Innehåll
Här förklaras skillnaden mellan väder och klimat. Vi ska också titta på jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt människans påverkan på klimatet.
Det vi kallar väder sker till stor del som ett resultat av luftens rörelser i atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp och jordens rörelser.
Klimat och väder mäts i olika tidsskalor
Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Klimatet kan därför bara fastställas genom analys av väderobservationer som pågått under lång tid.
Både väder och klimat handlar om variationer i atmosfären som beskrivs med hjälp av t.ex. temperatur, nederbörd och molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär att väder och klimat mäts i olika tidsskalor.
Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under längre perioder. Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli kl 12 i morgon, under den kommande veckan eller hur vädret var den 26 maj 1912. Vädret beskrivs då i termer av olika egenskaper - exempelvis att temperatur, vindstyrka, högtryck, lågtryck och så vidare.
Klimatet däremot ges av de statistiska mått som vädret har på en viss plats för en längre tidsperiod. Inom meteorologin mäts klimatet ofta i perioder på 30 år, t.ex. åren 1981-2010. Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, antal frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd och så vidare.
Klimat är mer än väder och förändras långsammare
Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. De väderskapande processerna i atmosfären påverkas av havet, markytan och av kryosfären (snö, is och havsis). Även vegetationen och atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. Alla dessa delar kan i sin tur påverkas av yttre faktorer. Till skillnad från vädrets variation sker förändringar i havet och övriga system långsamt, vilket leder till längre tidsskalor för klimatvariationer.
Klimatzoner
Områden som har liknande klimat räknas till samma klimatzon. Det finns fyra olika klimatzoner i världen, tre av dem förekommer i Europa.
Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad.
Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar.
Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.
Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstiger 10 °C.
Jordens årstider
Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet.
Jordaxelns lutning påverkar hur stor mängd av solstrålarna som träffar jordens yta.
Jordaxelns lutning gör så att det finns årstider på jorden.
Att jordaxeln lutar är anledningen till att vi har olika årstider. När jorden kretsar kring solen lutar den hela tiden med 23,5 grader.
Om nu inte jorden hade lutat skulle vi året runt ha tolv timmars dag och tolv timmars natt. Dessutom skulle vi inte ha haft någon temperaturskillnad mellan sommar och vinter.
Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får vi det varmare. Allra högst står solen den 21 juni. Då har vi sommarsolstånd.
Efter detta datum minskar norra halvklotets lutning mot solen och i slutet av september lutar varken norra eller södra halvklotet mot solen. Då får vi höstdagjämning. Det innebär att överallt på jorden är både dag och natt lika långa.
Den 21 december har vi vintersolstånd. Då lutar södra halvklotet som mest mot solen.
I slutet av mars befinner sig jorden åter i det läge då ingen del lutar mot solen. Då får vi vårdagjämning.
Faktorer som påverkar klimatet
Det klimat som råder på jorden idag bestäms av ett antal faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. De grundläggande faktorerna är strålning från solen (som påverkas av jordaxelns lutning), cirkulation i atmosfären och havet samt topografi (jordytans terräng) på land och i hav.
Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i atmosfären och i haven fördelar energin över jorden beroende på jordytans utseende (läs mer om detta i rutan med fördjupning längre ner).
Ytterligare en faktor som påverkar klimatet är mänsklig aktivitet.
Klimatförändringar orsakade av människan
Klimatförändringarna beror på både naturlig och mänsklig påverkan. Mycket talar idag för att klimatet förändras snabbt och mer än vad de naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken till detta är högst troligt industrialiseringen sedan mitten av 1700-talet.
Människans påverkan på jordens klimat består av förändringar i ett antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar och naturliga faktorer. Den sammanlagda påverkan som anges har dock skett ojämnt i tiden. Inte minst växthusgasutsläppen låg på tämligen låga nivåer fram till mitten av 1900-talet. Sedan dess har de ökat kraftigt.
Växthusgaser
Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas av atmosfärens sammansättning och innehåll av partiklar (aerosoler) samt moln. Under en längre tid har människan genom förbränning av fossila bränslen förändrat atmosfärens sammansättning.
Eftersom halten av växthusgaser i atmosfären ökar, så ökar den så kallade växthuseffekten.
De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Förekomsten av alla dessa gaser i atmosfären har ökat markant sedan industrialismens början, och särskilt sedan senare delen av 1900-talet.
Orsaken till ökningen av växthusgaser
Orsaken till ökningen är mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, eller uppfödning och hållning av stora mängder boskap vilket ger metangas.
Vissa kraftfulla växthusgaser finns inte ens naturligt, utan är framställda av människan och verkar dessutom nedbrytande på ozonlagret.
Flera meteorologiska faktorer har därmed förändrats vilket påverkar det globala klimatet.
Klimatförändringarna märks redan idag
Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.
Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.
Användbara begrepp
Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.
Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.
Global uppvärmning: Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala uppvärmningen beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten.
Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.
Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.
Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.
Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare.
Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.
Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.
Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.
Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.
Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.
Meteorologi: Läran om vädret (atmosfären), dess fysik och kemi. En meteorolog ägnar sig bland annat åt att studera och observera atmosfären och kan på så sätt även förutse det kommande vädret.
Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.
Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.
Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).
Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.
