Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

Västerport, Varbergs nya stadsdel växer bit för bit fram. En av de största förändringarna av stadskärnan som vi kan se redan nu är det nya stationshuset. Ett stationshus innehåller inte bara stationen utan även flera affärslokaler av olika slag.

Er uppgift är att sätta ihop en affärsplan för en av de lediga lokalerna.

Ert företag skall vara verksamt i Varberg vilket gör att ni måste se på staden som en helhet och fundera över hur ert företag kan bli en del av denna helhet. 

Tyngdpunkten ligger alltså på er affärsidé och ni kommer inte att avkrävas en detaljerad och hållbar budget. Dock måste ni visa hur ni på ett rimligt sätt förhåller er till den ekonomiska verkligheten gällande inkomster och utgifter.

Lokalen

https://www.lokalguiden.se/lokal/5-stationstorget-1-centrum

Vad ska finnas med i er presentation

Presentation av rörelsens verksamhet, alltså vilka varor/tjänser ni tänker sälja.

Motivering till vilka behov som finns i Varberg för denna.

Vilken är er målgrupp, alltså vem är det som ni tänker ska köpa era varor eller tjänster?

Vilken känsla vill ni att ert företag skall förmedla.

Kortare redogörelse för hur man tänkt lösa sin marknadsföring.

Enkel skiss över hur ni tänker använda butiksytan.

Namn och grafisk profil, alltså ert namn och  logotype

Era tankar om hur ert företag ska vara en del av en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Hur ska detta presenteras?

Ni väljer själva hur ni vill presentera er affärsidé.

Exempel på presentationsformer:

-Bildspel som Googlepresentation

-Film

-På papper

-Text och bild i ett Googledokument

Sagor

 

Under några veckor kommer du att få arbeta med sagornas magiska värld. Du kommer att få läsa sagor, se på film, lyssna skriva och diskutera. Många av sagorna kommer du att känna igen från när du var yngre men nu kommer du att få titta på dem med lite mognare ögon.

Sagans ingredienser och kännetecken

För att "baka" en riktig saga behövs vissa typiska ingredienser som är typiska kännetecken för en saga. Här nedanför listas några av dem.

Obestämd tid och plats

Sagor börjar nästan alltid med ”Det var en gång...”. Man vet inte riktigt när och var handlingen utspelar sig. Den kan t ex ligga ”östan om sol och västan om måne”.

Personerna

Sagans huvudpersoner är ofta kungar, prinsar, prinsessor, vallpojkar etc.

Det onda mot det goda

Personerna i sagorna är antingen goda eller onda. Prinsessor (t ex Prinsessan på ärten) och andra unga och vackra jungfrur samt fattiga barn (Jack och bönstjälken) representerar det goda, medan det onda symboliseras t ex av styvmödrar (Askungen), systrar (Askungen), häxor (Hans och Greta), troll (Bockarna Bruse) eller onda feer (Törnrosa).

Det goda vinner över det onda

Det goda vinner alltid över det onda, t ex lurar Hans och Greta häxan.. Askungen blir lycklig, Bockarna Bruse lurar trollet och Rödluvan blir räddad.

Övernaturliga inslag

Tomtar, troll, feer, häxor och trolldrycker representerar de övernaturliga inslagen i sagorna. Ofta sker förvandlingar i sagorna. En groda kan t ex visa sig vara en förtrollad prins.

Overkligt

I sagor kan allting hända, även sådant som inte kan hända i verkligheten, t ex räddas Rödluvan ur vargens mage (Han måste ha svalt henne hel!). Prinsen kysser den döda Snövit och hon blir levande (Kan bara hända i sagor!). Törnrosa sover i hundra år (Hon måste ha varit väldigt trött!).

Något magiskt

I sagorna finns oftast något magiskt, t ex kiselstenarna i Hans och Greta, de väckande kyssarna i Törnrosa och Snövit, trollspöt i Askungen och bönorna i Jack och bönstjälken.

Magiska tal

Talen tre och sju är magiska tal och de förekommer ofta i sagorna. Många sagor når sin höjdpunkt i tre etapper. Ofta handlar sagorna om tre systrar (Askungen), tre djur (Bockarna Bruse, De tre små grisarna), som utför tre bedrifter eller får önska sig tre saker.

Snövits snälla dvärgar var sju stycken.

Lyckligt slut

Sagorna slutar alltid lyckligt. Prinsessan får sin prins (Snövit, Törnrosa), de fattiga blir rika (Jack och bönstjälken), barnen räddas (Rödluvan, Hans och Greta). Ofta slutar sagan med textraden ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.

Återkomst till ursprunget

Sagans huvudperson börjar alltid sina äventyr i den vardagliga världen och återkommer till slut lyckligt dit. 

Hitta exempel på dessa kännetecken i olika sagor

Här finns en länk till ett Sagohäfte.

Läs sagor och försök hitta exempel på "sagoingredienser" där. Anteckna vad du hittar i respektive saga.

Filmanalys av Shrek

Vi ser på Shrek och arbetar med de figurer från andra berättelser som dyker upp i filmen.

Berätta i korta drag om de olika berättelserna som figurerna är hämtade från. Det du inte vet kan du lätt hitta på nätet.

Lista över figurer

Pinocchio

De tre små grisarna

Stora stygga vargen, från Rödluvan

Den magiska spegeln från Snövit

Mästerkatten i stövlar

De tre blinda mössen

Törnrosa

Rapunzel

Rumpelstiltskin

Kapten Krok och Peter Pan

Cyklopen (en figur från den antikens berättelser)

Kung Arthur

Trollkarlen Merlin

Folksagor och konstsagor

Folksagor - muntligt traderade

Folksagor är sagor som har berättats av människor under långa tider och ingen vet vem som först berättade dem. De har berättats muntligt från generation till generation och har förändrats under vägen. Sagorna utspelar sig i fantasins värld och ofta under en historisk tid som man inte vet exakt när den var.

Historiskt har folksagan berättats för barn i flera tusen år, många av dessa har bevisats vara 3000–4000 år gamla, då man har funnit denna typ av sagor nedtecknade på papyrusrullar i Egypten.

Det var först på 1800-talet som bröderna Grimm började samla in och skriva ner sagor från, framförallt Tyskland. Sagor som Askungen, Snövit och Mästerkatten i stövlar fanns då spridda i många länder i olika versioner. Dessa sagor kallas för folksagor.

Konstsagor - skrivna av kända författare

En konstsaga är en saga som till skillnad från folksagan har en känd författare. Konstsagan har också en konstnärlig och estetisk intention medan folksagan är kopplad till muntlig kultur. På engelska kallas genren literary fairytale, på danska och norska kunsteventyr samt på tyska Kunstmärchen.

Exempel på typiska konstsagor är Prinsessan på ärten, Den fula ankungen och Kejsarens nya kläder skriven av den danske författaren Hans Christian Andersen.  H.C. Andersen skrev 156 konstsagor mellan åren 1835 och 1873 och han tillhör en av våra mest kända sagoförfattare.

En konstsaga är en saga som är skriven av en enskild författare, till skillnad från folksagor som har förts vidare muntligt. Konstsagor kan vara klassiska (som H.C. Andersens sagor) eller moderna.

Moderna konstsagor

Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren räknas som en modern konstsaga för att den är skriven av en känd författare och inte muntligt traderad. Den har också inslag som drakar, dödsriken och hjältar den behandlar djupa teman som mod, död, frihet och kärlek. Även Astrid Lindgrens Mio min Mio, som är en gripande saga om ensamhet, kärlek och kampen mellan gott och ont, räknas till moderna konstsagor.

Andra exempel på moderna konstsagor är:

• Alice i Underlandet av Lewis Carroll En fantasifull berättelse fylld av absurda karaktärer och logiska lekar.
• Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf, en modern konstsaga som också fungerar som en geografisk resa genom Sverige.

Prinsessan av Kattenborg

Vi går igenom de svåra orden från sagan som vi ska läsa: torparfolk/slåtterfolk, träta, slev, paltor, bolster, tagelstrå, löje, ömse sidor, gemål, lynne, fager, mana (uppmana), gemål

Vi läser Prinsessan av Kattenborg tillsammans.

Du svarar på frågorna i enskilt dokument

1. Är Prinsessan av Kattenborg en folksaga eller en konstsaga?
2. Vilka personer möter vi i sagan?
3. Vilka egenskaper har katten?
4. Karakterisera flickan, kungen, änkedrottningen och jätten. (Det betyder att du ska beskriva dessa karaktärer både till utseende och sätt.)
5. Vad i denna saga är typiskt för en saga?
6. Denna saga är också humoristisk. På vilket sätt?
7. Denna saga liknar två andra kända sagor. Vilka? Vad handlar de om? Vem har skrivit dem?

Skrivuppgift 

Skriva en saga 

Jobba tillsammans och skriv en saga. Dela dokument med varandra 

Tänk på att sagan måste innehålla sagans ingredienser!

Chokladkakan, från planta till mun

 Detta är en bild av en chokladkaka från Urbans Premiumchoklad.

På nedanstående bild ser vi Norbert, en av Sveriges främsta chokladkännare som avnjuter en tugga choklad från just Urbans Premiumchoklad.

Diskussionsuppgift

Er uppgift är att diskutera och med hjälp av stödord teckna en bild av alla produktionsled och människor denna chokladkaka passerar på vägen från att vara råvaror/ingredienser till att den hamnar i Norberts mun.

Ni behöver kolla upp hur och var de olika ingredienserna framställs samt kolla upp hur och var godisförpackningar framställs. Det är fritt fram att Googla. Försök beskriva så många led som möjligt men utan stress. 

Ingredienser

Kakaomassa, socker, kakaosmör, fettreducerad kakao, smörfett, emulgeringsmedel (sojalecitin), 

arom, mjökpulver Minst 70% kakao. 

1. Diskutera i gruppen/paret

2. Ni får möta andra grupper/par och jämföra vad ni kommit fram till.

Extrauppgift, om ni blir klara

Hur påverkas personerna i respektive produktionsled av nedanstående händelser?

Riksbanken höjer räntan.

Riksbanken sänker räntan.

Riksdagen höjer skatten på bensin.

Riksdagen sänker inkomstskatten.

Riksdagen sänker skatten på importerade varor.

Riksdagen höjer skatten på importerade varor.

Världen drabbas av en pandemi.

Suezkanalen ockuperas av en terrorgrupp som spärrar kanalen så att inga fartyg kan ta sig igenom.

Inflationen stiger kraftigt i Sverige och hushållens kostnader ökar.

Skriva deckare

 

Din uppgift

Du kommer nu att få skriva din egen deckare utifrån några givna ramar.

Berättelsens ramar

Plats

En större herrgård i Jämtland. Herrgården som heter Tjädersholme ligger på en ö i Indalsälven. Det enda sättet att ta sig till och från herrgården är via en gammal stenbro. Vattnet runt Tjädersholme är för strömt och forsande för att använda båt, eller för att simma i för den delen.

På herrgården finns plats för tio gäster utöver herrgårdens ägare och hans fru, samt hushållerksan, betjänten och vaktmästaren.

Persongalleri, alltså vilka som befinner sig på platsen.

Herrgårdsägaren Leopold Tjäder

Herrgårdsägarens fru Ulrika Tjäder

Jaktinfluencern Kulbert Kruth vars jaktkanal på Youtube är norra Europas största. Han är på plats för att filma ett inslag om den jämtländska älgjakten.

Den pensionerade kriminalpolisen Bojan Kopp som hyrt ett rum på herrgården för att vandra i skogen, läsa och njuta av ett glas god whisky framför brasan på kvällarna.

Landslagsåkaren i mountainbike Julia Eker är på plats för att träna inför nästa säsongs viktiga tävlingar.

Biologen Gunnar Bladh som befinner sig i trakten för att skriva på sin nya bok om Jämtlands växtliv, framförallt om de giftiga växter som finns i skogarna.

Den berömda författarinnan Page Halda som hyrt ett rum under en månad för att påbörja arbetet med sin nästa kriminalroman.

Hushållerskan Britta Visph som arbetat på herrgården i 27 år.

Vaktmästaren Rubank Spett som vuxit upp på herrgården och tog över som vaktmästare efter sin far. Han bor i den lilla vaktmästarstugan bakom herrgården.

Betjänten Berner Brix som arbetat på herrgården i ett år.

Situation

Det är i slutet av september och älgjakten pågår för fullt i Jämtlands skogar. På herrgården finns ett antal gäster som befinner sig där av olika anledningar.

Ett kraftigt regnoväder med starka vindar har lett till att vattennivån i älven stigit mycket och en flytande stock har träffat fundamentet till den gamla stenbron som leder till herrgården. Fundamentet har skadats så allvarligt att hela bron fallit ned i vattnet och spolats bort. Förutom detta har de starka vindarna skadat två mobilmaster i området vilket gör att mobiltäckning saknas.

På morgonen den 22/9 upptäcker hushållerskan att en person är död och det verkar inte som att det är en olycka eller sjukdom som ligger bakom dödsfallet.

Tips för dig som skriver deckare

Detektiv, utredare

Det måste finnas någon sorts detektiv, huvudperson som utreder brottet.

Ledtrådar-tydliga
Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"

Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.

Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv
Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord
Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom
Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.

Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.

När man skriver berättande texter

När du skriver en text berättar du inte bara händelseförlopp. Du gör också beskrivningar. Beskrivningar av människor, miljöer eller saker. Det du skriver blir på så vis synligt för läsaren. En text helt utan beskrivningar blir svårläst, liksom en text med för utförliga och detaljerade beskrivningar. Svårigheten är att hitta en god balans mellan berättande inslag och beskrivningar som stimulerar läsarens fantasi.

Du har säkert fått höra att du ska använda dig av ett målande språk genom att peta in en hel del adjektiv. Den ganska intetsägande meningen

"Flickan plockade blommor på ängen."

kan du låta växa till

"Den gapskrattande flickan plockade nyutslagna blommor på den bördiga ängen."

Läsaren får då en tydligare bild av situationen. Å andra sidan gäller också ordspråket "less is more". Experimentera gärna med adjektiv men känn efter att det passar för ditt skrivsätt och den text du ska skriva. För mycket adjektiv kan verka överarbetat och lite löjligt. Läsaren vill kunna tolka in sina egna tankar i läsningen.

Den dramaturgiska kurvan

1. Anslag 

Den första delen av berättelsen. Är till för att etablera berättelsens känsla hos läsaren. Denna känsla skapar alltså en ingång i berättelsen. Huvudkonflikten kan eventuellt skymta förbi. Kanske kan någon person verka irriterad på en annan men det behöver inte vara så tydligt.

2. Presentation

Karaktärerna, miljöerna med mera presenteras. Man kan säga att allt som spelar en viktig roll i berättelsen presenteras. Det gäller personer, platser, byggnader m.m. Relationerna mellan dessa ”komponenter” presenteras också. Huvudproblemet syns för första gången. 

- Karaktärer/roller/personer
- Plats (land/plats/byggnad etc.)
- Tid (nutid? dåtid? framtid? och/eller tid på dygnet) 
-  Vad är problemet?

3. Fördjupning 

 Vi får alltså veta mer om personernas bakgrund och historia och hur det kommer sig att de hamnat i just den här situationen. Här någonstans uppdagas att ett brott begåtts.

- Huvudkonflikten fördjupas
-  Konflikter syns
-  Bakgrund/historia

4. Upptrappning 

Personernas konflikter med varandra beskrivs och därför är också detta en väldigt dramatisk del av berättelsen. Bevisningen förs fram. 

- Maktkamp

-  Bevisning

5. Upplösning

 Vi anar vem som är skyldig. Utgången blir helt enkelt tydlig. 
- Vem vinner?

6. Avtoning 

En nedtrappning av spänningen. Lösningen presenteras alltså och vi får slutligen veta vad som hänt och varför.

- Lösning
-  Följderna
-  Vad händer sen?

Deckare: Mördaren i parken

 

 

Mördaren i parken av Lena Ollmark är en deckarnovell. Vi kommer att läsa halva novellen. Läs gärna novellen flera gånger. Regler för deckare finns i slutet av dokumentet.

Er uppgift är att skriva en egen fortsättning på berättelsen. Ni skriver två och två i delat dokument.

Gör så här:

1. Diskutera den dramaturgiska kurvan för Mördaren i parken med varandra.

2. Planera din text innan du börjar skriva. En tankekarta kan vara en god hjälp.

3. Härma språkstilen i Lena Ollmarks text så gott du kan. 

4. Läs igenom din text när du är klar. Är du nöjd med språket? Finns det en tydlig röd tråd? Följer texten den dramaturgiska kurvan och reglerna för deckargenren? (Se reglerna i slutet av inlägget.)

Recept för deckare

• Det måste finnas någon sorts detektiv, alltså någon som arbetar med att utreda brottet.
• Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.
• Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.
• Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.
• Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.
• Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord.
• Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.
• Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.
• Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.