i ditt brev.