fredag 6 december 2019

Revolutionerna, knep och knåp

Revolutionernas knep och knåp

Här kommer lite extrauppgifter kopplade till revolutionerna. I övningarna finns sidhänvisningar till läroboken men dessa kan ni inte förlita er på. Inte samma bok som vi har.
1. Korsord om Franska Revolutionen hittar du här.
2. Övning med tidslinje hittar du här.
Om du hinner
1. Gör ett eget korsord kopplat till revolutionernas tid.
2. Gör en kahoot kopplad till revolutionernas tid.

Grundkurs Industriella revolutionen

Industriella revolutionen

Mot slutet av 1700-talet inträffade en stor förändring i England. Människor började tillverka varor med hjälp av maskiner i stället för att bara använda verktyg och handkraft. Den här förändringen brukar kallas den industriella revolutionen.
Anledningen till att industrialiseringen startade just i England var att det i detta land fanns alla förutsättningar som behövs för en industriell revolution, d.v.s. arbetskraft, råvaror, teknik, kapital, energi och en marknad att sälja varorna till.

Kolonier - Ökad handel - Kapital

I samband med att europeiska länder skaffat sig kolonier i andra delar av världen ökade handeln med varor därifrån. Detta gjorde att en ny klass av rika handelsmän växte fram, en klass med stort kapital som de senare kunde investera i industrin när jordbrukets omvandling gjorde det möjligt för denna att växa fram.

Slavhandeln

Slaveri har alltid funnits men i och med att europeiska länder skaffade sig kolonier och handeln ökade spred sig denna då man använde slavarbetskraft i jordbruket i kolonierna.

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Under 1600- och 1700-talen hamnade de flesta afrikanska slavarna i Brasilien och Västindien. När sedan den industriella revolutionen hade kommit igång och textilindustrins behov av råvaror ökade, blev istället södra USA det vanligaste slutmålet för slavskeppen till följd av det ökade behovet av arbetskraft på bomullsfälten.

Triangelhandel

Jordbrukets omvandling

En viktig orsak till att den industriella revolutionen började i England var att jordbruket förbättrades kraftigt i detta land under 1700-talet. Nu skiftades jorden i många byar. Det innebar att böndernas många små åkerbitar slogs samman så att varje bonde fick en större åker.
Dessutom började många bönder med växelbruk vilket hindrade jorden från att urlakas på näring. De odlade olika grödor olika år på samma mark vilket gav större skördar.

Bild: Natur och Kultur

De tekniska uppfinningarna gynnade bönderna. Bättre plogar hade uppfunnits och många använde en hästdragen såmaskin vilket innebar att fröna placerades i raka led på det djup där de grodde bäst.
Man använde även rovor och klöver som foder till djuren vilket innebar att man kunde hålla mer boskap än förr. Det brittiska jordbruket blev nu så effektivt att människor blev arbetslösa och kunde gå till industrin. Förändringarna medförde att jordbruket under 1700-talet blev mycket effektivare.

Befolkningen ökar
Ökad tillgång på mat och bättre hygien gjorde att befolkningen ökade snabbt i England. Under 1800-talet ökade befolkningen från 9 till 33 miljoner. De som inte behövdes inom jordbruket begav sig till de nya industrierna i städerna. Den stora folkökningen gjorde att det blev en ökad efterfrågan på varor under 1800-talet, vilket gynnade de nya industrierna.

Textilrevolutionen
Den industriella revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna. En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (så kallade Förläggare). Men när efterfrågan ökade måste tekniken förbättras och det skedde först med vävtekniken. 1733 uppfanns den så kallade Flygande skytteln. En skyttel använder man för att föra tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare. Nu försökte man göra spinningen effektivare.

Spinning Jenny
På 1760-talet uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen som fick namnet Spinning Jenny, efter uppfinnarens dotter. Med den kunde man spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna kunde man bara spinna en tråd åt gången.
Men det tyckte inte spinnarna om. Spinnarna stormade Hargreaves verkstad och slog sönder alla hans maskiner. Men Hargreaves flyttade till en annan stad där han gjorde Spinning Jenny ännu bättre.
Så småningom förbättrades tekniken ytterligare och en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt. Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.

Ångmaskinen
Ångmaskinen var den viktigaste av alla uppfinningar. De första ångmaskinerna var ineffektiva och slukade stora mängder stenkol som bränsle. På 1780-talet lyckades skotten James Watt förbättra en ångmaskin så att den gick att använda i arbete i ett bomullsspinneri. Nu började man använda ångmaskiner för att pumpa upp vatten ur gruvor och i järnverken använde de för att sätta hamrarna i rörelse. Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, man inte bunden till floder och vattenfall. Ångmaskinen satte nu fart på den industriella revolutionen.

De första fabrikerna
När man började använda maskiner som drevs med vattenkraft uppstod de första fabrikerna. Nu måste arbetarna komma till maskinerna. På 1820-talet kom de första ångmaskindrivna vävmaskinerna. Dessa maskiner innebar att många vävare blev arbetslösa och på vissa ställen hände det att arga arbetslösa vävare slog sönder de nya vävmaskinerna.

De första järnvägarna
Ett industrisamhälle kräver bra kommunikationer. Råvaror måste fraktas till fabrikerna och de färdiga varorna måste föras ut och säljas. År 1823 byggdes den första järnvägen mellan städerna Stockton och Darlington.
År 1829 anordnades en hastighetstävling mellan olika lokomotiv utanför Liverpool. Fem lok deltog i tävlingen. En av deltagarna diskvalificerades när det visade sig att en häst stod gömd i loket. Slutstriden stod mellan svensken John Ericsons lok ”Novelty” och engelsmannen Stephensons ”The Rocket”. Stephenson segrade och nådde topphastigheten 46 km/tim.

Farligt med tåg
Många var rädda för de första tågen. En del läkare påstod att man kunde få hjärnskador om man åkte så fort med tåg. För att skydda åskådarna mot hjärnskador som såg de första tågen föreslog en del läkare att man skulle bygga ett plank runt banan.
När vi skulle införa järnvägar i Sverige protesterade en del riksdagsmän mot beslutet. De var rädda att loken skulle tända eld på skogen och stugorna längs banan. Dessutom påstod de att tjuvaktiga personer skulle stjäla järnvägsrälsen under nätterna.

Kolmila för framställning av träkol

Kolgruva

Järn och stenkol
För att framställa järn gick det åt enorma mängder skog för att få fram träkol som behövdes för att förvandla malmen till smält metall. Nu höll skogarna på att ta slut i England, och stora mängder träkol måste importeras, bland annat från Sverige.
År 1783 lyckades engelsmannen Henry Cort uppfinna Puddelprocessen som innebar att man kunde använda stenkol för att tillverka smidbart järn. Det gynnade England, eftersom det finns gott om stenkol i England.

Industriarbetarna
Den industriella revolutionen gjorde Storbritannien rikt, men det var överklassen och medelklassen som blev rikare. Industriarbetarna hade det eländigt med låga löner och fruktansvärda förhållanden i de första fabrikerna. Oftast fanns det inga skyddsanordningar och det inträffade ofta olyckor.
Det hände också att arbetare fastnade i de remmar som överförde drivkraften till de olika delarna av maskinen, då drogs de in i maskinen och klämdes ihjäl av det roterande maskinhjulet. Arbetstiden var lång, 12-14 timmar. Men det hände att arbetstiden blev sexton eller till och med arton timmar.

Barnarbete
Lönerna var så låga att alla i en familj måste arbeta, även barn i 8-10 års ålder. Särskilt inom textilindustrin blev det vanligt att små barn arbetade vid spinnmaskinerna. Barnen var omtyckta av arbetsgivarna eftersom de hade lägre löner i förhållande till de vuxna.
Många var upprörda över att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna. I de trånga smala gångarna fick de dra vagnar med stenkol. En vanlig syn på städernas gator var sotarpojken med blodiga knän. Sotarpojkarna började arbeta när de var ca 5 år gamla och fortsatte tills de var för stora att klättra inne i skorstenarna.
Arbetsgivaren tvingade barnen att klättra genom de trånga rökkanalerna och de kom fram med blodet strömmande från armar och knän. Sotarmästaren gnuggade då de öppna såren med saltlake för att härda och ge hudförhårdnader, och sedan jagades pojkarna upp i nästa skorsten.
Så småningom ledde kampen mot barnarbete och för kortare arbetstider till resultat. 1833 kom en lag som förbjöd barn under nio år att arbeta i fabriker och barn mellan nio och tretton år fick inte arbeta längre än nio timmar om dagen.

Frågor

1. Förklara uttrycket: industriell revolution.
2. Varför började revolutionen i England?
3. På vilket sätt förändrades jordbruket?
4.Berätta något om uppfinningar från denna tid och vilken betydelse de fick, ex Flygande skytteln och Spinning Jenny.
5. Påverkade uppfinningarna människors liv negativt på något sätt?
6. Beskriv den arbetsmiljö som rådde inom industrin och varför man gärna använde barn som arbetare vid denna tid.
7. Vilka anser du är de viktigaste förändringar som industrialiseringen förde med sig för den vanliga människan, positivt och negativt?

Viktiga begrepp

Har du koll på nedanstående begrepp?
arbetskraft, kapital, råvaror, befolkningsökning, urbanisering, fabriker, teknik, uppfinningar

jordbruksmetoder, skifte, tegar, träda, avel, växelbruk,

marknad, kolonier, kolonialism, handel, import, export,
industri, textilindustri, fabrik, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, urbanisering, ångmaskiner, transporter, potatis, spinnmaskin, puddelprocessen

vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism

Ytterligare material

Begreppa

Binogi

Franska revolutionen, grundkurs

Det franska samhället vid slutet av 1800-talet
ska%cc%88rmavbild-2017-03-03-kl-09-55-40

Frankrike. Under 1700-talet var Frankrike Europas största land med sina 26 miljoner invånare. Det var också det rikaste landet och de franska kungarna var Europas mäktigaste härskare. Alla beundrade den franska konsten och litteraturen. Alla förnäma och rika människor ute i Europa, även i Sverige, talade franska.

Kungen och drottningen. Ludvig XVI var Frankrikes kung 1789. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Drottningen, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig som då var 19 år. Kungaparet bodde i det vackra slottet Versailles utanför Paris. Där bodde kungaparet tillsammans med 1 000 hovmän och 4 000 tjänare. Versailles var det vackraste slottet i Europa.

Ett orättvist samhälle. Det franska folket var indelat i tre grupper (stånd): adel, präster och resten av folket. Adeln och prästerna, som bara utgjorde en halv miljon av Frankrikes 26 miljoner invånare, ägde hela 35 procent av den odlade jorden. Adeln och prästerna hade förmåner (privilegier) som inte bönderna hade, de behövde inte betala skatt och bara adelsmän kunde bli ämbetsmän eller officerare. Under 1700-talet hade handeln ökat och många företagare blev förmögna. De kunde inte inse varför adeln skulle ha sina privilegier.

Orsaker till revolutionen

Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria. Detta krig var dyrbart för Frankrike. Dessutom drabbades Frankrike av missväxt, och priset på bröd fördubblades. Nu började allt fler och fler människor tycka att ståndsindelningen var föråldrad och dålig, och att det kungliga enväldet byggde på tankar som stred mot förnuftet.

Upplysningen. Kritiken kom främst från författare som Voltaire och Rousseau. Dessa författare var representanter för den sk. Upplysningen som innebar att om människorna skaffar sig kunskaper blir de upplysta och förnuftiga och då kan man fatta kloka beslut. Nu försökte kungen förbättra Frankrikes ekonomi genom att lägga fram ett förslag att alla skulle betala skatt. Det protesterade naturligtvis prästerna och adelsmännen emot. Då valde kungen att kalla representanter för de tre stånden till en riksdag. Det var den första riksdagen på 175 år i de enväldiga kungarnas Frankrike.

Revolutionens förlopp

Riksdagen samlas. I maj 1789 samlades den franska riksdagen i Versailles. Den bestod av 300 adelsmän, 300 präster samt 600 personer från det tredje ståndet. De flesta i det tredje var jurister, journalister, köpmän och lärare. Inte en enda bonde eller arbetare hade valts. Tidigare hade varje stånd haft en röst vardera. Därmed räknade adelsmän och präster att de skulle få igenom sin vilja. Nu krävde det tredje ståndet att alla riksdagsmän skulle sammanträda och rösta gemensamt. Det ville inte kungen gå med på. På morgonen den 20 juni lät kungen låsa tredje ståndets mötessal. När det tredje ståndet inte kunde komma in gick de till ett bollhus (ungefär tennishall) i närheten. Där lovade de varandra att inte skiljas åt förrän de hade gett Frankrike en författning, som var mer rättvis för alla i landet. Efter ett par dagar gav kungen efter och han uppmanade prästerna och adelsmännen att förena sig med det tredje ståndet. Därmed hade den gamla ståndsriksdagen blivit en enkammarriksdag, och den kom att kallas nationalförsamling.

Fästningen Bastiljen. Tredje ståndets aktioner skrämde nu kungen. Därför lät han samla 30 000 soldater kring Versailles och Paris. I Paris steg priset på bröd ytterligare och rykten surrade i luften. Många var rädda att kungen skulle upplösa den nya nationalförsamlingen. På morgonen den 14 juli 1789 gick det rykten om att trupper närmade sig Paris. Folkmassorna trodde att det fanns vapen i den medeltida fästningen Bastiljen, som då användes till fängelse. Nu började folk angripa Bastiljen för att få tag på vapen, men efter ett tag kom förhandlingar igång med Bastiljens chef. Då hade endast en person bland försvararna dödats, medan minst 98 dödades och 73 skadades bland angriparna. Chefen fick i löfte att ingen skulle dödas om han öppnade Bastiljen.
När fästningen öppnades dödades tre av soldaterna i fästningen och en full kock sprang fram och dödade chefen, och på natten fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator. Den 14 juli var en av de avgörande dagarna under franska revolutionen. Kungen tvingades dra tillbaka sina trupper och nationalförsamlingen var räddad och folket hade segrat över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.

Frihet, jämlikhet och broderskap. Nu spred sig oron ut i landet och även bönderna gjorde uppror. På flera ställen stormades adelsmännens slott av rasande bönder. De förstörde förteckningarna över alla de avgifter som de hade betalat till godsägarna. Alla dessa oroligheter påverkade nationalförsamlingen.
Den 4 augusti 1789 beslöt nationalförsamlingen att alla adelns och prästernas privilegier skulle avskaffas. Lagen skulle hädanefter gälla lika för alla. Alla skulle betala skatt och alla privilegier skulle försvinna. ”Frihet, jämlikhet och broderskap”, blev revolutionens slagord.

Nya reformer. Under åren 1789-1791 genomförde nationalförsamlingen många reformer. Det innebar att kungen miste all politisk makt. Men någon jämlikhet infördes inte. Endast vuxna män med en viss inkomst fick rösträtt till nationalförsamlingen. Det var de rika borgarna som hade fått makten efter revolutionen. De stora förlorarna var bönderna och kvinnorna (som inte hade någon rösträtt).

Kungafamiljen flyr. Kungafamiljen bodde nu i Paris där de bevakades av Nationalförsamlingens trupper. Nu hade kungen bestämt sig för att fly från Frankrike. Det var den svenske greven Axel von Fersen som planerade flykten. Fersen var förmodligen älskare till drottning Marie-Antoinette. Hela kungafamiljen var förklädd när de reste med häst och vagn mot gränsen i norr den 20 juni 1791. Nästan framme stoppades vagnen eftersom kungen var igenkänd. Bevakad av soldater fördes kungafamiljen åter till Paris.

Krig. Under våren 1792 beslutade nationalförsamlingen att Frankrike skulle anfalla Österrike för att sprida revolutionens idéer. Snart var man även i krig med Storbritannien och Preussen (nutida Tyskland). För att klara av kriget infördes allmän värnplikt. Den nya värnpliktsarmén gav snart Frankrike övertag i krigen.
Kungen anklagades för förräderi mot fosterlandet, dömdes och avrättades. Även drottningen Marie-Antoinette avrättades. Nu blev Frankrike en republik. Snart utbröt det strider inom de grupper som startat revolutionen. Många bönder stödde sina bypräster, och ute på landsbygden flammade motrevolutioner upp.

Skräckväldet. Nu inrättade nationalförsamlingen ett välfärdsutskott som skulle göra så att det blev lugnt i landet. Ledare för utskottet blev advokaten Robespierre. Under åren 1793-1794 styrde Robespierre landet som diktator. Robespierre blev med tiden allt mer maktgalen och Frankrike var nu inne i den bloddrypande period som kallas skräckväldet. Vem som helst kunde misstänkas vara motståndare till revolutionen och avrättas i giljotinen. Men till sist gjorde en del medlemmar i nationalförsamlingen uppror mot Robespierre. De lyckades fängsla Robespierre och så miste han själv huvudet i giljotinen. Därmed var skräckväldet slut.

Napoleon. Efter Robespierres död avskaffades den allmänna rösträtten. Fem år senare, 1799, tog generalen Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp. För att göra sig populär bland fransmännen lovade han dem fred. Den slöts 1802 efter tio år av krig i Europa. År 1804 utropade han sig till kejsare. Den första franska republiken fanns inte längre. Napoleon kom från ön Korsika och släkten var italiensk och levde på att odla vin. När revolutionen bröt ut gjorde Napoleon en snabb militär karriär. 1799 utnämndes han till general, bara 24 år gammal. Vid 30 års ålder, var han Frankrikes envåldshärskare. 1804 kröntes han till kejsare. Det var påven som krönte Napoleon, men han själv satte kronan på sitt huvud.

Strider. Under Napoleons tid erövrade de franska arméerna nästan hela Europa. Napoleon kunde dock inte komma över till England men 1812 hade Napoleon bestämt sig för att erövra det väldiga Ryssland. Med 500.000 soldater gick han in i Ryssland, där de ryska soldaterna drog sig undan och brände byar. När den stora armén tågade in i Moskva, var staden utrymd. Nästa dag började den brinna och den brann i sex dagar. Det var ryssarna som förstörde staden. Soldaterna var inte rustade för den ryska vintern och den ryska armén anföll hela tiden. En halv miljon soldater hade tågat in i Ryssland. Fem månader senare kom mindre än 30 000 av dem tillbaka. Nu bildades ett förbund mellan de europeiska staterna och Napoleon besegrades. Napoleon avsattes 1814 och fördes till den lilla ön Elba utanför Italiens kust.
Ett år efter deporteringen till Elba återvände Napoleon till Paris där han tog makten. Men den 18 juni 1815 möttes Napoleons armé en brittisk och preussisk armé vid den lilla byn Waterloo i Belgien. Det blev kejsarens sista strid. Hans armé besegrades och hundra dagar efter sin återkomst till Frankrike tvingades han än en gång lämna sin tron. Napoleon förvisades till ön S: t Helena i södra Atlanten. Där bodde han strängt bevakad av brittiska soldater. Napoleon dog 1821, troligen av sviterna av ett magsår, men det finns forskare som anser att Napoleon blev förgiftad av arsenik av britterna.

De främsta konsekvenserna av revolutionen var följande:

Frankrike fick en ny författning (grundlag)

Adelns makt och privilegier avskaffades

Den franska kungamakten störtades

Kyrkans makt minskade

Skräckväldet under Maximilien de Robespierre

Kvinnorna fick ökade rättigheter

Borgarna kunde stärka sin makt

Press- och yttrandefrihet infördes

Napoleon tog makten i Frankrike

Medborgarna blev lika inför lagen

Frankrike fick en ny författning

Efter att den uppretade folkmassan stormat fästningen Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, spred sig oroligheterna runt om i landet. Adeln flydde från Frankrike då hungriga och uppretade bönder brände ner deras gods. I oktober 1789 tågade 6 000 kvinnor från Paris till Versailles där kungen Ludvig XVI och drottningen Marie Antoinette levde i ofattbar lyx. Kvinnorna som protesterade mot de höga brödpriserna krävde att kungen skulle flytta in till Paris, vilket han också gjorde då nationalgardet ställde sig på kvinnornas sida. Sommaren 1791 gjorde kungen och drottningen ett misslyckat flyktförsök men greps och fördes tillbaka till Paris. Samma höst fick Frankrike en ny författning enligt vilken kungens makt blev mycket begränsad.

Adelns makt och privilegier avskaffades

I samband med Frankrikes nya författning upplöstes det gamla ståndssamhället som varit rådande i nästan tusen år. Därmed avskaffades adelns makt och privilegier. Skattefriheten för adel och präster togs bort redan i augusti 1789.

Den franska kungamakten störtades

Trots att kungens makt efter revolutionen var nästan obefintlig, ansågs kungahuset ändå som ett hot mot revolutionen. I januari 1793 avrättades Ludvig XVI genom giljotinering. Drottningen följde hans öde i oktober samma år. Även kyrkans makt minskade drastiskt efter revolutionen. Kyrkans inflytande skulle minska ännu mer efter att advokaten Maximilien de Robespierre (1758-1794) fick makten över Pariskommunen. I samband med detta gick den franska revolutionen in i en ny och blodigare fas som inom historieskrivningen ofta benämns som skräckväldet.

Kyrkans makt minskade

Robespierre och välfärdsutskottet som han representerade förbjöd kristendomen och manade i stället till fosterlandsdyrkan. Kyrkorna rensades på alla religiösa utsmyckningar och prästerna antingen mördades eller fördrevs då de sågs som motståndare till revolutionen.

Skräckväldet under Maximilien de Robespierre

Skräckväldet innebar att Robespierre allt mer framstod som en diktator. Alla som uppfattades som motståndare förlorade sina huvuden i giljotinen. Tiotusentals människor mördades under skräckväldet, vilket avslutades först i slutet av juli 1794 då Robespierre själv hamnade under giljotinen efter order av sin närmaste krets av medarbetare.

Kvinnorna fick ökade rättigheter

Men var det s.k. "skräckväldet" enbart dåligt? Faktum är att det under perioden i fråga genomdrevs flera viktiga reformer i revolutionens anda. Ett obligatoriskt skolväsende infördes i Frankrike. Även kvinnornas rättigheter stärktes i och med att lika arvsrätt infördes. Tidigare hade de franska kvinnorna saknat arvsrätt. Och för första gången i fransk historia kunde kvinnor ansöka om skilsmässa från sina män utan att ange ett skäl. Dessutom var kvinnorna för första gången tillåtna att ingå äktenskap utan sin faders samtycke. Jämställdhet mellan män och kvinnor var dock långt borta och det skulle dröja fram till 1944 innan de franska kvinnorna fick allmän rösträtt.

Borgarna kunde stärka sin makt

Franska revolutionen innebar att borgarna, den mest pådrivande gruppen bakom revolutionen, kunde öka sin makt. Borgerliga ideal och levnadsmönster skulle därefter komma att prägla utvecklingen i Europa under hela 1800-talet.

Press- och yttrandefrihet infördes

Efter skräckväldets slut genomfördes reformer för en ökad yttrande- och tryckfrihet. Detta var ett steg närmare det vi idag ser som de viktigaste hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle.

Napoleon tog makten i Frankrike

Generalen och överbefälhavaren i den franska armén, Napoleon Bonaparte (1769-1821), tog makten i Frankrike genom den så kallade Brumairekuppen i november 1799. Han blev först vad vi skulle kunna definiera som diktator, och senare kejsare (1804). Napoleons väg mot makten hade möjliggjorts av franska revolutionen och det värnpliktssystem som infördes i samband med de efterföljande franska revolutionskrigen. I enlighet med detta system var det lämplighet och personlig skicklighet som var avgörande för avancemang (tidigare hade börd varit viktigare). Under revolutionskrigen steg Napoleon snabbt i graderna och blev general redan vid 24 års ålder.

Medborgarna blev lika inför lagen

Napoleon kom att inskränka yttrande- och tryckfriheten i Frankrike, vilket kan ses som ett steg i fel riktning. Däremot var Napoleons politik starkt präglad av de revolutionära tankegångarna, vilket märktes i de lagar (Code Napoléon) som infördes 1804. Enligt Napoleons lag - som bland annat byggde på deklarationen om människans och medborgarens rättigheter som antagits redan i augusti 1789 av den franska nationalförsamlingen - var alla människor lika inför lagen, inga privilegier fick användas inför domstol och alla människor skulle fritt få välja religionstillhörighet.

Viktiga begrepp

Grundläggande

monarki, republik, ståndssamhälle , privilegier, adel, präster, “tredje ståndet”(borgare-bönder), världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen, nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, skatt, Skräckväldet

Bra att ha koll på

feodalt samhälle/feodalism, avgift, dagsverke, aristokrati Upplysningen, filosof, tionde, lån, bankrutt, stormakt, författning, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, “frihet-jämlikhet och broderskap”, jakobiner, rösträtt, “vänster-höger-politik”(revolutionär- liberal-konservativ),

Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, (Slaget vid Valmy), statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, kontinenten, kontinentalblockad, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans

Frågor.
1. Beskriv det franska ståndssamhället och hur befolkningen var indelad.
2. Vilka var orsakerna bakom revolutionen(ekonomi, politik, tankar och idéer om samhället, upplysningen)
3. Beskriv begreppet "Skräckväldet" och varför denna situation uppstod.
4. Redogör kortfattat för stormningen av Bastiljen och varför det ses som en så viktig händelse.
5. Berätta om revolutionens konsekvenser på lång och kort sikt, positivt och negativt.

Grundkurs Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen
1783 är ett viktigt årtal i den nya tidens historia. Det året slöts en fred i Paris och därmed blev de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika självständiga, och landet USA bildades.

Det fanns många orsaker bakom koloniernas revolt mot England, bland annat ekonomiska orsaker. I England menade man att kolonierna enbart var till för moderlandets bästa. De skulle förse England med råvaror och vara en marknad för brittiska tillverkare.

Utöver de rent ekonomiska orsakerna hade en känsla av att vara amerikaner, snarare än britter, vuxit sig stark. Dessutom upplevdes det som orättvist att skulle betala skatt till England, utan att ha några representanter i det brittiska parlamentet..
Parlamentet (riksdagen) i London utfärdade en mängd lagar för att kontrollera handeln med kolonierna, allt till Englands fördel. Irritationen ökade då regeringen införde vissa stämpelavgifter och skyddstullar på brittiska varor bland annat te.

Spänningen ökade ytterligare 1763 då regeringen förbjöd nybyggarna att slå sig ned väster om bergskedjan Appalacherna. Avsikten var att hindra oroligheter bland ursprungsbefolkningen. Protester och uppror blev följden. Kolonisterna vägrade att acceptera tullar, skatter och stämpelavgifter eftersom de inte fick skicka representanter till det engelska parlamentet.

Kolonisterna gick in för att bojkotta brittiska varor. Till sist avskaffade regeringen alla tullar utom den på te. Hatet mot de brittiska trupperna (10 000 man) i kolonierna ledde till den så kallade ”Bostonmassakern” år 1770. ”Bostonmassakern” började med ett gräl och snöbollskastning mellan brittiska soldater och kolonister utanför tullhuset i Boston och slutade med att fem kolonister sköts till döds.

1773 inträffade det berömda ”Boston Tea Party”. Kolonister utklädda till ursprungsamerikaner klättrade upp på tre brittiska skepp och kastade te för 25 000 pund i vattnet. Brittiska parlamentet svarade med att stänga Bostons hamn.

De första skotten föll i Lexington i april 1775 och det blev upptakten till frihetskriget. Kolonisterna organiserade en arme som leddes av slavägaren George Washington. England satte in 20 000 tyska legosoldater i kriget.

Den 4 juli 1776 utfärdades den berömda oavhängighetsförklaringen(självständighetsförklaringen) i Philadelphia. Sedan dess har den 4 juli varit USA: s nationaldag.

Den mest berömda satsen i förklaringen är den att alla människor skapats lika och har samma grundläggande rättigheter, bl.a. rätt till liv, frihet och strävan efter lycka. Trots detta var slaveriet fortfarande lagligt och ursprungsbefolkningen fortsatte förtryckas och dödas vilket är en av orsakerna till att vi under lektionerna kommer att diskutera denna fråga vidare.

En av orsakerna till att kolonierna blev fria var att man fick hjälp av Frankrike och 1781 tvingades engelsmännen att kapitulera. Vid freden i Paris erkände England de 13 koloniernas självständighet.1789 skapades författningen, världens äldsta grundlag. Den 30 april 1789 installerades George Washington som USA:s förste president.

Symbolen för USA var flaggan som kallas för ”Stars and Stripes”. De 13 ursprungliga staterna var markerade i flaggan med 13 stjärnor i en ring och 13 ränder, omväxlande röda och vita. Det översta och understa är röda. När antalet delstater växte ökade också antalet stjärnor i flaggan. Antalet röda och vita ränder behölls oförändrat.

Följderna av självständigheten (konsekvenser)

Länk till text

Maktdelningsprincipen

Slaveriet och triangelhandeln

Slaveriet fortsatte även efter självständigheten.

Frågor.
1. Berätta om orsakerna bakom koloniernas revolt mot England.
2. Vad var Bostonmassakern?
3. Vad var Boston Tea Party?
4. Vem var den förste amerikanske presidenten?
5. Vilka blev följderna av självständigheten när det gäller hur landet styrdes och organiserades?
6. Vilka blev följderna av självständigheten för den amerikanska befolkningen, och innebar den olika saker för olika grupper?

Kluringar

a. Vilka spår av revolutionen ser vi i dagens samhälle?

b. Vilka motsägelser kan man hitta i självständighetsförklaringen, när det gäller alla människors rättigheter.

Grundläggande begrepp:politik, demokrati, kultur, ekonomi, grundlag, författning, maktdelningsprincipenBegrepp, svåra ordvärldshandel, triangelhandel, export-import, koloni, ekonomi, marknad, råvaror, demokrati, diktatur,republik, monarki, tull, skatt, avgift, stämpelavgift, parlament, grundlag, författning, politik, bojkott,missnöje, uppror, revolution, frihetskrig, representant, representationrevolution, reform, patriot, nationalist, lojalist, president, regering, slavar, milis, oavhängighetsförklaringen, kongress, parlament, senat, legosoldater, rösträtt, förbundsstat, Pontiac, USA bildas, revolt,"The Boston Tea Party", Upplysningen, filosof, konstitution,Känner du/ni till följande personer:G Washington, Jefferson, John Adams, Benjamin Franklin, Voltaire, Rousseau, Montesquieu, J Locke Kant, (Lafayette...)

Öva mer...

Binogi

Kahoot

Läroboken

Bildspelsquiz

Begreppsspelet

Andra världskriget, grundkurs

Översiktlig genomgång av kriget
länk till youtube

Icke-angreppspakten.
Sommaren 1939 ville Tyskland ha delar av Polen där det fanns en tysktalande befolkning. Men då sa England och Frankrike nej. Nu visste Hitler att det skulle bli ett storkrig om han anföll Polen. Men då chockade Hitler omvärlden. De båda fienderna Tyskland och Sovjetunionen slöt en icke-angreppspakt där de lovade att inte anfalla varandra.
Den fick namnet Molotov- Ribbentrop-pakten efter namnen på de båda ländernas utrikesministrar. Hitler visste att denna pakt inte skulle hålla i längden, men han behövde nu inte vara rädd att ryssarna skulle anfalla honom medan han erövrade övriga Europa. Ryssarna var tvungna att ingå en pakt eftersom Stalin hade en svag armé, och det berodde på att Stalin hade låtit fängsla och döda en stor mängd officerare. I ett hemligt tilläggsprotokoll delade Tyskland och Sovjetunionen upp östra Europa mellan sig.

Världskriget börjar.
Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen. Den 3 september samma år förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade börjat. Det blev en kort krig i Polen. Den polska armén var omodern och soldaterna som stred till häst kunde inte klara sig mot tyskarnas stridsvagnar. Samtidigt gick ryska trupper in i östra Polen, allt enligt det hemliga tilläggsavtalet mellan Tyskland och Sovjet. Trots dessa aktioner gjorde engelsmännen och fransmännen ingenting.

Finska vinterkriget.
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins förslag var att skydda Leningrad vid ett eventuellt anfall från Tyskland. Finland avvisade dock de ryska kraven och därför gick ryska trupper utan krigsförklaring över gränsen den 30 november 1939. Stalin räknade med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla ryska skogarna. Ryssarna slogs tillbaka med stora förluster när de dödsföraktande finska soldaterna i sina vita skiddräkter i 40 graders kyla härjade bakom de ryska linjerna. Men naturligtvis kunde inte de finska soldaterna i längden stå emot den ryska övermakten.
Den 13 mars 1940 blev finländarna tvungna att sluta fred. Finland fick lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt 1939. Men Finlands självständighet var ändå räddad.

Danmark och Norge ockuperas. Den 9 april 1940 anföll Tyskland Danmark och Norge. Tyskland behövde Danmark som leverantör av livsmedel och Norge behövde de som basområde för kriget mot Storbritannien. Dessutom ville tyskarna ha kontroll över malmtransporterna som kom från Sverige. Danmark gav upp på en gång, medan norrmännen kämpade tappert. Men efter 62 dagars kamp måste norrmännen ge upp. Norges kungafamilj och regeringen lyckades fly till England.

Anfall i väster. Den 10 maj 1940 angrep Tyskland Frankrike. Det tyska anfallet gick igenom Belgien och Holland mot kanalkusten. På så sätt kom tyskarna runt de befästningsverk som fransmännen byggt längs tysk-franska gränsen. Den franska regeringen gav upp efter en dryg månad och tyskarna kunde göra sitt intåg i Paris.
En engelsk armé stängdes in vid hamnstaden Dunkerque, och under några dagar i slutet av maj lyckades engelsmännen med hjälp av olika slags båtar (även privatbåtar) skeppa 300 000 soldater över Engelska kanalen.

Slaget om Storbritannien. I augusti 1940 började tyskarnas anfall mot England. Varje dag flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd därför att tyskarna inte lyckades slå ut det brittiska flygvapnet. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade den nye premiärministern Winston Churchill i ett berömt tal inför det brittiska parlamentet.

Tyskland anfaller Sovjetunionen. När Hitler inte kunde besegra Storbritannien vände han blickarna mot Sovjetunionen. Hitler ville gärna ha Sovjets tillgångar av olja, stål och brödsäd, dessutom hatade Hitler kommunismen.
Den 22 juni 1941 anföll Tyskland med sina allierade Ungern, Rumänien och Finland Sovjetunionen med tre miljoner soldater, 4000 flygplan och 3000 stridsvagnar. Framryckningen gick med rasande fart. I början av oktober hade tyskarna tagit nästan tre miljoner krigsfångar. Men så kom vintern, då var tyskarna utanför Moskva. Hitler hade trott att segern skulle vara vunnen efter ett par månaders krig. De tyska trupperna led svårt när det var 30 grader kallt och snart mötte man allt bättre rustade ryska soldater.

Japan anfaller USA.
Den 7 december 1941 anföll japanska stridsflygplan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. En stor del av USA:s Stillahavs flotta förstördes. Japan trodde att deras bundsförvant Tyskland skulle segra över Sovjetunionen. Nu ville Japan fortsätta det erövringskrig mot Kina som inletts år 1937. Japan ville bli Asiens herrar. Anfallet mot Pearl Harbor innebar att USA gick in i kriget mot Tyskland och Japan.

Kriget vänder.
År 1942 stod Hitlertyskland på höjden av sin makt, men nu började de allierade (Storbritannien, Sovjetunionen och USA) vinna framgångar. 1942 vann britterna en stor seger vid El Alamein i Egypten, där besegrade britterna en armé bestående av tyskar och italienare som försökte nå fram till Suezkanalen. Ett halvår senare hade tyskar och italienare drivits ut ur Nordafrika.
I juli 1943 avsattes den italienske diktatorn Mussolini. Då hade amerikanska och brittiska trupper landstigit i södra Italien. Tyskarna hade motgångar i Sovjetunionen. En tysk armé stängdes in i staden Stalingrad. Den 2 februari 1943 gav tyskarna i Stalingrad upp. Då hade mer än 200 000 tyska soldater stupat. Det var ett stort nederlag för Hitler. Han kunde inte längre vinna kriget i öster

Förintelsen.
Det var Adolf Hitler som personligen gav order om förintelsen av judarna. Hitler betraktade judarna som den germanska rasens arvfiender. Folkmordet på judarna är nazisternas värsta förbrytelse och ett av de största brott historien känner till. Förföljelsen av judarna började dock långt innan andra världskriget.
Nazismens judefientlighet var ingen ny företeelse. Judarna har under långa tider utsetts till syndabockar för alla slags landsplågor, krig, fattigdom och arbetslöshet. När Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas. Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.
1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation.

I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den så kallade

Kristallnatten, efter alla de fönster som krossades. Det medförde att många judar mördades, judiska egendomar plundrades och många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger.

Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Man var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte ta emot judar som sökte sig från Tyskland. År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, det innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien.

Dagen D.
Den 6 juni 1944 gick amerikanska och brittiska styrkor över Engelska kanalen. Invasionen i det franska Normandie kallas för D-dagen. 4 000 fartyg skeppade över 250 000 soldater inom 24 timmar. Tyskarna kunde inte kasta de anfallande tillbaka.

Östfronten
Samma år satte Sovjetunionen in tio miljoner man på östfronten och snart närmade man sig Tyskland. Våren 1945 kunde amerikanska och sovjetiska soldater skaka hand vid floden Elbe. Då var Hitler 56 år gammal, han var ett fysiskt vrak där han befann sig i sin underjordiska bunker i centrala Berlin. Hitler begick självmord den 30 april 1945. En vecka senare kapitulerade Tyskland.

Atombomben
Efter flera års strider i Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider. År 1945 förberedde USA en invasion av Japan. USA:s president valde nu att sätta in det nya vapnet atombomben för att spara amerikanska liv. Men samtidigt fanns ett politiskt motiv. Det så kallade ”kalla kriget” hade börjat mellan USA och Sovjetunionen. Truman ville visa Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.
Den 6 augusti sprängdes en atombomb över den japanska staden Hiroshima. Hela staden förstördes och minst 80 000 människor omkom omedelbart. Tre dagar senare sprängdes en ny atombomb över staden Nagasaki, då kapitulerade Japan och andra världskriget var slut

Webföreläsning/genomgång
Krigets andra del och dess konsekvenser

Krigets konsekvenser
Omkring 29 miljoner soldater och lika många civila omkom under andra världskriget. Enbart Sovjetunionen förlorade minst 20 miljoner människor. Sovjetunionen tog över en rad stater som hade blivit självständiga efter första världskriget. Estland, Lettland, Litauen, och Ukraina tillföll Sovjetunionen. Tyskland delades upp i två stater (Väst och Östtyskland).
FN bildas för att verka för fred i världen.
En ny maktbalans. Man fick en värld som politiskt och militärt sett bestod av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Motsättningarna mellan dem utvecklades till det som kallas Kalla Kriget.

Användbara begrepp

Vägen till krig
livsrum, axelmakterna, revansch, anschluss, Molotov-Ribbentropp-pakten, kapprustning, tysk aggression, Munchenöverenskommelsen
Krigsförloppet
blixtkrig, Slaget om Storbrittanien, el-Alamein, förintelsen, Pearl Harbour, Stalingrad, Dagen D, Atombomben
Följder
Europa i ruiner, Förlust av människoliv, Tysklands delning, Marshallhjälpen, Kalla kriget, FN, Berlinmuren

Frågor:
1. Förklara icke-angreppspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen och hur den bröts.
2. Rita med hjälp av underrubrikerna upp en tidslinje över kriget där de viktigaste händelserna finns med.
3. Berätta om krigets konsekvenser, för individer och för samhället.

Ytterligare material